Påstods ha fått sparken

Värmlands Folkblad, exp. nr: 128/2015, dnr: 44/2015

Värmlands Folkblad klandras för en publicering om en vd som uppgavs ha fått sparken från ett kommunalt bolag. Han påstods även ha handskats med bolagets pengar ”lite väl frikostigt” vilket saknade belägg. PO skriver att anmälaren genom sitt arbete är att anse som en person av vilken samhället kan utkräva ett visst ansvar men att rapporteringen ändå måste grunda sig på faktiska omständigheter.

Sammanträdesdatum 2015-10-27

Pressens Opinionsnämnds beslut

 Pressens Opinionsnämnd klandrar Värmlands Folkblad för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 15 juni 2015 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende till Pressens Opinionsnämnd (PON) avseende anmälan mot Värmlands Folkblad.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen skrev

Den 20 februari 2015 publicerade Värmlands Folkblad (VF) en artikel i papperstidningen och på hemsidan som hade rubriken X (namn angivet) får lämna jobbet som vd för Y (anläggning angiven).

Artikeln puffades på tidningens hemsida med rubriken Y:s vd får sparken.

I ingressen stod att X hade fått lämna uppdraget som vd för Y samtidigt som bolaget på nytt gick mot en storförlust på 2,7 miljoner kronor.

Driftledaren för den anläggningen i K (ort angiven) anställdes i december 2012. Drygt två år senare valde bolaget att säga upp honom. Personalchefen, H (namn angivet), i kommunen uttalade sig i artikeln:

”Det finns en vilja från båda parter att det blir ett avslut. Nu får vi se vad de fackliga organisationerna har för önskemål.”

Personalchefen hade fått uppdraget att nå en överenskommelse mellan bolaget och X – som uppenbarligen hade gjort sitt i Y.

X sjukskrivning sedan december hade förlängts vid det senaste månadsskiftet. Personalchefen fortsatte:

”Det har gjorts en medicinsk bedömning som innebär att X inte kommer tillbaka.”

X:s månadslön var 43 000 kronor och han var tillsvidareanställd.

Tidningen hade sökt X, utan resultat. Y:s bolagsordförande valde att inte ge någon kommentar.

Y hade ännu en gång hamnat i ekonomisk knipa. Vid kommunstyrelsens senaste sammanträde framkom att det fanns ett underskott på omkring 2,7 miljoner kronor. Y:s ordförande berättade att bolaget bett om likviditetstillskott redan förra sommaren.

Det ansträngda läget skulle hålla i sig, det framhölls på ett styrelsemöte i bolaget så sent som den 30 januari. Då bestämdes bland annat att alla inköp över 5 000 kronor skulle godkännas av ordföranden. Därmed drogs driftsledarens ”fickpengar” ner med 20 000 kronor, ett tecken på att han enligt uppgift handskats lite väl frikostigt med utgifterna.

Y hade dessutom förvarnat om att bokslutet skulle komma att visa röda siffror och att kapitaltäckningsgarantin, som gällde till och med den 27 mars, skulle komma att aktiveras. Bolagsordföranden hade redan förvarnat kommunchefen om saken. Kommunchefen sade i artikeln att det behövdes en formell förfrågan från Y samt ett bokslut.

Det hade onekligen stormat om Y under den tid som X varit driftledare. Hans ledarskap hade blivit en kontrast för de tio säsongsanställda som slutade eller hade fått sluta. Personen som var ansvarig för uthyrningen hade inte fått fortsatt förtroende. Han hade polisanmälts för mordhot mot driftledaren. Utredningen hade lagts ned.

Enligt styrelseprotokollet var X sjukskriven för att han utsatts för hot och trakasserier.

Anmälan

Publiceringen anmäldes av X. Han anförde att rubriken var falsk och att artikeln innehöll falska påståenden. Uppgifterna var skadande för honom.

Anmälan bestod vidare av ett brev som anmälaren skickat till tidningen med anledning av publiciteten.

I brevet som var riktat till den skrivande journalisten anförde anmälaren att han ansett att artikeln var ett riktigt lågvattenmärke inom journalistiken. Anmälaren ansåg att den var på gränsen till åtalbar.

Tidningen hade visserligen snabbt ändrat rubriken Y:s vd får sparken till X får lämna jobbet som vd för Y när han påpekat att den var förtalande. I anmälan fördes vissa resonemang kring om rubriken X får lämna jobbet som vd för Y kunde ha olika betydelser. Dvs att en anställd alltid hade rätt att säga upp sig. Men det faktum att tidningen gjorde gällande att han hade fått sluta (underförstått fått sparken) och kopplade ihop det med att Y gjorde en obekräftad förlust på 2,7 miljoner kronor var bara för dåligt. Det var ett felaktigt påstående även om det bara var ett påstående mellan raderna.

Hans sjukskrivning hade ingenting att göra med Y:s ekonomiska ställning. Bolagets resultat var helt och hållet väderberoende och hängde ihop med uteblivna intäkter i samband med fjolårets regniga vinter. Sjukskrivningen hade i sig inte påverkat hans arbetsförmåga eller styrelsens förtroende för honom. Han hade varit sjukskriven sedan den 29 december och alltså inte hela december som läsarna kunde få uppfattningen om när de läste artikeln.

Vidare stod i artikeln att bolaget drygt två år senare alltså valt att säga upp honom. Det var direkt felaktigt.

Han hade inte fått sparken och han hade inte blivit uppsagd. Däremot var han mycket riktigt sjukskriven av arbetsmiljöskäl. Anledningen var att både anmälaren och hans familj hade utsatts för hot och trakasserier. Detta hade pågått sedan han börjat sin anställning och pågick fortfarande. Tidningen bidrog och uppmuntrade också till dessa trakasserier med sin journalistik.

Anmälaren anförde att det bodde många så kallade troll i kommunen. Tillsammans med sitt ombud hade han ställt en fråga till arbetsgivaren, samt påkallat en förhandling om hur arbetsmiljön skulle förbättras och hur arbetssituationen skulle lösas.

I ett styrelsemötesprotokoll från 5:e november 2014 stod om anmälarens arbete och styrelsen hade i sin utvärdering uttalat att ”styrelsen är nöjda med det arbete vd utför”.

Vad gällde påståendet om att ”Därmed drogs driftsledarens ”fickpengar” ner med 20 000 kronor, ett tecken på att han enligt uppgift handskats lite väl frikostigt med utgifterna” gav läsaren uppfattningen att han varit vidlyftig med inköpen. Anmälaren var den som omnämnts som driftledare fastän han varit sjukskriven under den aktuella perioden.

Anmälaren påpekade att det i driften av ett bolag inte fanns något som hette ”fickpengar”. Under sjukskrivningen fanns en tillförordnad driftledare. Denne tecknade inte firma, och belopp över 5000 kronor skulle godkännas av ordföranden. Vad tidningen menade med uttrycket ”enligt uppgift” ville anmälaren inte gå in på eftersom han inte tänkte efterfråga tidningens källa.

Han visste inte vad han gjort för illa, men uppenbarligen hade tidningen bestämt sig för att göra sitt bästa för att förstöra hans tillvaro och framtid. Han hade inte svarat på samtal från tidningen, det gav dock inte tidningen rätten att skriva vad som helst.

Tidningens yttrande

Tidningen svarade genom sin ansvarige utgivare. Han anförde att X, sedan han tillträtt posten som vd för det kommunägda Y för två år sedan varit en offentlig person.

Y hade givit personalchefen i kommunen uppdraget att träffa en uppgörelse med X om att dennes anställning skulle upphöra. Anledningen var att X av medicinska skäl inte kunde fortsätta sitt arbete. Med andra ord fick han lämna sitt arbete. Exakt hur uppgörelsen skulle se ut var inte klart men det fanns en ömsesidig vilja att säga upp anställningen.

Vid Y:s sammanträde den 30 januari framkom att X:s sjukskrivning skulle förlängas och att anledningen till sjukskrivningen bland annat var att han utsatts för hot och trakasserier. X hade även gjort en arbetsskadeanmälan till Afa-försäkring. Uppgiften i tidningen var hämtad direkt från den offentliga handlingen.

Flera medier hade rapporterat om att Y:s vd utsatts för hot och trakasserier. Även allmänheten hade kännedom av vad som inträffat. Det hade förekommit sabotage mot skidanläggningen och ett flertal av händelserna hade polisanmälts. Tidningen hade i ett antal artiklar skildrat problemen för anläggningen.

Av sammanträdesprotokollet den 30 januari framgick också att styrelsen utifrån ett ekonomiskt ansträngt läge bland annat begränsat alla inköp till 5000 kronor, under förutsättning att det inte stoppade den löpande verksamheten. Det var en sänkning från 25000 kronor. Ordförandens förslag var att alla inköp över 5000 kronor skulle godkännas av honom.

Vid kommunstyrelsens sammanträde i februari informerades politikerna om Y:s driftunderskott, preliminärt 2,7 miljoner kronor. Y hade under flera år haft ett underskott. När kapitaltäckningsgarantin aktiverades innebar det att skattemedel fick användes för att finansiera en verksamhet som gick med underskott.

I den anmälda artikeln behandlades både uppgörelsen om att X skulle sluta och Y:s ansträngda ekonomi. Utgivaren ansåg att det fanns ett stort allmänintresse runt skidanläggningen och dess ledning.

Anmälarens kommentar

Anmälaren vidhöll vad han tidigare anfört och utvecklade sin talan. Vid tidpunkten för yttrandet hade han varken sagt upp sig eller blivit uppsagd. Han var sjukskriven och det var det enda sanna i artikeln.

Det var riktigt att styrelsen i enlighet med styrelseprotokollet den 30 januari 2015 hade fattat ett beslut om att alla inköp över 5000 kronor, som inte stoppade den löpande driften, skulle godkännas av styrelseordföranden. Det var naturligt eftersom anmälaren så som vd var sjukskriven och således inte i tjänst. Den ställföreträdande driftledaren var inte firmatecknare. Tidningen försökte få läsaren att tro att det var anmälaren som var driftledare och att det var han som ”handskats lite väl frikostigt med utgifterna”. Med andra ord: att han skulle ha bidragit till bolagets ekonomiska situation och att han därmed fått sparken.

I nämnda styrelseprotokoll fanns inte heller några beslut rörande att han skulle få sparken eller att någon uppgörelse träffats om att han skulle avsluta sin anställning.

Artikeln hade skadat honom och försvårat hans återgång till arbetsplatsen. Eftersom publiceringen var sökbar på internet skadade den även hans framtida yrkeskarriär. Anmälaren krävde att artikeln skulle tas bort i sin helhet och att den inte längre skulle vara sökbar.

PO:s bedömning

Anmälaren var vid tiden för publiceringen vd för det kommunala bolaget Y AB. Som vd för ett kommunalt bolag får anmälaren acceptera en närgången granskning av förhållanden som kunde ha betydelse för uppdraget.

Därtill har uppgifterna om Y:s ekonomiska situation ett stort allmänintresse. Jag har således ingenting att invända mot publiceringen i denna del.

Rapporteringen innehåller dock en rad olika påståenden om anmälaren.

Inledningsvis angavs på tidningens hemsida att han fått sparken. Artikelrubriken i papperstidningen meddelade att ”X får lämna jobbet som vd…”. Även av texten framgick att bolaget valt att säga upp honom.

Tidningen har anfört att det funnits en ömsesidig vilja mellan anmälaren och bolaget att han skulle avsluta sin tjänst. I sitt svar på tidningens yttrande har anmälaren emellertid anfört att han har kvar sin anställning i bolaget. Vid en kontroll av Y:s hemsida, valfjallet.se, den 15 juni 2015, står anmälaren som driftledare/vd.

Tidningen förefaller mot denna bakgrund inte haft fog för uppgiften att anmälaren fått lämna jobbet som vd och i synnerhet inte att han sparkats. Uttrycket sparkats kan dessutom likställas med den allvarliga arbetsrättsliga åtgärden avsked. Det var visserligen bra att tidningen ändrade rubriken så snart anmälaren kontaktade tidningen. Ändringen kom dock inte att minska anmälarens publicitetsskada, då inte heller uppgiften att han fått lämna sin tjänst synes överensstämma med faktiska omständigheter.

Vad gäller påståendet om de så kallade fickpengarna anges i artikeln att:

Vid ett styrelsemöte den 30 januari 2015 bestämdes att ”alla inköp över 5 000 kronor skulle godkännas av ordföranden. Därmed drogs driftsledarens ”fickpengar” ner med 20 000 kronor, ett tecken på att han enligt uppgift handskats lite väl frikostigt med utgifterna.”

Anmälaren har på flera ställen omskrivits som driftledare. Av sammanhanget framgår det dessutom klart att det är anmälaren som är driftledare. Uppgiften att anmälaren ska ha handskats med bolagets pengar på ett vanskligt eller till och med otillbörligt sätt är av sådan allvarlig art den åtminstone krävde ett samtidigt bemötande.

I artikeln står vidare att anmälaren är sjukskriven för att han utsatts för hot och trakasserier. Även om han inte särskilt har kritiserat publiceringen av dessa förhållanden, vill jag ändå nämna att orsaker till sjukskrivningar kan vara integritetskänsliga och bör omskrivas med stor försiktighet.

Anmälaren är genom sitt arbete att anse som en person av vilken samhället kan utkräva ett visst ansvar. Rapporteringen kring dessa personer måste ändå grunda sig på faktiska omständigheter. Tidningen har inte visat att anmälaren har handskas med bolagets pengar ”lite väl frikostigt”, inte heller har tidningen visat att han har fått lämna sin tjänst. Mot denna bakgrund blir således min bedömning att anmälaren inte ska behöva acceptera publiciteten. Värmlands Folkblad har utsatt honom för en oförsvarlig publicitetsskada och bör klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

 Värmlands Folkblad har yttrat sig till nämnden.

 Pressens Opinionsnämnds bedömning

 Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning. Värmlands Folkblad ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Vad innebär ett fällande beslut?

I de fall där en tidning klandras av PON måste tidningen publicera det fällande beslutet. Tidningen ska också betala en expeditionsavgift, som delfinansierar PO:s och PON:s verksamhet. Tidningar med en upplaga upp till 10 000 exemplar betalar 13 000 kronor. Tidningar med större upplagor betalar 32 000 kronor.

Besöksadress Kungsgatan 62, Stockholm Postadress Box 223 10, 104 22 STOCKHOLM E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Telefon 08-692 46 20 Telefontid Mån-fre kl 10-12 & 13-14. Dag före röd dag kl 10-12.

Kansliet har sommarstängt 10 juli-11 augusti.
Ansvarig utgivare Ola Sigvardsson