Personliga påhopp i kommentarsfält

Nerikes Allehanda beskrev situationen på en skola som genomgick ett tufft förändringsarbete med infekterade tvister som följd. I kommentarsfälten blev rektorn hårt angripen, både i sin yrkesroll och personligen. PO skriver att: Det är acceptabelt att en person kritiseras för hur han eller hon utövar sin yrkesroll, särskilt om det är en ledande befattning i offentlig förvaltning. ( … ) Vissa av kommentarerna är påståenden och insinuationer som är svåra att försvara sig emot. De publiceras dessutom i en kontext där det är svårt att gå i svaromål. Mot denna bakgrund anser jag att rektorn har tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada.

Nerikes Allehanda, exp. nr: 34/2016, dnr: 26/2016

Pressens Opinionsnämnds beslut

 Pressens Opinionsnämnd klandrar Nerikes Allehanda för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 13 april 2016 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Nerikes Allehanda till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 21 juli 2015 publicerade Nerikes Allehanda en artikel på sin hemsida, na.se, med rubriken Nära en tredjedel av lärarna slutar på X-skolan (skolans namn angivet).

Artikeln beskrev situationen på X-skolan. De senaste åren hade varit tuffa när man hade fokuserat på att klara av Skolinspektionens krav. Åsikterna gick isär bland personal och fack om rektorns sätt att kommunicera.

Flera lärare hade valt att sluta på skolan. Enligt de tidningen talat med handlade det mycket om A, X-skolans rektor. Det var ”lågt i tak” för åsikter. Många var rädda och oroliga.

Två lärare uttalade sig i artikeln under fiktiva namn:

Ingen av oss förstår vad målet är, säger Göran, som egentligen heter något annat. Han har räknat ut att det är 16-17 personer som försvinner från skolan i höst om man räknar in lärare, specialpedagog, studievägledare och kurator.

Jag hör att många föräldrar funderar på att byta skola för barnen. Ska X-skolan vara kvar eller håller de på att ’rensa’ för en nedläggning

A:s hantering av personal- och arbetslagsfrågor är under all kritik. Kommunikationen är ibland diskriminerande och förödmjukande. Personer och arbetslag ställs mot varandra beträffande kvalitet. Hon kan vara sarkastisk på konferenser, vilket tydligt leder till en tystnadens kultur, säger Ulla som också hon heter något annat och har jobbat många år på skolan.

Enligt henne har rektor agerat gentemot några anställda för att få dem att frivilligt säga upp sig. Budskapet är att lärare som inte ’håller måttet’ ska sluta.

Två av skolans utvecklingsledare, som också var lärare, höll inte med om kritiken:

Skolan har varit under väldigt hård uppsyn från Skolinspektionen och det är rektor som har yttersta ansvaret för att åtgärder vidtas. Resultatet är nu väldigt positivt med betyg och nationella prov. A är tydlig som chef och det är en av de faktorer som gör att vi lyckas. Hon har en bra vision och är tydlig och målinriktad, säger J (namn angivet), utvecklingsledare i arbetslag 4-6.

Han menar att det är ’högt i tak’ för diskussioner i arbetsenheten.”

Det har krävts en del av oss från Skolinspektionen med att förändra och förbättra till elevernas bästa. Mestadels har det handlat om att följa läroplanen. Kanske de som har jobbat riktigt länge har svårt att ta in det på en gång.”

Även en representant från Lärarförbundet uttalade sig:

Arbetstagare anser sig ha blivit dåligt bemötta av rektor. Det saknas en direkt kommunikation. Det är ett låst läge. Man måste lyssna mer på varandra. Ett stort ansvar ligger hos rektor men personalen har också har ett ansvar att prata med rektor.

A bemötte kritiken:

Vad man säger om mig bryr jag mig inte om. Jag är en funktion, inte person och tycker att det är sjyst att vara rak.

Jag har aldrig fått några synpunkter om min kommunikation. Jag kan tänka mig att det är två, tre stycken som är missnöjda. Det stora flertalet har inte den uppfattningen.

Vi har haft ett mycket tufft år. Jag ser absolut inget konstigt i den personalomsättning som vi har haft. Tror att det var lika många förra året som slutade. Jag gläds framför allt mycket av det höga söktryck som vi haft till våra tjänster.

Har du uppmanat någon att sluta?

– Nej, absolut inte.

Under artikeln publicerades läsares kommentarer på artikeln.

Flera av inläggen var kritiska mot A och skolledningen i stort. Bland annat ifrågasattes A:s duglighet som rektor och chef, samt hur hon skött relationen med sina anställda.

Följande inlägg var mer direkt inriktade på A:

[…] Skolledningen har fått lärare att gå hem gråtande eller riskera att förlora sin legitimation, för att hon lyssnar på dom elever som gillar att busa och förstöra för lärarna. Så kommer ni och säjer att det är rätt åt lärarna att dom inte mår bra. När lärarna jobbar övertid så får dom varken betalt eller kompledigt för det. Vi känner alla lärare som slutade på skolan. Man ska inte som rektor få sin personal att vilja byta jobb.”

[…] Jag har under senaste året sett hur min vän, som många föräldrar omnämnt som en kompetent och omtyckt pedagog, blivit skuggan av sitt forna jag. Jag har lyssnat till hens berättelser om hur hen behandlats av rektorn och vilka nedsättande och kränkande saker som samma rektor sagt om hen. Både inför andra pedagoger och föräldrar. Min vän har många söndagskvällar ringt mig och gråtit över att hen snart inte orkar gå till jobbet mer. Jag har hört berättas om hur möten på skolan numera bara är envägskommunikation, därför att ingen vågar säga sin åsikt längre. Inte ens de utvecklingsledare som idag uttalar sig positivt i tidningen. Inte vågar hen gå till facket heller. Hen har både hört och sett hur det gått för andra som försökt förändra saker […].

Den 16 september 2015 publicerade tidningens hemsida en artikel med rubriken

Föräldrabesök på skola begränsas.

Stämningen mellan personal och föräldrar till elever på X-skolan var infekterad. Föräldrar hade kommit till skolan för att sitta med på lektioner. Enligt föräldrar som hade kontaktat tidningen fanns en oro över situationen på skolan.

Skolledningen hade emellertid beslutat att inte tillåta föräldrar att oanmälda finnas med på lektionerna.

Tidningen rapporterade att ett föräldramöte på högstadiet skulle hållas. Skolans rektor, A, var sjukskriven till följd av misstroende från en del föräldrar och skulle inte finnas på plats.

I kommentatorsfältet skrevs bland annat följande om A:

Märkligt att man kan sjukskriva sig o få betalt för att man gjort ett dåligt jobb. Hon borde avgå med omedelbar verkan eller gå o jobba o ta konsekvenserna av sitt handlande […]

Det har varit förfärligt många år men denna rektor tar priset!!! Fy sjutton! Stackars alla barn och föräldrar!! Hur i hela friden kan man försvara det som händer!!! SKÄMS! Ni själ från barnen både tid och trygghet! Snacka om idioti! Om det är så kaotiskt så föräldrar vill vara i skolan måste det betyda att det INTE fungerar!!!! Och så stänger ni dörrarna vad är det tecken på???? Barn har blivit sjuka förut av situationen i denna skola! Det borde NA skriva om inte fjäska för en oduglig rektor!

[…] Att det råder organisatoriskt och kompetensmässigt kaos har vi redan förstått, hur vackra ord ledningen än serverar oss och media. Rektor har plötsligt transformerats från ’funktion’ till person när det blåser snålt och har uppslukats av jorden. Kvar står den stackars personalen kvar och förväntas försvara röran med ett fötroendeingivande leende […]

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av A.

Hon kände sig personligen kränkt över de anonyma kommentarerna i kommentatorsfälten. Nerikes Allehanda hade inte kontrollerat sakuppgifter så noggrant som omständigheterna krävde. Tidningen gav henne inte tillfälle att bemöta kritiken som framförts. Tidningen strävade inte efter att återge alla parters ståndpunkt. Dessutom hade tidningen inte uppmärksammat att anmälningarnas syfte var att skada henne.

Direkt när hon började sin anställning kom Skolinspektionen till skolan. Besöket ledde till en rapport som kritiserade i stort sett allting som ska fungera i en skola. Skolan ålades dessutom vite. Ett förändringsarbete fick genomdrivas, vilket var smärtsamt och flera av de äldre lärarna som burit upp den tidigare kulturen slutade.

Skolinspektionen var nöjd med utvecklingsarbetet och tog tillbaka vitet. Vissa lärare som hade slutat var dock inte nöjda och de gjorde allt för att göra livet surt för henne. De gick till Nerikes Allehanda och i artikeln från den 21 juli 2015 blev hon uthängd som en hemsk människa.

Än värre än artikeln var de anonyma kommentatorsfälten. Hon red ut stormen men den 16 september 2015 hade en förälder och tillika lärare återigen gått till tidningen och fått gehör för sina klagomål. Det anonyma kommentatorsfältet var nu värre än någonsin.

För henne var det oförståeligt att tidningen kunde tillåta nätmobbning och att personer tilläts att anonymt kränka henne som person, trots att det var ett uppdrag hon utfört i egenskap av rektor. Hon stod för det fria ordet och tryckfriheten men krävde att det som skrevs om henne var relevant och sant.

Några dagar efter att A gett in sin anmälan till PO gav hon in en mailkonversation med tidningens digitala chef, Herman Nikolic. Av denna framgick bland annat att Herman Nikolic gått igenom kommentarerna till de båda artiklarna och tagit bort de som han ansett varit över gränsen

Tidningens svar

Nerikes Allehanda svarade genom sin ansvariga utgivare, Katrin Säfström, som medgav att tidningen överskridit gränsen för vad som var lämpligt att publicera i ett antal av kommentarerna.

Tidningen hade förhandsmoderering av kommentarerna och regler för att det som publiceras inte skulle kränka enskilda personer. I detta hade tidningen brustit och hon beklagade att så hade skett. Kommentarerna togs bort i efterhand men hon förstod att tidningen orsakat A skada och bad om ursäkt för det.

Katrin Säfström anmärkte att A hade kontaktat den digitala chefen istället för ansvarig utgivare som var brukligt. Då den digitala chefen var på semester hade förloppet dragit ut på tiden. När han väl gick igenom kommentarerna tog han bort de som var över gränsen.

Flera av de kommentarer som anmälaren i ett tidigare skede hade ansett vara kränkande hade tagits bort av moderator inom 12 timmar efter att de publicerats. Det ursäktade inte att de överhuvudtaget publicerades men hon ville markera att de togs bort utan att anmälaren kontaktat tidningen.

Situationen på X-skolan tilldrog sig stort allmänintresse för tidningens läsare. Det handlade om de som arbetade där, föräldrar och barn som var berörda av undervisningen men också övriga i området (orten angiven). Skolan var en skattefinansierad verksamhet och därför intressant för en stor läsarkrets.

Att det fanns konflikter på skolan och att skolan hade uppvisat brister var det ingen tvekan om. Skolinspektionens rapport och hot om vite vittnade om detta. Att det uppkom tvister och motstånd vid ett förändringsarbete som syftade till att komma tillrätta med problemen var också ett faktum. Tonläget från olika grupper hade varit högt och många hade kontaktat tidningens redaktion.

Tidningen försökte låta båda sidor komma till tals. Att presentera en oberoende ”sanning” som alla parter var nöjda med i den här typen av konflikter var mycket svårt. I en tvistesituation som denna verkade A mena att kritik var irrelevant eller osant. Människor som var inblandade i denna typ av konflikt hade olika uppfattningar. Alternativet för tidningen hade varit att inte skriva alls men man valde att publicera.

Tidningen gav möjlighet att få kommentera anonymt. Det innebar inte att någon hade rätt att kränka någon annan under anonymitetsskydd. Men att ifrågasätta en skolledning och förvaltning i sina yrkesroller var något helt annat, det måste människor ha rätten att göra. Offentliganställdas rätt att kritisera sin verksamhet skulle tas ur spel om tidningen krävde namn av den eller dem som var kritiska mot sin egen ledning.

Anmälarens kommentar

Anmälaren svarade att det var av mindre betydelse att tidningen hade tagit bort de kommentarer som orsakat henne skada, då skadan redan hade uppstått. Kommentarerna borde aldrig ha publicerats från början. Det spelade därför mindre roll vem hon hade kontaktat på tidningen.

Hon hade avvärjt Skolinspektionens hot om vite genom ett tufft och gediget utvecklingsarbete. Trots detta valde tidningen att lyssna till det fåtal anonyma lärare som tidigare hade arbetat på skolan men som inte skött sitt arbete. Tidningen lät dessa personer ensidigt uttala nedsättande omdömen och kommentarer om hennes person.

Hon höll inte med om att tidningen försökt låta båda parter komma till tals. Det fanns inte en enda av de lärare som nu arbetade på skolan som blivit kontaktade för en kommentar.

PO:s bedömning

PO har till uppgift att pröva om enskilda blivit utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i pressen. För att en uppgift ska anses skadande krävs dessutom att den är nedsättande för den enskilde.

Frågor som rör skolan kan ha ett stort allmänintresse, vilket inte minst följer av att utbildning är en central del av samhället. Vidare är det fråga om en skattefinansierad verksamhet som har debatterats ingående under de senare åren. I lagar och regelverk ges skolledningen ett omfattande ansvar för skolans verksamhet.

Det finns därför inget att invända mot att Nerikes Allehanda valt att publicera artiklar om det rådande tillståndet på X-skolan. Inte heller mot att rektorn lyfts fram som ansvarig, eftersom hennes position innebär ett stort ansvar för skolans verksamhet.

I artikeln som publicerades den 21 juli 2015 uttalar sig två lärare mycket kritiskt om A:s ledarstil, kommunikation och behandling av anställda på skolan. A bemöter kritiken i artikeln. Tidningen har också gett utrymme för positiva omdömen om henne.

I artikeln som publicerades den 16 september 2015 riktas ingen kritik direkt mot A.

Att en rektor utsätts för offentlig kritik hör till rollen som föreståndare för en skola och arbetsplats. Att denna kritik ibland framförs anonymt hör också till sakens natur. Inte minst om kritiken handlar om konflikter på skolan, där oro för repressalier hör till bilden.

Med hänsyn till allmänintresset, A:s ledande roll på skolan och det faktum att hon getts tillfälle till samtidigt bemötande finner jag att publiceringarna så långt ryms inom ramen för god publicistisk sed.

Nerikes Allehanda har valt att även publicera kommentarer om A i sitt kommentatorsfält till artiklarna. Eftersom alla inlägg förhandsmodereras har utgivaren pressetiskt ansvar för det som framförs.

Syftet med en kommentatorsfunktion är att läsarna ska kunna uttrycka sina åsikter i olika frågor. Därav följer att det måste få vara högt i tak. Det finns dock gränser för vad en omskriven person ska behöva tåla.

Det är acceptabelt att en person kritiseras för hur han eller hon utövar sin yrkesroll, särskilt om det är en ledande befattning i offentlig förvaltning. Den typen av kritik kan, om den utpekade så önskar, bemötas i en uppföljande publicering. Följande kommentarer har den karaktären och är därför inte grund för pressetisk klander:

  • Att det råder organisatoriskt och kompetensmässigt kaos.
  • Att lärare fått arbeta övertid utan kompensation.

Flera av kommentarerna går dock längre, har en svepande karaktär eller angriper A som person:

  • Att skolledningen har fått lärare att gå hem gråtande.
  • Att rektorn sagt nedsättande och kränkande saker om en pedagog, både inför andra pedagoger och föräldrar.
  • Att den kränkta pedagogen inte vågade vända sig till facket av rädsla för repressalier.
  • Att rektorn är oduglig.
  • Att rektorn sjukskrivit sig för att hon gjort ett dåligt jobb.

Detta är påståenden och insinuationer som är svåra att försvara sig emot. De publiceras dessutom i en kontext där A svårligen kan gå i svaromål. Mot denna bakgrund anser jag att hon har tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada.

Det är bra att Nerikes Allehanda så småningom tagit bort kommentarerna. Trots detta kan tidningen inte undgå klander för brott mot god publicistisk sed, eftersom tidningen efter förhandsgranskning har publicerat de nedsättande kommentarerna om A.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON, för beslut.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

 Anmälaren har yttrat sig hos nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd delar PO:s bedömning. Nerikes Allehanda ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Vad innebär ett fällande beslut?

I de fall där en tidning klandras av PON måste tidningen publicera det fällande beslutet. Tidningen ska också betala en expeditionsavgift, som delfinansierar PO:s och PON:s verksamhet. Tidningar med en upplaga upp till 10 000 exemplar betalar 13 000 kronor. Tidningar med större upplagor betalar 32 000 kronor.

Besöksadress Kungsgatan 62, Stockholm Postadress Box 223 10, 104 22 STOCKHOLM E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Telefon 08-692 46 20 Telefontid Mån-fre kl 10-12 & 13-14. Dag före röd dag kl 10-12.

Kansliet har sommarstängt 10 juli-11 augusti.
Ansvarig utgivare Ola Sigvardsson