Elittränare förknippades med dopning

Borås Tidning publicerade ett blogginlägg om Uppsala Baskets tränare Kelly Grant som uppgavs ha tillåtit en spelare att delta i en match trots att han tagit ett dopningsmisstänkt preparat. Grant skrev i anmälan till PO att samröre med dopning i princip var det värsta en idrottsutövare/tränare kunde förknippas med - även om uppgiften var falsk. PO skrev i beslut att tidningen, trots sina källor, haft anledning att undersöka förhållandena närmare, innan artikeln publicerades. Den publicitetsskada som anmälaren åsamkats kan inte bedömas som försvarlig.

Borås Tidning, exp. nr: 56/2016, dnr: 30/2016

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Borås Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.

___________

Genom beslut den16 maj 2016 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan från Kelly Grant till Pressens Opinionsnämnd.

Vad tidningen skrev

Den 28 september 2015 publicerade Borås Tidning en artikel i form av ett blogginlägg på sin hemsida med rubriken Den hemska sanningen om Uppsalas säsong.

Artikeln var skriven av tidningens basketbloggare. Artikeln avhandlade Uppsala Baskets turbulenta säsong och fokuserade på den tränarkonflikt som hade förelegat mellan Kelly Grant och en medtränare. Olika konflikter mellan tränarna belystes, bland annat i följande utdrag:

Steve. Det är inte personens riktiga namn, men vi kan kalla honom för Steve. Säsongen var redan i full gång när Steve gick fram till coach Grant för att bekänna något som bekymrat honom. Det var nämligen så att Steve hade använt ett dopingklassat preparat, men han var inte medveten om preparatets status och om den förbjudna substansen låg kvar i hans system. Coach Grant var tvungen att ta ett beslut: Antingen låta Steve spela och riskera att spelaren åker fast i ett dopingtest, eller vila Steve i några matcher.

 Eftersom skadeläget hotade topplaget och förluster radades upp valde Grant att godkänna Steve för spel. Det var ett beslut som gjorde medtränaren rasande, och om det någonsin fanns någon form av tillit mellan coacherna försvann den där och då. Medtränaren och Grant rök ihop under en träning framför spelarna, men mot slutet av säsongen kommunicerade de knappt. Deras relation var över.

 När jag ringde Kelly Grant och berättade om att flera källor inom organisationen pekar ut Steve-händelsen som säsongens antiklimax är 58-åringen fåordig och lugn.

 – Det där är ju bara rykten. Jag skulle aldrig bygga min karriär på rykten, vill du det? Jag ska inte uttala mig om detta. Mitt kontrakt bröts, målet var att komma till SM-final – vilket vi lyckades med – och nu vill både jag och klubben gå vidare i livet, säger Grant.

Anmälan

Artikeln anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman, PO, av Kelly Grant.

Anmälaren var verksam som baskettränare på elitnivå och hade under de senaste säsongerna varit tränare för Uppsala Basket. Anklagelsen om att han skulle ha tillåtit en dopad spelare att delta i match var falsk. Detta rykte hade cirkulerat inom klubben, men klubben hade sedermera insett att det saknade all grund.

Samröre med dopning var en mycket allvarlig anklagelse och i princip det värsta en idrottsutövare/tränare kunde förknippas med. Det gällde även om uppgiften var falsk. Det skulle vara ett grovt åsidosättande av hans skyldigheter som tränare om han hade tillåtit en spelare delta i match trots eventuell dopning. Han skulle riskera att omedelbart bli avskedad samt bli avstängd enligt idrottens anti-dopningsreglemente.

Artikeln riktade sig direkt till basketsverige, där han var ett välkänt namn. Artikeln hann få stor spridning. Förutom den kränkning som utpekandet innebar, bestod publicitetsskadan även av den ekonomiska förlust som publiceringen oundvikligen medförde då hans anseende som tränare drabbades.

När en så pass allvarlig anklagelse förs fram borde mycket höga krav ställas på tidningens underlag. Tidningen hade endast, utöver honom, frågat två personer, en före detta anställd i Uppsala Basket och en spelare. Tidningen hade inte ens frågat ”Steve”. Inte heller hade tidningen frågat Uppsala Baskets nuvarande ordförande eller styrelse.

Tidningen hade varit medveten om konfliktsituationen inom klubben och därmed risken för att någon skulle vilja svartmåla honom. Kravet på tidningens utredning borde därför ha skärpts. Tidningen borde ha hört personer som inte var inblandade i konflikten innan man publicerade ett sådant kategoriskt påstående.

Vid kontakten med tidningen hade han uppgett att dopningsryktet hade bevisats vara falskt av hans advokat. Trots att han nämnde att anklagelsen var falsk, underlät tidningen att vidare undersöka sanningshalten av anklagelsen. Tidningen hade alltså medvetet lämnat en central uppgift åt sidan. Tidningen hade inte heller nämnt att han hade uppgett att anklagelserna hade bevisats vara falska.

Mot denna bakgrund var tidningens kategoriska uttryck i artikeln mycket anmärkningsvärt. Tidningen hade i vart fall kunnat uttrycka sig mer reserverande i artikeln, till exempel att det ryktats om eller påståtts att den aktuella incidenten ägt rum. Istället omvandlade tidningen hörsägnen från två partiska källor till en absolut sanning.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin ansvariga utgivare, Stefan Eklund.

Artikeln plockades bort fyra timmar efter att den hade publicerats. Detta på grund av att anmälarens advokat uppmärksammat tidningen att anmälaren ansåg sig förtalad. Beslutet att avpublicera artikeln berodde på att ansvarig utgivare ville ta del av skribentens berättelse om tillkomsten av texten. Det fanns en oklarhet i artikeln huruvida det omskrivna preparatet var dopningsklassat eller inte.

Ansvarig utgivare fann skribentens berättelse om dessa omständigheter tillfredsställande, men valde ändå att inte återpublicera artikeln eftersom tidningen dragits in i en juridisk skriftväxling innefattandes skadeståndskrav mellan anmälarens advokat och tidningens juridiska ombud.

Till yttrandet bifogade tidningen de svar som skribenten hade lämnat på frågor i ärendet, samt en utredning som anmälarens advokat hade skickat till tidningen efter publiceringen.

Skribentens redogörelse för arbetet med den anmälda artikeln

Angående den del av texten som handlade om dopningshistorien uppgav skribenten att en källa, som tidigare varit anställd inom Uppsala Basket, hade uppgett att ”Steve” spelat med dopningsklassat preparat och att Kelly Grant hade känt till det. En ytterligare källa uppgav att Kelly Grant hade känt till att ”Steve” hade misstankar om att han hade en förbjuden substans i kroppen.

När skribenten kontaktade anmälaren angående uppgifterna uppgav denne att han borde kontakta klubbledningen och att uppgifterna bara var rykten, i övrigt hade han ingen kommentar om uppgiften.

Skribenten poängterade att Kelly Grant inte förnekade uppgiften. Om han hade gjort det, eller visat missnöje, hade han övervägt att inte publicerade den delen av texten.

Utredningen som anmälarens advokat skickat till tidningen

Advokaten hade tagit del av ett dokument från Uppsala Baskets styrelse, där det angavs att det hade framkommit att anmälaren under 2014 skulle ha brutit mot gällande dopningsregler. Detta tillbakavisades i utredningen.

Det preparat som spelaren skulle ha tagit var NyQuil. Spelaren hade frågat anmälaren om det var okej att ta NyQuil för förkylning. Anmälaren kollade upp preparatet och fann att det inte innehöll några otillåtna substanser och förklarade detta för spelaren. Spelaren anmodades att kontakta laget läkare för dennes godkännande innan han fick ta NyQuil. Spelaren kände sig dock bättre och tog inte preparatet.

Av advokatens utredning framgick att NyQuil inte innehöll otillåtna substanser, även om en viss hemsida fortfarande påstod det. Däremot innehöll NyQuil den dopningsklassade substansen pseudoefedrin fram till år 2006.

Mot denna bakgrund framhöll tidningen att dopningsuppgifterna ytterst kom från klubbens styrelse och att styrelsen också initialt hade angett att anmälaren hade brutit mot gällande dopningsregler. Därmed var det relevant att skriva om detta och låta anmälaren kommentera uppgifterna.

Advokatens utredning visade att uppgifterna ursprungligen kom från klubbens styrelse. Den visade också vilken osäkerhet det funnits kring huruvida preparatet som den omtalade spelaren tagit varit förbjudet eller inte.

Tidningen ansåg att artikeln om Uppsala Basket var välgrundat och relevant. Den del som handlade om dopningshistorien byggde på en dokumenterad händelse och de rykten som följde därefter. Kelly Grant fick även tillfälle att bemöta anklagelsen. Tidningen ansåg därmed att man inte brutit mot god publicistiskt sed och avsåg att återpublicera artikeln efter att PO friat tidningen.

Ytterligare skriftväxling

Parterna har i ytterligare skriftväxling utvecklat sin argumentation.

Anmälaren:

Skadan uppstod omedelbart vid publiceringen varför det inte kan tillmätas någon vikt att tidningen tog bort artikeln efter hans påpekande.

Tidningen hade i artikeln kategoriskt påstått att preparatet var dopningsklassat och först därefter blivit varse om att osäkerhet rådde om saken. Det framgick dock av utredningen, som hans advokat skickat till tidningen, att det inte var fråga om ett otillåtet preparat.

Det var riktigt att klubbens styrelse vid en tidpunkt, långt före den aktuella publiceringen, fört fram en misstanke om dopning. Styrelsen medgav, efter att ha sett ovan nämnda utredning, att den varit fel ute. Detta framgick av ett förlikningsavtal som träffats mellan honom och klubben.

Styrelserepresentanters eventuella uttalanden långt före publiceringen fråntog inte tidningen ansvar för att inför publiceringen göra en ordentlig och aktuell utredning, där en självklar del var att inhämta uppgifter från styrelsen. I telefonsamtalet med skribenten hade han manat skribenten att vända sig till styrelsen. Om så hade skett hade tidningen upplysts om att anklagelserna saknade grund.

Beskrivningen av telefonsamtalet mellan honom och skribenten var långt ifrån fullständig. Vid telefonsamtalet uppgav han att anklagelserna hade bevisats vara falska. Detta framgick av ett mail han hade skickat till sin advokat efter samtalet. Dessa uppgifter lämnades helt åt sidan av tidningen.

Anmälaren har bland annat bifogat ett mail från honom till sin advokat angående telefonsamtalet med tidningens skribent.

Tidningen:

Artikeln beskrev en situation som varit väl känd inom klubben, bekräftats av flera källor och som också tagits för given av klubbens styrelse. Artikeln återgav vad en spelare, ”Steve”, enligt dessa källor hade sagt, nämligen att han hade använt dopningsklassat preparat. Så var situationen som den uppfattades av källor inom klubben och även av styrelsen.

PO:s bedömning

Frågan som PO ska ta ställning till är om tidningen utsatt anmälaren för en oförsvarlig publicitetsskada genom det som publicerats. En publicitetsskada kan uppstå av felaktiga eller nedsättande uppgifter eller till exempel påståenden om brott.

Anmälaren var vid tidpunkten för publiceringarna tränare inom svensk basket på elitnivå. Att granska frågor som rör anmälarens eventuella brott mot dopningsregler är i det sammanhanget motiverat.

Anklagelserna som tidningen publicerade är mycket allvarliga för anmälaren och han får antas ha förorsakats en publicitetsskada, trots den korta tid som artikeln legat uppe på hemsidan.

Den pressetiska bedömningen handlar om ifall det kan anses försvarligt av tidningen att publicera de aktuella uppgifterna. Det ankommer på en tidning att ha gediget underlag vid publicering av allvarliga anklagelser. Detta gäller framförallt när en anklagelse framställs oreserverat.

I förevarande fall har tidningen uppgett att man haft två källor som bekräftat uppgiften. Artikeln är skriven som att förhållandena är bevisade.

Anmälaren har emellertid framfört invändningar:

  • Styrelsen har sedermera tagit tillbaka sin anklagelse angående brott mot dopningsregler.
  • Den utredning som ingetts till tidningen av anmälarens advokat antyder att det aktuella preparatet inte innehöll dopningsklassade substanser. Denna utredning ska, enligt anmälaren, varit anledningen till att styrelsen tagit tillbaka sin anklagelse.

Av skriftväxlingen framgår att tidningen inte haft tillgång till dessa uppgifter vid publiceringstillfället. Tidningen har inte heller tillbakavisat dem i skriftväxlingen.

Det står klart att anmälaren anmodat tidningen att kontakta klubbstyrelsen innan publicering. Hade en sådan kontakt tagits hade tidningen antingen haft en robustare utredning att basera sina uppgifter på, eller funnit att anklagelserna saknade grund. Vidare kan anmälarens uppmaning tolkas som att han förnekar.

Mot bakgrund av ovanstående har tidningen, trots sina källor, haft anledning att undersöka förhållandena närmare, innan artikeln publicerades.

Då man underlåtit att göra detta, och ändå framställt uppgifterna som bekräftade, kan den publicitetsskada som anmälaren åsamkats inte bedömas som försvarlig. Borås Tidning har därför brutit mot god publicistisk sed.

Av denna anledning bör Borås Tidning klandras.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

 Anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Vad innebär ett fällande beslut?

I de fall där en tidning klandras av PON måste tidningen publicera det fällande beslutet. Tidningen ska också betala en expeditionsavgift, som delfinansierar PO:s och PON:s verksamhet. Tidningar med en upplaga upp till 10 000 exemplar betalar 13 000 kronor. Tidningar med större upplagor betalar 32 000 kronor.

Besöksadress Kungsgatan 62, Stockholm Postadress Box 223 10, 104 22 STOCKHOLM E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Telefon 08-692 46 20 Telefontid Mån-fre kl 10-12 & 13-14. Dag före röd dag kl 10-12.

Kansliet har sommarstängt 10 juli-11 augusti.
Ansvarig utgivare Ola Sigvardsson