Rektor påstods vilja tysta personal under tidningsintervju

Motala & Vadstena Tidning klandras för att inte ha låtit en rektor kommentera påståendet att han velat kontrollera medarbetarna under en intervju med tidningen. Rektorn beskylldes även för att ljuga i sin yrkesroll.

Motala&Vadstena Tidning, exp. nr: 58/2016, dnr: 38/2016

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Motala & Vadstena Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 13 juni 2016 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Motala & Vadstena Tidning till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 24 december 2015 publicerade tidningen en artikel med rubriken Omorganisationen försenad.

Av ingressen framgick att tidningen gjort en uppföljning av planerna på samordning och samlokalisering mellan X och Y (verksamheternas namn angivna). Det handlade om två kommunala inrättningar för undervisning av elever med särskilda behov.

Tidningen hade tagit kontakt med A, ansvarig för verksamheten vid X, för att få träffa honom och personal. Han hade då bestämt att de skulle ses på B skola (namn angivet), där han var rektor. Till mötet tog hand med sig tre namngivna personer ur personalen. Tidningen skrev:

”A inleder med att säga att personalen får säga precis vad de tycker. Därefter lägger han sin mobiltelefon på bordet och säger att han spelar in intervjun.”

Resten av artikeln handlade om den planerade samordningen, som försenats. Såväl A som två personer i personalen citerades.

En intilliggande artikel hade rubriken Facket ser allvarligt på händelsen. I den ifrågasatte en representant för Lärarnas Riksförbund A:s agerande när han spelade in personalens möte med pressen. Hon citerades:

” – Att först säga att de får säga det de vill och sedan lägga fram sin telefon och spela in är ju som att sätta blixtlås på munnen på dem.”

Hon ansåg att risken var stor att personalen kände sig begränsad eftersom allt som sades skulle finnas kvar. Hon såg mycket allvarligt på det hela, eftersom det skapade en känsla att chefen inte litade på personalen:

” – Det är sorgligt. Man kan inte behandla sin personal på så vis.”

Även kommunens personalchef citerades:

” – Jag kan inte kommentera det, men som arbetsgivare är det inget vi uppmanar till.”

På nästa sida publicerades ytterligare en artikel i ärendet. Rubriken löd Felaktiga uppgifter gavs till nämnden.

Under november månads möte med bildningsnämnden i kommunen hade A lämnat en redogörelse för hur omorganisationen fortlöpte. Han hade då sagt att det brådskade eftersom det fanns problem med radon och mögel i X. Tidningen skrev att uppgiften lämnats av en nämndledamot.

Under tidningens möte med A och personalen riktade reportern en fråga om dessa uppgifter till A. Denne svarade då att radonproblemet var åtgärdat, men att det fanns mögel. En person ur personalen, som arbetade i X sa att hon inte hört talas om det. A uppgav då att det gällde punschverandan.

Resten av artikeln var en intervju med fastighetsförvaltaren, som bekräftade att radonproblemet lösts med ventilation. Inte heller han kände till något om mögel.

Artiklarna publicerades även på tidningens webbplats. Den sista hade inledningsvis rubriken Chef ljög om mögel i X. Den ändrades senare till Lämnade felaktiga uppgifter.

Anmälan

Artiklarna anmäldes av A. Han framförde att tidningen under lång tid följt arbetet med omorganisationen. Tidningen hade emellertid på flera punkter publicerat rena felaktigheter och vinklingar så kraftiga att de gav en skev och felaktig bild av vad omorganisationen handlade om.

I det här fallet hade reportern dykt upp oanmäld på skolan. Personalen hade då varit tydlig med att de inte ville tala med reportern om inte deras chef var med. Det var inget som anmälaren låg bakom, han hade varit tydlig med att de hade meddelarfrihet.

Vid mötet på skolan mellan reportern, honom och hans personal hade han inlett med att åter framhålla meddelarfriheten. Men eftersom reportern, enligt hans mening, tidigare hade förvrängt det han sagt i andra intervjuer valde han att använda sin mobiltelefon för att dokumentera det han själv sade under mötet.

När artiklarna publicerades var inspelningen en av de frågor som lyftes fram. Tidningen hade intervjuat ett fackligt ombud och en representant för kommunledningen och anslaget var att inspelningen gjorts för att hålla personalen i schack. Det var fel – och ett sätt att utmåla anmälaren som en ond människa.

Under intervjun fick han en fråga om han under ett nämndsammanträde hade pratat om radon och mögel i X. Anmälaren hade inte förstått vad reportern menade. Mot radonet fanns nu fläktar installerade, men det luktade mögel på punschverandan.

I artikeln framställde tidningen det som om han ljugit för nämnden i syfte att få till stånd en flytt av verksamheten. Det var något som föll på sin egen orimlighet eftersom beslutet om flytt fattades i maj 2015 och det åsyftade mötet hölls i november.

Kanske hade han uttryckt sig otydligt, men att utmåla honom som lögnare kunde inte ha något annat syfte än att svartmåla honom som person.

Att han blivit uthängd som lögnare hade skadat hans förtroende som rektor och tjänsteman gentemot elever, personal och föräldrar.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin chefredaktör att X varit en uppskattad verksamhet av elever, föräldrar och personal. Förslaget och senare beslutet att upphöra med verksamheten hade väckt mycket debatt.

Saken hade lett till protester, vilket bland annat lett till en rad insändare i tidningen där beslutet ifrågasatts.

Tyvärr hade flera i personalen inte vågat prata med tidningen av rädsla för att bli bestraffade av A. Det kändes som en kuvad personalgrupp som var mycket rädd för repressalier. Detta hade tidningen inte skrivit om, men när A vid intervjun i december lade mobilen på bordet och sa att han skulle spela in mötet var det ytterligare en signal om dåligt chefskap.

Facket hade varit mycket kritiskt till inspelningen. Tidningen hade inte tagit ställning till inspelningen, utan endast ställt frågor till facket och kommunen.

När det gällde radon- och mögelproblem hade fyra nämndledamöter från bildningsnämnden sagt till tidningen att A vid mötet i november sagt att sådana fanns. Det stämde inte när tidningen kontrollerade saken med personal, den fastighetsansvarige och tog del av rapporter som upprättats.

När reportern frågade honom om detta stod A fast vid att det fanns radon- och mögelproblem och förklarade hur han menade på mötet. Inte ett ord om att han inte sagt så på nämndmötet.

Det hade gått sex dagar efter intervjun innan publicering och A hade inte hört av sig för att förtydliga eller korrigera.

I samband med publiceringen hade han fått ett antal mejl från A och erbjöd honom då direkt att förtydliga sitt uttalande om mögel- och radonproblem. Det tackade han nej till.

Yttrandet avslutades med en kopia av en ledare ur tidningen som resonerade om turerna runt ”nedläggningen av X”.

Anmälarens kommentar

Anmälaren vidhöll att det var en felaktig beskrivning av tidningen att beteckna processen som en nedläggning. Det handlade om att verksamheten skulle flytta.

När det gällde inspelningen av intervjun hade han den kvar och kunde därför visa att han förklarat för reportern varför han valde att spela in. Det hade inte handlat om att skapa rädsla hos personalen, utan berodde på att han tidigare inte blivit rätt citerad.

När det gällde påståendet om lögn inför nämndledamöterna var det felaktigt. Han kunde inte påminna sig att han över huvud taget skulle ha tagit upp frågor kring mögel och radon på ett nämndmöte i november. Det hade för övrigt saknat relevans, eftersom beslutet om flytt fattats redan i maj.

På nätet hade tidningen inledningsvis haft rubriken Chef ljög om X. Detta utan att vare sig han eller hans chefer fått kommentera saken.

Till yttrandet fogade anmälaren sex bilagor. De innehöll bland annat följande:

  • Mejlväxlingen med tidningens chefredaktör omedelbart efter den aktuella publiceringen. Av den framgick bland annat att chefredaktören erbjudit honom ett genmäle, vilket anmälaren tackat nej till eftersom han inte trodde att ett sådant skulle presenteras på ett rättvisande sätt. Det framgick även att chefredaktören hade uppfattningen att anmälaren fått möjlighet att kommentera det faktum att han spelat in intervjun. Något anmälaren menade inte stämde.
  • Ett utdrag från ett Facebookkonto där en känd person i Motala skrev om anmälaren att ”vilken översittartyp han måste vara”, mot bakgrund av artiklarna i Motala Tidning.
  • En bild på tidningens ursprungliga rubrik på nätet Chef ljög om mögel i X.

PO:s bedömning

Förändringar av offentlig verksamhet har ett betydande allmänintresse. Det beror både på att den finansieras med offentliga medel och att tjänsten, i det här fallet stöd till barn med särskilda behov, riktar sig till allmänheten.

Det finns således inget att invända mot att tidningen följt ärendet och rapporterat om utvecklingen i en rad artiklar under en längre tid.

Om en politiker eller tjänsteman vid rapporteringen framställs på ett nedsättande sätt bör den ges möjlighet att kommentera uppgifterna. Om uppgifterna går längre än kritik av arbetsinsats och i stället närmar sig den berörda personens karaktärsegenskaper bör kommentaren publiceras samtidigt med uppgifterna.

Den första frågan i detta ärende gäller anmälarens inspelning av tidningens intervju med honom och några medarbetare. Tidningen skriver:

”A inleder med att säga att personalen får säga precis vad de tycker. Därefter lägger han sin mobiltelefon på bordet och säger att han spelar in intervjun.”

Denna händelse tolkas i den intilliggande artikeln av en representant för Lärarnas Riksförbund:

”Att först säga att de får säga det de vill och sedan lägga fram sin telefon och spela in är ju som att sätta blixtlås på munnen på dem.”

Därmed ger tidningen bilden att anmälaren misstror sin personal och att han försöker tysta dem med den egna inspelningen. Detta är en bild som inte enbart handlar om anmälarens roll som chef, utan också om honom som person. Därmed borde han ha beretts möjlighet till en samtidig kommentar.

En samtidig kommentar hade givit honom möjlighet att berätta att det inte var personalen han misstrodde, utan reportern. Något som han, enligt yttrandena i detta ärende, förde fram under intervjun.

Den andra frågan gäller de påstådda uppgifterna om mögel och radon. En artikel som i tidningen hade rubriken Felaktiga uppgifter gavs till nämnden.

Här kan jag konstatera att om tidningen har underlag för att anmälaren sagt detta till nämnden, samtidigt som andra källor menar att det är fel, kan tidningen publicera uppgifterna. Då detta handlar om anmälarens sätt att hantera sitt uppdrag räcker det att tidningen ger honom möjlighet till en uppföljande kommentar, till exempel i form av rättelse eller genmäle. Det har tidningen erbjudit honom, men anmälaren har valt att avstå eftersom han inte tror att hans synpunkter skulle presenteras på ett rättvisande sätt.

För publiceringen i papperstidningen finns således inte skäl för pressetiskt klander.

På tidningens webbplats gavs emellertid artikeln inledningsvis rubriken Chef ljög om mögel i X. Den ändrades senare till Lämnade felaktiga uppgifter.

Att någon lämnat en felaktig uppgift betyder inte mer än att den inte varit korrekt. Uttrycket tar inte ställning till hur den felaktiga uppgiften tillkommit. Men den som ljuger har valt att föra de personer som får budskapet bakom ljuset. Att ljuga är en medveten handling.

I det här fallet har tidningen korrigerat rubriken, men den ursprungliga formuleringen har ändå inneburit skada för anmälaren.

Sammantaget finner jag att anmälaren inte fått kommentera beskrivningen att han avsett att kontrollera sina medarbetares uttalanden till tidningen och att han under en begränsad tid beskyllts för att ljuga i sin yrkesroll.

Detta är brister i rapporteringen som medfört en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren har yttrat sig till nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning. Motala & Vadstena Tidning ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Vad innebär ett fällande beslut?

I de fall där en tidning klandras av PON måste tidningen publicera det fällande beslutet. Tidningen ska också betala en expeditionsavgift, som delfinansierar PO:s och PON:s verksamhet. Tidningar med en upplaga upp till 10 000 exemplar betalar 13 000 kronor. Tidningar med större upplagor betalar 32 000 kronor.

Besöksadress Kungsgatan 62, Stockholm Postadress Box 223 10, 104 22 STOCKHOLM E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Telefon 08-692 46 20 Telefontid Mån-fre kl 10-12 & 13-14. Dag före röd dag kl 10-12.

Kansliet har sommarstängt 10 juli-11 augusti.
Ansvarig utgivare Ola Sigvardsson