Fel att peka ut kommunal chef

Smålandsposten skrev om en konflikt mellan medarbetare och deras chef i en kommunal verksamhet. I beslut skriver PO: Anmälaren får, i egenskap av enhetschef, acceptera att tidningen rapporterar om personalen och vårdtagares missnöje – även om detta innebär att hon förorsakas en publicitetsskada. Publicitetsskadan har dock blivit oförsvarlig genom att anmälarens namn har publicerats och att hon inte fått kommentera.

Smålandsposten, exp. nr: 69/2016, dnr: 41/2016

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Smålandsposten för att ha brutit mot god publicistisk sed.

___________

Genom beslut den 6 juli 2016 hänsköt Pressombudsmannen (PO) en anmälan från NN till Pressens Opinionsnämnd.

Vad tidningen skrev

Den 13 februari 2016 publicerade Smålandsposten en artikel med rubriken Kritiserad chef hoppar av.

Artikeln puffades på förstasidan med rubriken Kritiserad chef lämnar Y. Av underrubriken framgick att hemvårdsgruppen i Y hade fått gehör för dess larm om ansträngd arbetsmiljö – enhetschefen NN (namnet angivet) hade avgått.

Smålandsposten hade skrivit flera artiklar om den kritik som personalen i hemvårdsgruppen riktat mot enhetschefen, NN. Personalen hade i ett brev till omsorgsförvaltningen hotat att lämna sina arbeten om inte chefen slutade. Personalbrist hade bidragit till att luncher och raster försvunnit och att insatser hos omsorgstagare kortats ner, och i vissa fall uteblivit.

Enhetschefen NN hade nu avgått på egen begäran.

– Chefen har haft ett tufft uppdrag och har jobbat hårt för att lösa situationen. Men nu känner hon att det inte finns något förtroende kvar från medarbetarna, säger en omsorgschef.

Flera anställda kommenterade beskedet: En anställd hoppades att enhetschefen skulle tänka efter vad hon hade gjort. Det var viktigt att den nya chefen kunde visa empati och vara lyhörd. En sjukskriven medarbetare berättade att hon var lättad över beskedet, men beklagade att den dåliga arbetssituationen hade fått fortgå så länge. Flera andra uttryckte att arbetsgruppen varit under hård press, men att de nu kände lättnad.

Under artikel publicerades en annan artikel med rubriken ”Jag blir förbittrad när jag hör hur det går till”.

I artikeln uttalade sig Ruth Petersson, en omsorgstagare i Y:

– Min bild är att chefen är oduglig. Jag blir så förbittrad när jag läser hur det går till för personalen. De har berättat att de är för lite folk. Stressade är de alltid. Det betyder mycket för mig att de kommer, säger Ruth Petersson.

Båda artiklarna publicerades även på Smålandspostens hemsida den 12 februari 2016.

Anmälan

NN anmälde artiklarna till Allmänhetens Pressombudsman, PO.

Allmänintresset var inte tillräckligt för att motivera att hon namngavs i artikel. Smålandsposten borde ha skyddat henne, eftersom hon inte hade mediavana.

Hon blev mycket nedstämd av publiceringen och sjukskriven som följd. Hon var första linjens chef och var inte van vid att möta media.

Hon hade inte getts möjlighet att kommentera. Två personer hade fått uttala sig nedsättande om henne, dels en anonym anställd, dels en omsorgstagare i den intilliggande artikeln.

Till anmälan bifogades, bland annat, tre artiklar som Smålandsposten publicerat om situationen i hemvårdsgruppen i Y.

Tidningens svar

Smålandsposten svarade genom ansvarig utgivare, Magnus Karlsson.

Anmälaren hade en historia av att vara ifrågasatt som chef. Tidningen hade tidigare skrivit om henne anonymt.

Det fanns en annan chef som hade samma tjänst som anmälaren. Tidningen ville undvika att, genom anonymisering, insinuera att fel person fått lämna sin tjänst på grund av stark kritik från medarbetare. Tidningen publicerade därför vad som hade hänt, med namn, av hänsyn till chefskollegan som inte skulle bli felaktigt utpekad.

Beslutet att namnge anmälaren var mer än tveksamt. Tidningen ansåg dock att det inte var fel att göra så, eftersom risken att fel person skulle bli utpekad var stor. Tidningen hamnade i en situation där valet stod mellan att namnge eller inte publicera.

Tidningen hade sökt anmälaren för en kommentar i anslutning till publiceringen.

 Kommentar från anmälaren

 Anmälaren kommenterade tidningens svar och anförde bland annat följande.

Smålandsposten hade tidigare skrivit om hennes förra arbetsplats. Där hade det också funnits två chefer, men då hade hennes namn inte publicerats.

I Y fanns ett vårdboende och Y hemtjänst. Det fanns en chef för varje organisation. Vårdboendet hade, av misstag, blandats in i frågan. Hon hade upplyst journalisten från Smålandsposten om att kritiken gällde Y hemtjänst, inte vårdboendet. Tidningens argument om att namnpubliceringen gjordes för att det fanns två chefer vid Y hemtjänst var således fel. Eller så hade journalisten inte gjort ett grundligt arbete.

Hon hade inte blivit kontaktad av tidningen i anslutning till publiceringen.

PO:s bedömning

PO har till uppgift att pröva om enskilda blivit utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i pressen. För det krävs både att uppgifterna är nedsättande och att den berörda är utpekad.

Anmälaren hade vid tidpunkten för publiceringarna precis avgått som chef för hemvårdsgruppen i Y. De anmälda artiklarna utgjorde kulmen på Smålandspostens rapportering om upprördheten hos personalen i hemvårdsgruppen.

Att granska frågor som rör personal och vårdtagare inom hemvården har allmänintresse. Detta då hemvård av äldre är en verksamhet som finansieras av skattemedel och berör medborgare som är i behov av hjälp.

I tidningens tidigare rapportering har anmälaren anonymiserats. Personalen har i dessa artiklar uttryckt stark kritik mot anmälaren och hotat med att lämna sina arbeten om deras chef inte byts ut. Anmälaren har i tidigare publiceringar fått tillfälle att bemöta kritiken.

Först i den anmälda huvudartikeln namnger tidningen anmälaren. Hennes namn publicerades både på förstasidan och i brödtexten. Hon namnges i ett negativt sammanhang, genom att hennes tidigare personal uttrycker glädje och lättnad över att hon slutat.

I den andra artikeln citeras en omsorgstagare: ”Min bild är att chefen är oduglig.”. Citatet kan upplevas som ett personangrepp på anmälaren, men av artikeln framgår att uttalandet är en reaktion på tidningens tidigare publiceringar och omsorgstagarens egna erfarenheter av personalens arbetssituation.

Det finns ingen anledning att rikta klander mot tidningen för att den publicerat uppgifter om situationen inom hemvården. Anmälaren får, i egenskap av enhetschef, acceptera att tidningen rapporterar om personalen och vårdtagares missnöje – även om detta innebär att hon förorsakas en publicitetsskada.

Publicitetsskadan har dock förvärrats genom att anmälarens namn har publicerats och att hon inte fått kommentera. Dessa frågor är fokus för den pressetiska bedömningen.

Anmälaren har befunnit sig i en ansvarsposition inom hemvården i Y. Hon har dock inte innehaft en sådan högre chefsposition inom förvaltningen som, i sig, skulle motivera att hon utpekas med namn. Detta får stöd av att tidningen i sina tidigare artiklar valt att inte namnge anmälaren.

Det ringa allmänintresset av att namnge anmälaren sjönk än mer när hon avgick från sin position – detta eftersom det då inte längre fanns något ansvar att utkräva av henne.

Tidningen har anfört att man valde att namnge anmälaren för att undvika att felaktigt peka ut någon med samma tjänst som anmälaren. Anmälaren har dock invänt att det fanns en chef för vårdboendet och en för Y hemtjänst och att det därför inte förelåg risk för sammanblandning. Tidningen har inte bemött anmälarens tillbakavisande.

Tidningen hade således kunnat undvika att peka ut fel person genom att nöja sig med att uppge information om anmälarens arbetsplats och ansvarsområde, istället för att namnge henne. Till det kommer att en utpekad person som utsätts för allvarlig kritik bör få kommentera saken.

Sammantaget:

-       Med hänsyn till anmälaren lägre ansvarsposition och den omständigheten att hon avgått från sin tjänst, fanns det ingen anledning att förvärra anmälarens publicitetsskada genom att namnge henne på tidningens
   förstasida och i artikeln.

-       Eftersom tidningens syfte med namnpubliceringen var att förhindra att fel person skulle utpekas, hade informationen om anmälarens tjänst och arbetsplats varit tillräcklig.

-       Även om flertalet av de med insikt i kommunens hemtjänst skulle förstå vem artiklarna handlade om, skulle anmälarens publicitetsskada bli mindre omfattande om hennes namn inte hade publicerats.

Med anledning av att Smålandsposten publicerats anmälarens namn efter att hon lämnat sin chefstjänst och inte erbjudit henne möjlighet till kommentar, har tidningen vållat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen bör därför klandras.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

 Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Vad innebär ett fällande beslut?

I de fall där en tidning klandras av PON måste tidningen publicera det fällande beslutet. Tidningen ska också betala en expeditionsavgift, som delfinansierar PO:s och PON:s verksamhet. Tidningar med en upplaga upp till 10 000 exemplar betalar 13 000 kronor. Tidningar med större upplagor betalar 32 000 kronor.

Besöksadress Kungsgatan 62, Stockholm Postadress Box 223 10, 104 22 STOCKHOLM E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Telefon 08-692 46 20 Telefontid Mån-fre kl 10-12 & 13-14. Dag före röd dag kl 10-12.

Kansliet har sommarstängt 10 juli-11 augusti.
Ansvarig utgivare Ola Sigvardsson