Pressens Opinionsnämnd klandrar Nerikes Allehanda för att i samband med rapporteringen om ett inbrott ha publicerat både exakt gatuadress och att ägaren av huset arbetar på annan ort. PO skrev: ”Varken allmänintresset eller nyhetsvärdet är sådant att publicitetsskadan kan anses försvarlig. Tidningen har därmed brustit i sin efterlevnad av publicitetsregeln om att visa brottsoffer största möjliga hänsyn och bör därför klandras.”

Nerikes Allehanda, exp. nr. 124/2017, dnr. 64/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Nerikes Allehanda för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Genom beslut den 10 oktober 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Nerikes Allehanda till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Onsdagen den 17 maj 2017 publicerade tidningen en artikel på sin webbplats med rubriken Inbrott i villa i Nora – husägaren bortrest. Artikeln publicerades i notisform i printversion dagen därpå.

I artikeln berättades att inbrottet hade upptäckts på onsdagsmorgonen. Tidningen skrev:

”Personen som bor i huset jobbar på annan ort och en person som brukar titta till huset upptäckte inbrottet.”

Enligt tidningen var det oklart vad som eventuellt hade blivit stulet.

Den 18 maj 2017 fortsatte tidningen rapporteringen kring inbrottet med en artikel som hade rubriken Silver och pengar stulna vid villainbrott. Ingressen löd:

”Natten mellan tisdag och onsdag denna vecka har en villa på X [adress angiven] i Nora utsatts för inbrott. Pengar och silverbestick har stulits.”

Enligt tidningen hade huset stått obevakat mellan klockan 16 på tisdagen tills inbrottet upptäcktes tidigt på onsdagsmorgonen.

En eller flera gärningspersoner hade brutit sig in genom att slå sönder en fönsterruta på husets baksida. Utöver silverbestick så hade även mynt stulits.

Tidningen skrev avslutningsvis:

”Polisen undrar om någon i grannskapet kan ha hört eller sett något. Sådana iakttagelser förmedlas i så fall till polisens telefon 114 14.”

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av A [namn angivet]. Det var hon som hade utsatts för inbrottet.

Inbrottet hade i sig varit kränkande för henne. Genom att avslöja hennes fullständiga adress och berätta om detaljer kring brottet hade tidningen kränkt henne ytterligare. Hon kände sig otrygg, ledsen och rädd.

Hon vände sig särskilt mot att det av artiklarna framgick var hon bodde och att hon arbetade på annan ort. Detta var inte intressant för någon förutom potentiella inbrottstjuvar. Efter publiceringen vågade hon inte lämna huset nattetid.

Det hade inte undgått någon i grannskapet var inbrottet skett. Det hade därför varit tillräckligt att ange X som brottsplats.

Hon mejlade tidningen två gånger för att diskutera publiceringarna. Tidningen återkom dock aldrig i frågan.

Tidningens svar

Genom sin ansvariga utgivare bestred tidningen att publiceringarna förorsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.

I den första artikeln berättades hur inbrottet upptäckts. Det var normalt vid rapportering om inbrott.

Vanligtvis var tidningen försiktig med att ange exakt gatuadress för ett inbrott. I det här fallet var det dock motiverat att publicera preciserade uppgifter om brottsplatsen och brottet. Nora var en liten ort och det var uppenbart att många visste vilken adress det handlade om.

Tidningen skrev att personen arbetade på annan ort. Det är inte detsamma som att ange att personen bodde på annan ort.

Polisen vädjade också om hjälp. En sådan hjälp förutsatte dels att exakt gatuadress angavs, dels att de andra uppgifterna om brottet publicerades.

PO:s bedömning

Genom att ange den exakta gatuadressen till vilken anmälaren är knuten har hon blivit utpekad.

Inbrott och stöld är en typ av brott som många människor någon gång blir utsatta för. Ämnet för tidningens rapportering kan därmed sägas ha ett visst allmänintresse.

Publiceringar om brott måste dock utformas med hänsyn tagen till brottsoffren eftersom publiceringarna annars kan tillfoga de utsatta ytterligare skada. Det är viktigt att de uppgifter om brottet som publiceras vägs mot allmänintresset och att de är relevanta i sammanhanget.

I det här fallet finns det inget att invända mot att tidningen rapporterar om inbrottet. Även uppgifterna om tidpunkt för brottet, vad som stulits och att polisen vädjat om tips framstår som relevanta i sin kontext.

Mer besvärande ur pressetisk synvinkel är emellertid uppgiften om den exakta gatuadressen i kombination med informationen om att anmälaren arbetar på annan ort.

Det finns ingen anledning att betvivla att publiceringen av de uppgifterna har vållat anmälaren ett stort obehag. Ett bostadsinbrott innebär en djup kränkning av den personliga integriteten och även om det inte är sannolikt att publiceringen har medfört en ökad risk för ett nytt inbrott hos anmälaren är det förståeligt att hon känner oro och brottas med tanken.

Tidningen har anfört att gatuadressen varit nödvändig för att hjälpa polisen i dess arbete. Syftet är i sig hedervärt och det kan i vissa fall vara motiverat att media används som en kanal för polisen att meddela viktiga upplysningar till allmänheten. Syftet hade emellertid kunnat uppnås även utan att den exakta gatuadressen och uppgiften om att anmälaren arbetar på annan ort angavs.

Mot den bakgrunden finner jag att publiceringen av den exakta gatuadressen i förening med uppgiften om att anmälaren arbetar på annan ort har medfört en form av publicitetsskada för henne.

Varken allmänintresset eller nyhetsvärdet är sådant att publicitetsskadan kan anses försvarlig. Tidningen har därmed brustit i sin efterlevnad av publicitetsregeln om att visa brottsoffer största möjliga hänsyn och bör därför klandras.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON, för beslut.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Varken anmälaren eller tidningen har yttrat sig till nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömningPressens Opinionsnämnd gör samma bedömning som PO och finner skäl att klandra tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Sydsvenskan klandras för att ha pekat ut fel person
Spridning av känsliga uppgifter utsatte anhörig för fara