Pressens Opinionsnämnd klandrar Göteborgs-Posten för att ha brutit mot god publicistisk sed när man i våras publicerade namn och bild på en enskild tjänsteman i kommunen efter ett anonymt tips om misstänkt jäv. Misstankarna avskrevs dock senare.

Göteborgs-Posten, exp. nr: 103/2017, dnr: 34/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Göteborgs-Posten för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Genom beslut den 12 maj 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman, PO, ett ärende avseende anmälan mot Göteborgs-Posten till PON.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 14 januari 2017 publicerade Göteborgs-Posten en artikel med rubriken Boendechef utreds för jäv.

Av texten framgick att Matilda Brinck-Larsen utreddes av kommunens visselblåsarfunktion. Hon arbetade som gruppchef på ett av kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn. Ärendet gällde misstänkt jäv med anledning av att hon låtit ett privat företag skicka ut fakturorna för föreläsningar hon hållit.

Hon hade de senaste åren rönt stor uppskattning för sitt ideella arbete för de ensamkommande, inte minst genom fotbollslaget Sandarna Lag C.

Nu hade en anonym anmälan inkommit till kommunens visselblåsarfunktion. Enligt den arbetade Matilda Brinck-Larsen för det privata företaget Patia, som drev familjehem åt kommuner. Hon hade även delat ut reklam för företaget i kommunala sammanhang.

Matilda Brinck-Larsen svarade:

” – Jag har en föreläsning ’Egna, andras och gemensamma barn’ som bygger på att jag varit familjehem i 16 år, och mina erfarenheter med Lag C. Oftast håller jag föreläsningen inom ramen för min anställning, för skolpersonal och andra kommunanställda. Men vid tre tillfällen har jag tagit betalt för föreläsningarna. De har då fakturerats genom Patia.”

På tidningens fråga ”Varför?” svarade hon:

” – Jag har en god vän som arbetar där, och såg det som ett enkelt sätt eftersom jag inte hade företag.”

Hon förnekade att hon delat ut reklam för bolaget.

Hösten innan den nu aktuella publiceringen hade hon presenterats som anställd av Patia på företagets hemsida:

” – Jag hade fått en fråga om jag ville jobba för dem och handleda familjehem. Jag svarade ja, men verksamheten kom aldrig igång och jag har aldrig varit anställd hos Patia. När jag fick reda på att jag fanns på deras hemsida mailade jag företaget och mitt namn togs bort.”

Saken kommenterades av HR-chefen på social resursförvaltning:

”Vi tar anmälan på stort allvar. Det var olämpligt att medverka i föreläsningar i företagets regi. Det har vi klarlagt för Matilda och hon ser också det och kommer inte att göra det igen.”

HR-chefen menade dock att det som inträffat var av begränsad omfattning.

Den 18 januari 2017 publicerade tidningen en artikel med rubriken Misstanke mot Brinck-Larsen avskriven.

Artikeln berättade att nu hade en skrivelse i frågan från HR-chefen på social resursförvaltning diarieförts. Av den framgick att det handlat om bisysslor som kunde betecknas som konkurrerande och därmed inte var tillåtna. Skrivelsen citerades:

”Då omfattningen av åtagandena för Patia är ringa och inte direkt haft någon koppling till hennes tjänsteutövning vidtas ingen annan åtgärd än klargörande samtal.”

GP hade varit i kontakt med Matilda Brinck-Larsen, som inte velat kommentera det hela ytterligare.

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av Matilda Brinck-Larsen, då de förorsakat henne stor personlig skada.

Hatet hade ökat mot personer som engagerade sig för flyktingar och invandrare. Sedan artikeln publicerats hade hon utsatts för spottloskor, hot och tillmälen av personer som hon mött på gatan, i affären och i andra offentliga miljöer.

Den första artikeln hävdade att det pågick en utredning mot henne angående jäv. Sanningen var att den var redan avslutad och resultatet offentliggjort. Handlingen hade diarieförts dagen innan GP publicerade den första artikeln. Ändå valde tidningen att publicera påståendena från den anonyma person som anmält till visselblåsarfunktionen.

Inför den andra artikeln hade hon själv tagit kontakt med tidningen och begärt genmäle och förtydligande. Hon hade då blivit intervjuad, men när hon fick ta del av vilka citat tidningen ville publicera valde hon att avstå. Anledningen var att tidningen trots allt inte ville publicera den kritik hon hade mot den första artikeln.

Hon ifrågasatte att tidningen exponerat henne med namn och bild.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin utgivare, Cecilia Krönlein, att det av rapporteringen tydligt framgått att det rörde sig om en anmälan som inte var avgjord.

Att anmälaren medverkat i föreläsningar i ett privatföretags regi och att det fakturerat hennes medverkan bekräftades i artikeln både av HR-chefen och en representant för företaget. Det motiverade rapporteringen om anmälan. Till det kom att anmälaren utförligt fått bemöta misstankarna och ge sin syn på saken. Hon hade även läst och godkänt citaten inför publiceringen.

Matilda Brinck-Larsen var en offentlig person som återkommande uppmärksammats av medier i Göteborg och Västsverige för sitt ideella arbete, främst med ensamkommande flyktingungdomar. Hon hade skrivit en rad debattartiklar, bland annat i GP, framträtt och intervjuats och porträtterats i många artiklar och TV-inslag. Tidningen bifogade en sammanställning av dessa publiceringar.

Det stämde inte att beslutet i frågan redan var offentliggjort dagen före den första publiceringen, lördagen den 14 januari. Social resursförvaltning mejlade sitt yttrande till stadsledningskontoret fredagen den 13 januari klockan 15:33, men det diariefördes först måndagen den 16 januari. Således var beslutet inte offentliggjort när den första artikeln publicerades.

PO:s bedömning

När det gäller frågan om vid vilken tidpunkt beslutet i ärendet blev offentligt vägs det inte in i denna bedömning, då det närmast handlar om yrkesetik. Yrkesetiska frågeställningar kan, under vissa omständigheter, behandlas av Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. PO:s uppdrag är att bedöma om det som faktiskt publicerats förorsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.

Misstankar om att enskilda tjänstemän i offentlig förvaltning misskött sitt uppdrag kan vara av allmänintresse. Det beror huvudsakligen på att offentlig sektor är till för att bistå medborgarna, samt att den är skattefinansierad.

Generellt sett gäller emellertid att en tidning bör vara försiktig med att rapportera om anmälningar, inte minst anonyma, då en anmälan inte säger något om den utpekades skuld.

För att det ska finnas en pressetisk grund för att publicera namnet på en tjänsteman som misstänks för brister i sitt arbete bör de misstänkta bristerna vara av allvarligt slag, eller tjänstemannen inneha en central position med ett betydande ansvar.

I det här fallet anger tidningen tydligt att det rör sig om misstankar och låter anmälaren komma till tals, vilket är bra eftersom det mildrar skadan för anmälaren.

Däremot står det redan i första publiceringen klart att detta inte handlar om omfattande misstankar. HR-chefen noterar att det hela har ”begränsad omfattning”.

När det gäller anmälarens ställning, är gruppchef på ett boende för ensamkommande flyktingbarn inte att betrakta som en central position med betydande ansvar.

Att anmälaren engagerat sig ideellt för dessa ungdomar och framträtt i olika sammanhang är inte av den karaktär att hon kan betecknas som en offentlig person, som får acceptera en närgången granskning av medierna.

Även om tidningen beskrivit omständigheterna på ett korrekt sätt och låtit anmälaren yttra sig, har inte det inträffade det allvar och anmälaren en sådan ställning att det är motiverat att publicera hennes namn och bild. Publiceringen har därmed förorsakat henne en oförsvarlig publicitetsskada.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren har yttrat sig till nämnden. Hon har särskilt framhållit att hon fyra månader efter publiceringen fortfarande lider av den personliga skada som publiceringen, med namn och bild, inneburit för henne. Enligt henne är det denna publicering som dyker upp som första träff vid en sökning på hennes namn på Google.

Tidningen har yttrat sig till nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Missvisande rubrik pekar ut läkare som jävig (Norran)
Utpekad chef borde ha fått komma till tals (Söderhamns-Kuriren)