I augusti 2016 publicerade aftonbladet.se en notis med rubriken Sexdömd hyrläkare såldes in med falsk legitimation, med integritetskänsliga och kränkande påståenden om läkaren. Han var inte namngiven, men så många detaljer hade publicerats att många i hans omgivning förstått vem det handlade om. PO skrev: Den första grunden för kritik är redogörelsen för läkarens sjukdomsdiagnoser. Detta är uppgifter som är starkt integritetskänsliga. Den andra uppgiften är TV-inslagets påstående om att läkaren använt sig av ”falsk legitimation”. Detta är en anklagelse som saknar täckning i artikeln.

Aftonbladet, exp. nr: 96/2017, dnr: 29/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

__________

Genom beslut de 20 april 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan till Pressens Opinionsnämnd.

Beslutet har följande lydelse.

Den 21 augusti 2016 publicerade aftonbladet.se en artikel med rubriken Sexdömd hyrläkare såldes in med falsk info.

Bemanningsföretaget Proffice hade förmedlat en hyrläkare till landstinget i Västmanland hösten 2015. Företaget hävdade att han arbetade på en tung svensk forskningsinstitution. Landstinget hade däremot inte fått veta att läkaren dömts för sexualbrott.

Proffice Care hade presenterat läkaren som en meriterad professor. Referenser hade givits av två kolleger, en som anställt honom för många år sedan och en annan, yngre kollega som han varit handledare åt.

Men presentationen hade inte varit komplett. Det framgick inte att han inte jobbat på institutionen sedan 2013. Då hade han själv sagt upp sig sedan personalansvarsnämnden kommit fram att han borde sägas upp.

Under flera år hade personal riktat klagomål mot läkaren för kränkande kommentarer, som anspelade på sex. Flera sköterskor var rädda för att vara ensamma med läkaren, men hade också varit rädda för att lämna uppgifter till den utredning som gjordes.

Det var först efter att läkaren 2012 stuckit upp handen under en kvinnas kjol, mot hennes vilja, som hans agerande blev föremål för personalansvarsnämnden. Nämnden slog fast att professorns agerande var oacceptabelt och att han skulle sägas upp.

Det ledde till att han själv sade upp sig med en halv miljon kronor i avgångsvederlag, efter att ha hotat att driva ärendet rättsligt. Trots detta skrev Proffice Care i sin presentation av läkaren att han hade en tjänst till 70 procent som professor.

Proffice Care uppmärksammade inte heller landstinget i Västmanland på att läkaren så sent som våren 2015 dömts för sexuellt ofredande, något som Aftonbladet tidigare skrivit om.

Han hade hyrt in en städerska till sin lägenhet på Östermalm i Stockholm. Medan kvinnan städade gick han omkring naken, följde efter henne, porrsurfade och frågade henne vad hon tyckte om filmerna. Han tog även på sitt kön och frågade kvinnan om hon gillade det.

I tingsrätten hade läkaren hävdat att han kliade sig i skrevet eftersom han led av eksem. Tingsrätten hade emellertid gått på åklagarens linje och dömt honom till dagsböter.

Efter domen hade han sparkats från en provanställning vid ett sjukhus. Han hade fått arbete där under villkor att det inte fick inträffa händelser som påverkade förtroendet för honom.

Läkaren hade även kritiserats av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel vid ett tillfälle.

I en intervju med SVT Nyheter hade läkaren förklarat att han hade alkoholproblem och att han förlorar kontrollen vid berusning, så kallat patologiskt rus. Dessutom hade han fått diagnosen Aspergers syndrom. Tillsammans hade diagnoserna gjort att han vid olika tillfällen uppträtt olämpligt.

Proffice Care avsåg att avsluta samarbetet med läkaren eftersom han inte varit uppriktig i sina kontakter med företaget.

Artikeln kommenterades även i telegramform i Aftonbladet TV. I inslaget framfördes påståendet att han agerat med ”falsk legitimation”.

I samband med webbpubliceringen fanns en länk till en artikel om domen för sexuellt ofredande. Den publicerades i mars 2015.

Den 22 augusti 2016 publicerade aftonbladet.se en notis med rubriken ”Sexläkare” får sparken. Av den framgick att en hyrläkare sparkats av landstinget i Västmanland. Orsaken var att han var dömd för sexuellt ofredande efter att ha uppträtt naken framför en städerska. Domen var okänd för sjukhuset när han anlitades. Landstingsstyrelsen la skulden på bemanningsföretaget som rekommenderat läkaren.

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av den berörde läkaren.

Han framförde att nätartikeln ursprungligen haft rubriken Sexdömd hyrläkare såldes in med falsk legitimation. Senare hade den ändrats till Sexdömd hyrläkare såldes in med falsk info.

Samma sanningslösa och grovt kränkande beskyllning fördes även fram i TV-inslaget. Inslaget låg fortfarande kvar på tidningens webbplats en månad efter den ursprungliga publiceringen.

Formuleringen innebar ett påstående om att han förfalskat den läkarlegitimation han haft sedan 1993. Det var ett påstående om brottslig verksamhet i form av urkundsförfalskning.

Han hade inte heller fått ta del av publiceringen i förväg eller givits möjlighet att bemöta uppgifterna.

Till det kom att tidningens artikel innehöll utomordentligt integritetskänsliga, ytterst misskrediterande och grovt kränkande påståenden om honom. Uppgifterna var i det närmaste att betrakta som ett fullbordat karaktärsmord. Implicit gjordes också gällande att han skulle vara en dålig eller olämplig läkare.

Han var inte namngiven, men så många detaljer hade publicerats att släkt, vänner och till exempel föräldrarna till hans minderåriga barns kamrater med lätthet förstått vem det handlade om. Det hade blivit tydligt efter en rad fördömande reaktioner. De utpekande uppgifterna gällde till exempel vilket sjukhus han arbetat på och orten där han fortfarande bodde med sin fru och minderåriga barn.

Det fanns även rena felaktigheter i texten, som att han efter domen skulle ha ”sparkats” från en provanställning. I själva verket hade han själv sagt upp sig efter att ha informerat arbetsgivaren långt innan åtalet prövats i domstol.

Han ifrågasatte även att tidningen redogjort för hans sjukdomsdiagnoser, uppgifter som i allmänhet hör till privatlivets helgd.

I den uppföljande artikeln med rubriken ”Sexläkare” får sparken var begreppet ”sexläkare” misskrediterande och stigmatiserande. Dessutom var ordet ”sparken” tendensiöst och fel i sak. Han hade visserligen fått ett e-mail en sen söndagskväll där det framgick att sjukhuset genom ensidigt avtalsbrott beslutat att han inte skulle fortsätta att arbeta nästa dag.

”Sparken” kunde emellertid likställas med den arbetsrättsliga termen ”avsked”. Därmed var ordet inte korrekt i det här sammanhanget, eftersom något anställningsförhållande inte förelegat under arbetsperioden.

I anmälarens yttrande fanns även argumentation kring artikeln om domen för sextrakasserier. En text som publicerades i mars 2015.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin ställföreträdande utgivare, Lena Mellin, att den anmälda artikeln, som publicerades på tidningens webbplats den 21 augusti 2016 inte hade publicerats i papperstidningen.

När det gällde nätpubliceringen menade anmälaren att den ursprungligen haft rubriken Sexdömd läkare såldes in med falsk legitimation. Detta hade tidningen inte kunnat verifiera, då den ursprungliga formuleringen försvinner när en artikel uppdateras. Påståendet gick inte att kontrollera.

Det stämde inte att tidningen skrivit vilket sjukhus han jobbat på, endast att det låg i Västmanland.

När det gällde sjukdomsdiagnoserna hade anmälaren själv berättat om dem i en intervju med SVT, som en förklaring till det inträffade.

Aftonbladet hade inte lyckats få kontakt med anmälaren själv inför publiceringen, men utförligt refererat vad han framfört i intervjun med SVT.

När det gällde den uppföljande artikeln ansåg tidningen att den hade täckning för beteckningen ”Sexläkare” inom citationstecken. Att intervjua anmälaren inför denna publicering hade inte varit nödvändigt då kritiken i texten riktats mot landstinget som anställt honom.

Tidningen verifierade att det förekommit ett kort telegram i en nyhetssändning i Aftonbladet TV som innehållit påståendet ”falsk legitimation”. Nyhetsinslaget hade därför avpublicerats i sin helhet.

Tidningen utgivare kommenterade även anmälarens argumentation angående artikeln från mars 2015.

Anmälarens kommentar

Anmälaren vidhöll att tidningen ursprungligen publicerat en rubrik som talade om ”falsk legitimation”. Han hänvisade till en person som kunde bekräfta detta.

Att tidningen inte lyckats få kontakt med honom stämde inte. Han var lätt att nå och inga kontaktförsök från tidningens sida hade gjorts.

Han noterade att tidningen erkände att det i en TV-inslag nämnts ”falsk legitimation”. Detta inslag hade legat på webbplatsen i 85 dygn innan det togs bort.

Att de integritetskänsliga uppgifterna hade en annan nyhetskanal som underlag tog inte bort ansvaret från Aftonbladet för vad tidningen publicerat.

PO:s övriga åtgärder

Vid tiden för PO:s bedömning är inslaget i Aftonbladet TV inte längre tillgängligt. När anmälaren skickade in sin anmälan var det dock fortfarande publicerat på webbplatsen. Vikarierande biträdande PO tog del av inslaget och bekräftar, via en tjänsteanteckning i akten, att inslaget innehöll ett påstående om ”falsk legitimation”.

PO:s bedömning

PO prövar inte publiceringar som är äldre än tre månader om inte särskilda skäl föreligger. Med särskilda skäl avses att anmälaren varit oförmögen att anmäla, till exempel på grund av allvarlig sjukdom eller häktning med restriktioner.

I det här fallet är publiceringen om domen för sexuella trakasserier äldre än tre månader och särskilda skäl för prövning föreligger inte. Saken förändras inte av att det förekom en länk till den äldre publiceringen på Aftonbladets webbplats den 21 augusti 2016.

Den som vänder sig till hälso- och sjukvården måste kunna lita på att personalen inte bara är kompetent utan att man också blir behandlad på ett respektfullt sätt. Det finns därför ett visst allmänintresse att berätta om en läkare som fått lämna sin tjänst efter att ha stuckit upp handen under en kvinnas kjol på ett sjukhus och senare dömts för sexuellt ofredande av en städerska.

Det finns således inget att invända mot att Aftonbladet tagit upp fallet. Det ligger inom ramen för vad som är pressetiskt acceptabelt att relatera hur anmälaren uppfört sig, såväl på sjukhuset som mot städerskan. Att uppgifterna är generande för anmälaren ändrar inte på den saken.

Det finns emellertid två delar i tidningens publiceringar som har en annan karaktär.

Den första är redogörelsen för läkarens sjukdomsdiagnoser: patologiskt rus och Aspergers syndrom. Detta är uppgifter som är starkt integritetskänsliga. Här har varje utgivare ett eget ansvar för sina publiceringar. Att en annan nyhetsförmedlare publicerat uppgifterna tidigare fråntar inte Aftonbladet ansvar för sin publicering.

Den andra uppgiften är TV-inslagets påstående om att läkaren använt sig av ”falsk legitimation”. Detta är en allvarlig anklagelse, som saknar täckning i artikeln.

Visserligen kan påståendet endast beläggas vad det gäller TV-inslaget, inte webbartikeln, men då detta legat uppe på sajten under mer än två månader är publicitetsskadan för anmälaren inte obetydlig.

För klander av tidningen krävs inte bara nedsättande eller felaktiga påståenden, utan också att den berörda personen pekas ut.

I det här fallet lämnas inga uppgifter som gör att anmälarens namn blir känd i en större krets än tidigare. Det är emellertid uppenbart att en omfattande krets redan vet vem det handlar om; sjukhuspersonal på flera sjukhus, anställda vid landstingsförvaltningen, bemanningsföretagets ansvariga, vänner, släktingar och bekanta.

Dessa personer får via Aftonbladet kännedom om anmälarens integritetskänsliga sjukdomsdiagnoser, men upplyses också om att han ska ha förfalskat sin läkarlegitimation. En uppgift som är felaktig.

De integritetskänsliga uppgifterna och felaktigheten om legitimationen har tillfogat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada för vilken tidningen bör kritiseras.

 Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Både tidningen och anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Tidningen har bl.a. framhållit att de uppgifter som hade kunnat peka ut anmälaren inskränker sig till att han är man och läkare som tre år före publiceringen var verksam i Västmanlands landsting.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Missvisande bild av politikers inköp med skattepengar
Namngavs vid anklagelse men inte vid friande