Pressens Opinionsnämnd klandrar Mölndals-Posten för att i rubrik och ingress ha pekat ut politikern Solveig Hallin som misstänkt för misshandel i samband med en trafikincident i september 2016. Även om artikeln beskrev sakförhållandena mer nyanserat än rubriken, anser PON att påståendena i rubriken och ingressen tillfogat Solveig Hallin en oförsvarlig publicitetsskada. För det ska tidningen klandras.

Mölndals-Posten, exp. nr. 18/2018, dnr. 86/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Mölndals-Posten för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

I beslut den 10 november 2017 fann Allmänhetens Pressombudsman (PO) inte grund för pressetiskt klander av Mölndals-Posten.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 8 december 2016 publicerade Mölndals-Postens webbplats en artikel med rubriken Tung politiker pekas ut för misshandel.

En av Mölndals mest framträdande politiker hade polisanmälts för att ha miss­handlat en kvinna efter en konflikt i trafiken. Kvinnan hade uppgivit att hon blivit så illa skadad att hon behövt söka sjukhusvård.

Politikern betecknades som en av Mölndals mest inflytelserika personer. Hon var ledamot av flera viktiga politiska organ.

Bakgrunden var ett våldsamt bråk mitt på dagen den 10 september 2016, på den adress där politikern bodde. Bråket ledde till polisanmälan från båda parter.

Händelsen hade, enligt polisanmälningarna, börjat med att en släkting till politi­kern kommit körande längs gatan i bil och mött kvinnan och hennes barn. Barnet cyklade på gatan på ett sätt som bilföraren uppfattade som farligt och det uppstod ett ”verbalt bråk”, som det stod i en av polisanmälningarna.

Kort därefter kom barnets mamma till politikerns hus för att visa sitt missnöje med bilförarens beteende. Då ska både föraren, politikern och ytterligare en person ha gått till angrepp mot henne, enligt hennes polisanmälan. I den stod att politikern ska ha ”knuffat och slagit målsäganden med knutna händer, som träffat bröst, ansikte och mun”. Även de två andra personerna vid huset ska ha misshandlat henne och en ska ha hållit fast henne medan misshandeln pågick.

Politikern och bilföraren hade en annan bild av händelseförloppet. Enligt dem var det kvinnan som angrep dem med slag och orsakade skador som inte var ringa.

Politikern ville inte låta sig intervjuas på telefon, men hade svarat tidningen i ett mejl att hon polisanmält en kvinna som trängt sig in i hennes hem och misshand­lat henne. Hon tänkte inte låta detta påverka hennes roll som politiker:

”Det du anger i ditt mejl angående kvinnans uppgifter stämmer inte. Det är ju därmed orimligt att jag som brottsoffer skulle tvingas avstå från förtroende­uppdrag jag valts till.”

Hon hade ingen förklaring till varför en för henne obekant kvinna anklagade henne för våldsbrott.

Kvinnan som lämnat in en polisanmälan mot politikern ville inte lämna några kommentarer till tidningen.

Polisen hade skickat en patrull till platsen i samband med bråket, men därefter inte gjort någon ytterligare utredning. Förundersökningarna var fortfarande öppna.

Den 9 december 2016 publicerade Mölndals-Postens webbplats en artikel med rubriken Inga beslut om anmälda politikern. Den behandlade om den berörda politikerns partiorganisation skulle vidta några åtgärder mot henne. Det hade hållits överläggningar, men inga beslut hade fattats.

Samma dag publicerades en artikel med rubriken Partiet överlägger om anmäld politiker. I den relaterades åter vad som inträffat och partiets lokala ordförande i Mölndal sade att hon möjligen kunde uttala sig i ärendet senare under dagen.

Den 12 december 2016 publicerades en artikel med rubriken Timeout efter misstankar om misshandel. Skolnämndens ordförande och kommunstyrelse­ledamoten Solveig Hallin (S) hade beslutat att ta timeout från politiken efter anklagelser om misshandel. Hon citerades ur ett mejl till Mölndals-Posten:

”Jag har valt, i samråd med mitt parti, att ta timeout från de politiska uppdrag jag innehar i Kommunstyrelsen, Skolnämnden och Förvaltningsrätten för Socialdemokraterna.”

Hon valde att själv gå ut med sitt namn i offentligheten ”av hänsyn till alla andra kvinnliga politiker i Mölndal som kunde ha blivit misstänkliggjorda”.

Enligt ett pressmeddelande från den lokala partiorganisationen hade styrelsen enhälligt beslutat att rekommenderat Hallin att ta en paus, vilket hon ”accepterat av respekt för partiet”. Timeouten skulle vara tills polisutredningen var klar och en eventuell dom meddelats. Den lokala ordföranden citerades:

”Jag har under hela helgen haft en dialog med Solveig, självklart är detta djupt tragiskt. Vi är dock överens om att detta just nu är det bästa för både Solveig och för partiet.”

Den 19 januari 2017 publicerades en artikel med rubriken Förundersökningen mot S-topp läggs ner. Enligt förundersökningsledaren gick det inte att bevisa att Solveig Hallin eller någon annan av de inblandade gjort sig skyldig till miss­handel.

En kommissarie vid Mölndalspolisen citerades:

”En helhetsbedömning av detta visar att ingen av de här polisanmälningarna kommer att leda till några rättsliga åtgärder. Båda parter hävdar att de har handlat i nödvärn och det går helt enkelt inte att motbevisa i efterhand.”

Den lokala partiordföranden ville inte kommentera saken, eftersom hon fått kännedom om nedläggningen först när tidningen kontaktade henne.

Den 31 januari 2017 publicerade tidningen en artikel med rubriken Hallin: ”Fortsätter mitt politiska arbete”. På sin blogg Sossetant hade Solveig Hallin skrivit:

”Nu fortsätter jag mitt politiska arbete som tidigare. Lite tröttare, lite ledsnare, lite räddare men inte besegrad.”

I inlägget kallade hon motpartens anmälan mot henne för en okynnesanmälan och uttalade stark kritik mot Mölndals-Posten:

Men när en ohederlig journalist väljer att sprida den ena lögnen efter den andra i tidningen då blir det samhällsfarligt! Att tvinga en folkvald politiker till att förändra sitt politiska arbete för att slippa hat och hot på nätet är ett allvar­ligt brott mot demokratin.”

Tidningen hade sökt henne för en kommentar.

Den 7 februari 2017 publicerades en artikel med rubriken S har inte förtroende för Hallin. En enig styrelse hade beslutat att inte föreslå omval av henne på de poster hon haft innan timeouten eftersom ”förtroendet för Solveig Hallin i dags­läget inte är återupprättat”.

Inte heller i synen på Mölndals-Posten hade hon stöd av partiet, som citerades ur ett pressmeddelande:

”Socialdemokraterna anser att Mölndals-Posten är en viktig och stark röst i det lokala politiska landskapet. Både när det gäller att spegla vad som händer samt att granska politiken. Att någon av Mölndals-Postens journalister skulle vara ohederlig som Solveig Hallin uttryckt det är inte heller Socialdemokraternas uppfattning.”

Tidningen hade sökt henne för en kommentar.

Anmälan

Solveig Hallin anmälde publiceringarna. Hon menade att de till stor del basera­des på hörsägen och att de föregripit den rättsprocess som frikänt henne. Artik­larna hade fått stor spridning, skadat henne och lett till att hon blivit avsatt från sina politiska uppdrag.

Mölndals-Posten hade startat ett drev mot henne. Frågorna från journalisten hade varit insinuanta och det hela hade utvecklats till en mardröm. Artiklarna som publicerades var baserade på anklagelserna från den okända kvinnan och rubri­kerna hade eskalerats tills hon beskrivits som ”misstänkt för misshandel”.

Hon hade talat med förundersökningsledaren, kommissarien vid Lokalpolis­område Syd i Storgöteborg. Han hade gjort ett uttalande som han, enligt anmäla­ren, ville bli citerad med:

”Solveig Hallin har aldrig varit misstänkt för brott och har aldrig varit föremål för någon brottsutredning av polisen.”

Anmälaren specificerade sin kritik mot fem av artiklarna:

Tung politiker pekas ut för misshandel (2016-12-08):

Mölndals-Posten pekade här ut henne för misshandel. Påståendet att hon skulle ha polisanmälts för att ha misshandlat en kvinna var en felaktig spekulation av tidningen. Uppgiften att den andra kvinnan blivit illa skadad var falsk. Tidningen hade återgivit kvinnans berättelse helt utan källkritik, medan anmälarens skrift­liga svar till tidningen lyfts ur sitt sammanhang och bara återgivits fragmenta­riskt.

Inga beslut om anmälda politikern (2016-12-09)

Artikeln var ett led från tidningen att pressa den lokala partiledningen att fatta ett beslut om anmälarens politiska framtid med utgångspunkt från vad som publi­cerats. Om ett beslut från partiet offentliggjordes kunde tidningen kringgå de pressetiska reglerna och offentliggöra hennes namn.

Partiet överlägger om anmäld politiker (2016-12-09)

Ett led i samma kampanj som beskrivits ovan. Dessutom tog tidningen genom sina formuleringar om den påstådda misshandeln ställning mot anmälaren.

Timeout efter misstankar om misshandel (2016-12-12)

Det hade aldrig funnits misstankar mot henne om misshandel. Det visade poli­sens uttalande ovan. I artikeln skrev tidningen vidare att anmälaren tagit timeout efter ”anklagelser om misshandel”. Här användes pluralform för att antyda att det var fler som anklagade henne än den andra kvinnan.

Förundersökningen mot S-topp läggs ned (2017-01-19)

Rubriken innehöll ett sakfel då förundersökningen gällde händelsen och inte riktade sig uttryckligen mot henne. I ingressen skrev tidningen den ”brottsmiss­tänkta S-politikern”. Det var förtal. Hon var aldrig brottsmisstänkt.

Tidningens svar

Tidningen svarade via sin utgivare Ingrid Fredriksson att Solveig Hallin som ord­förande i skolnämnden var en av kommunens mest inflytelserika politiker. Det hade därför varit självklart för tidningen att skriva om att hon blivit anmäld för misshandel. Det var inte att starta ett drev.

Tidningen hade genom hela processen erbjudit och uppmanat Solveig Hallin att ge sin sida av saken. Hon hade emellertid hela tiden vägrat och givit knapphän­diga svar via mejl. Det stämde således inte att rapporteringen byggt på hörsägen.

Utgivaren hade valt att inledningsvis inte namnge henne eftersom hon inte var delgiven misstanke om brott. Det var först när Hallin själv valde att gå ut med sitt namn som tidningen gjorde det.

Det stämde inte heller att rapporteringen lett till att hon fått lämna sina politiska uppdrag. Det ansvaret vilade på partiets lokala styrelse.

I de flesta artiklar hade tidningen använt uttryck som ”pekas ut för” och ”an­mäld för”. Vid något tillfälle hade man skrivit ”misstänkt för misshandel”. Det hade inte avsett den juridiska termen, utan avsett mer allmänna misstankar baserade på den anmälan som riktats mot henne.

Tidningen hade inte skrivit att anmälaren var föremål för en brottsutredning.

När förundersökningen lades ned hade tidningen omedelbart gått ut med den informationen.

Anmälarens kommentar

Anmälaren vidhöll att rapporteringen innehöll sakfel, byggde på hörsägen och hade medfört skada för henne. Enligt anmälaren hade tidningen hävdat att hon var misstänkt för brott och föremål för en polisutredning i samband med publi­ceringarna. Det stämde inte. Ingen person hade varit misstänkt eller föremål för polisutredning – bara händelsen. För att personer ska vara misstänkta för brott av polisen krävs alltid någon form av bevisning. Någon sådan fanns inte i detta fall. Ord hade stått mot ord.

Tidningen hade rört till det för sig när den skrev att man använt ordet misstanke i allmän bemärkelse snarare än juridisk. Det kunde bara bygga på en enda, ensam och otillförlitlig källa som aldrig ifrågasatts av tidningen.

Ingen hade anklagat tidningen för att ha skrivit ”föremål för brottsutredning”. Vad tidningen verkligen skrivit var emellertid desto värre: ”Förundersökningen mot brottsmisstänkta…”. Det hade man dessutom skrivit efter att förundersök­ningen lagts ned.

Övriga åtgärder av PO

PO har ringt förundersökningsledaren i Göteborg. Han mindes ärendet mycket väl och tog fram akten och läste ur den under vårt samtal.

Tidningarnas beskrivning av att det uppstått en konflikt i samband med en trafiksituation var korrekt, enligt honom. Den hade lett till en första polisanmälan från Solveig Hallin, till den polispatrull som kallades till platsen för bråket, och senare en motanmälan från den andra kvinnan. Utöver detta har ett förhör genomförts med den andra kvinnan i samband med hennes anmälan.

Anmälningarna ledde till att en förundersökning inleddes, men inga ytterligare utredningsåtgärder vidtogs, eftersom han bedömde att det inte skulle gå att klar­lägga händelseförloppet på ett sådant sätt att det skulle kunna leda till åtal. Han beslutade därför att lägga ned förundersökningen.

I motanmälan från den andra kvinnan pekas inte Solveig Hallin ut som misstänkt för brott. Hon har heller aldrig betraktats som misstänkt av polisen eller delgivits misstanke. Förundersökningsledaren sammanfattade:

”Hon var aldrig misstänkt över huvud taget.”

PO:s bedömning

Som politiker med en maktposition får anmälaren acceptera att hennes agerande, även utanför politiken i vissa fall, granskas av medierna. Det är en del av tid­ningarnas demokratiska uppdrag och syftar till att ge medborgarna kännedom om omständigheter som kan ha betydelse för att bedöma den folkvaldes förmåga och lämplighet att hantera sitt uppdrag.

Allmänintresset i det aktuella ärendet är således knutet till det faktum att en av parterna i bråket är politiker. Allmänintresset kring den andra personen är, av uppgifterna i publiceringar och yttranden att döma, lågt. Det finns därför inget att invända mot att tidningen valt att fokusera på anmälarens roll i sammanhanget.

Att rapporteringen skulle bygga på hörsägen framgår varken av publiceringar eller yttranden. Artiklarna är fokuserade på det faktum att en konflikt lett till två polisanmälningar, varav den ena riktat sig mot anmälaren. De uppföljande artiklarna med frågor till bland annat partiorganisationen får ses som rimligt journalistiskt arbete.

I det sammanhanget finns det även skäl att understryka att tidningen inte lämnar några förklenande uppgifter om anmälaren. Hennes verksamhet som politiker kritiseras inte och inte heller lämnas några andra uppgifter om hennes person som kan tolkas som nedsättande. Intresset är knutet till bråket och dess efterspel.

Namngivningen av Solveig Hallin sker inte förrän hon själv valt att framträda, för att undvika att andra kvinnliga politiker i Mölndal misstänkliggörs.

De enda pressetiskt känsliga delarna av rapporteringen är användningen av orden ”misstankar” (rubriken till publiceringen den 12 december 2016) och ”brotts­misstänkta” (ingressen till publiceringen den 19 januari 2017).

Ordet ”misstanke” är både ett allmänt uttryck för att man tror att något förhåller sig på ett visst sätt, samtidigt som det är ett juridiskt begrepp som används i sam­band med polisutredningar.

Vilken betydelse skribenten syftar på framgår för det mesta av sammanhanget. Om det till exempel står att ”Anna misstänkte att hennes granne…” är det uppen­bart att ordet används i sin allmänna betydelse. Om det däremot är formulerat som att ”Polisen delgav den gripne misstanke om brott…” handlar det om den formella, juridiska betydelsen.

Skillnaden mellan de två tolkningarna är betydande. Den allmänna betydelsen innebär att någon tror något. Det behöver inte finnas någon form av underlag för denna form av misstanke.

Den juridiska innebär att polisen inte bara fått en anmälan, utan inlett en för­undersökning och funnit visst stöd misstanken. Bevisningen kan vara olika stark. Vid till exempel häktningar uttrycks nivån som ”skäligen” misstänkt, eller den starkare graden ”på sannolika skäl” misstänkt.

Det är inte ovanligt att tidningar använder ordet misstanke, som om personen faktiskt delgivits misstanke om brott, när det i själva verket handlar om den all­männa betydelsen. I vissa fall kan skadan för den berörde av en felaktig använd­ning av ordet mildras av att det i direkt anslutning förtydligas att det till exempel bara rör sig om en anmälan. Sådana förtydliganden förekommer i Mölndals-Postens publiceringar.

Anmälaren har rätt i att hon inte blivit delgiven misstanke om brott. Häri får hon också stöd av den polisman hon citerar i sin anmälan och som PO varit i kontakt med.

I det första fallet används ordet emellertid i pluralis, ”misstankar” vilket i någon mån distanserar det från begreppet ”delgiven misstanke”. Till det kommer att i artikelns första mening skriver tidningen ”anklagelser” om misshandel, inte misstankar.

I det andra fallet redovisas de faktiska omständigheterna i ett citat av den ansva­riga polisen i textens inledning:

” – En helhetsbedömning av detta visar att ingen av de här polisanmälningarna kommer att leda till några rättsliga åtgärder. Båda parter hävdar att de handlat i nödvärn och det går helt enkelt inte att motbevisa i efterhand.”

Det förtar i viss mån ordet ”brottsmisstänkta” i ingressen.

Tidningen har använt de berörda orden på ett slarvigt sätt och det har förorsakat Solveig Hallin en publicitetsskada. Men då orden i båda texterna balanserats med korrekta beskrivningar av sakförhållandena är skadan inte att betrakta som oförsvarlig.

Mot den bakgrunden finner jag inte grund för pressetiskt klander av Mölndals-Posten.

Ärendet avskrivs.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren har överklagat PO:s beslut. Därutöver har varken tidningen eller anmälaren yttrat sig i sak i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Nämnden delar PO:s uppfattning att det är användningen av orden ”misstankar” i rubriken (till publiceringen den 12 december 2016) och ”brottsmisstänkta” i ingressen till rubriken (till publiceringen den 19 januari 2017) som är särskilt känslig från press­etisk synpunkt. Det ligger närmast till hands att uppfatta tidningens ordval så att Solveig Hallin pekas ut som misstänkt för brott i anledning av den händelse som tidningen rapporterat om. Uppgiften har inte varit korrekt eftersom någon brottsmiss­tanke inte har riktats mot henne.

Som PO framhåller har tidningen visserligen beskrivit sakförhållandena på ett mer balanserat sätt i artikeltexterna, vilket sammantaget lett till en mer nyanserad beskriv­ning. Med hänsyn till vikten av att det som framförs i rubriker och ingresser har täckning i texterna finner nämnden emellertid, till skillnad mot PO, att påståendena i rubriken och ingressen inneburit att Solveig Hallin har tillfogats en oförsvarlig publici­tetsskada. För detta ska tidningen klandras.

Pekade felaktigt ut politiker som misstänkt för brott (Expressen/GT)
Pekade felaktigt ut politiker som misstänkt för brott (Göteborgs-Posten)