Värnamo Nyheter klandras för en artikel där en namngiven komminister felaktigt utpekats som avskedad när han i själva verket var uppsagd. ”En uppsägning innebär en förhandling om att säga upp ett anställningsavtal och kan ha en rad orsaker, som omorganisation av en arbetsplats. Ett avsked är en ensidig handling från arbetsgivaren och måste baseras på allvarliga grunder, till exempel kriminalitet, våld eller illojalitet mot arbetsgivaren.” skriver PO i sitt beslut.

Värnamo Nyheter, exp. nr: 82/2017, dnr: 2/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Värnamo Nyheter för att ha brutit mot god publicistisk sed.

__________

Genom beslut den 19 januari 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Värnamo Nyheter.

Beslutet har följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 23 juni 2016 publicerade Värnamo Nyheter en artikel med rubriken Komminister blir avskedad. Underrubriken löd Samarbetsproblem, lögner och bristande ansvar uppges ligga bakom.

Av ingressen framgick att komministern Heinrich Fröb i Forshedabygdens församling skulle sägas upp. Orsaken var bland annat samarbetssvårigheter och lögner.

Växjö domkapitel hade gjort en så kallad befogenhetsprövning av Heinrich Fröb, något som skulle föregå en uppsägning. I domkapitlets protokoll stod att Fröb hade svårt att samarbeta med övrig personal, hade ljugit, ändrat fattade beslut och inte tagit ansvar för det som ålagts honom.

Fröb hade valt att inte kommentera saken i tidningen, utan hänvisade till det yttrande han lämnat till domkapitlet. Av det framgick att han ansåg att beskyllningarna var orättvisa, osakliga, otydliga och ryckta ur sitt sammanhang. Han framförde även att han själv ansåg sig mobbad, vilket han framfört till kyrkoherden utan att några åtgärder vidtagits.

Han höll med om att arbetsmiljön var ansträngd, men ansåg inte att han ensam kunde lastas för det. Han var villig att tillsammans med kyrkoherden och övriga medarbetare reda ut arbetsmiljöproblemen, något som i så fall måste ske med extern hjälp.

Fröb hade kommit till Forshedabygdens församling 2012. Han hade dessförinnan, enligt en artikel i Piteå-Tidningen, fått lämna en tjänst som kyrkoherde utanför Piteå på grund av brister i sin roll som arbetsledare.

Kyrkoherden i Forshedabygdens församling framförde att resultatlösa samtal förts med Fröb och menade att relationerna i ett litet arbetslag var mer sårbara än på en stor arbetsplats och att vissa inte passar in där de hamnar:

”- Zlatan platsade inte i Barcelona, men det var inte för att han var en dålig människa eller en dålig fotbollsspelare. Så kan det vara att man inte alltid passar in där man hamnat.”

Artikeln illustrerades med en bild av Heinrich Frön med bildtexten:

”Komminister Heinrich Fröb kommer att sägas upp från sin tjänst i Forshedabygdens församling. Orsakerna uppges vara samarbetssvårigheter, lögner och bristande ansvar.”

Samma artikel publicerades på tidningens webbplats, nu med rubriken Komminister avskedas.

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av Heinrich Fröb. Han vände sig mot en rad formuleringar, bland andra:

  • Att tidningen hade betecknat förhandlingarna om uppsägning som ”avsked”, vilket var mycket kränkande.
  • Att tidningen påstod att han befogenhetsprövats. Det var i själva verket församlingen som prövats. Begreppet innebar att domkapitlet undersökte om den aviserade uppsägningen hade arbetsrättslig grund eller gällde teologiska frågor. Handlade det om teologiska frågor hade församlingen inte rätt att gå till uppsägning.
  • I artikeln konstateras att det ”i domkapitlets protokoll noteras att Fröb har svårt att samarbeta med övrig personal, har ljugit och har ändrat fattade beslut och inte tagit ansvar för det som ålagts honom”. Tidningen fick det att framstå som att det var domkapitlets bedömning när det i själva verket handlade om ett citat ur skrivelsen från Forshedabygdens församling.
  • Påståendet i artikeln i Piteå-Tidningen saknade grund. I samband med hans anställning i Forshedabygdens församling hade journalister från Värnamo undersökt påståendet och kommit fram till att det var felaktigt.
  • Att kyrkoherden fick uttrycka sig nedsättande och kränkande om honom utan att det ifrågasattes. Mobbningen fortsatte i tidningen.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin utgivare, Marie Johansson Flyckt, att tidningen ansåg att avsked var samma sak som uppsägning.

Vad gällde citatet ur domkapitlets protokoll stämde det att domkapitlet inte formulerat det, utan att det var taget ur församlingens skrivelse.

Det var begripligt att anmälaren kände sig kränkt av beskrivningen av det inträffade, men allmänintresset var stort. Det motiverade att kyrkoherden fick ge sin bild.

Tidningen hade tagit kontakt med anmälaren för att få veta hans syn på saken, men trots flera försök hade anmälaren till sist valt att avstå och i stället hänvisa till sitt yttrande till domkapitlet. Reportern stämde av med honom om att citera ur det.

Yttrandet hade givit tidningen möjlighet att redovisa anmälarens syn, till exempel att han ansåg sig mobbad och att hans fack påtalat arbetsmiljöproblem, mot vilka församlingen inte vidtagit tillräckliga åtgärder.

Tidningen ansåg att en präst är en offentlig person med en viktig ställning i en bygd. Därför fanns det ett starkt allmänintresse att skildra ett skeende som detta.

Anmälarens kommentar

Artikeln i Piteå-Tidningen var baserad på ett ställningstagande av kyrkorådet och var inte styrkt av utredningar, förelägganden från Arbetsmiljöverket, skyddsronder eller medarbetares ställningstaganden. Därför undrade han hur Värnamo Nyheter kunde skriva att ”Heinrich Fröb tidigare fått lämna sin tjänst på grund av liknande orsaker.”.

I övrigt vidhöll han sin argumentation från sin anmälan.

PO:s övriga åtgärder

Vid kontakt med Per Westberg på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation framkom följande:

Arbetsgivaransvaret för en präst vilar på den lokala församlingen genom dess kyrkoråd.

Om ett kyrkoråd vill säga upp en präst ska saken först föras till domkapitlet för en befogenhetsprövning. Domkapitlets enda uppgift är att avgöra om tvisten gäller teologiska frågor eller arbetsrättsliga. Teologiska frågor utreds av domkapitlet och kan ytterst leda till att prästen berövas vigningstjänsten, avkragas, och inte längre kan verka som präst.

Ett 50-tal ärenden av samma karaktär som i den aktuella anmälan prövas av domkapitlen runt om i Sverige varje år, sedan staten skildes från kyrkan år 2000. Inte i något fall har man kunnat konstatera att tvisten har teologisk grund.

Efter prövningen i domkapitlet är det upp till kyrkorådet att gå vidare till en eventuell uppsägning. Domkapitlet tar således inte ställning i den legala frågan, till exempel till om kritiken mot prästen är grund nog för en uppsägning

PO:s bedömning

En präst är en offentlig person. Hans roll är att i olika sammanhang möta sin församling och han eller hon ska, utöver förkunnandet, kunna ge råd och stöd åt behövande. Därför är det av betydande allmänintresse att en församlingsledning valt att agera för en uppsägning på de grunder som anges i skrivelsen till domkapitlet.

Det finns således inget att invända mot att tidningen tagit upp saken. Inte heller att anmälaren är namngiven. Det är en uppgift som medborgarna har rätt att ta del av, utifrån den särskilda ställning en präst har. Till det kommer att en namngivning undanröjer risken för ryktesspridning runt andra präster.

Att kyrkoherden intervjuas är normalt, då det är denne agerat för uppsägning. Anmälarens ståndpunkt tillvaratas på ett rimligt sätt genom citaten ur hans skrivelse till domkapitlet.

När en tidning väljer att publicera namn på en enskild person i ett nedsättande sammanhang är det emellertid av yttersta vikt att de uppgifter som lämnas är korrekta och inte bidrar till att skada den berörda personen utöver vad det finns grund för.

I det hänseendet brister Värnamo Nyheter på två punkter.

Det är en skillnad mellan ett yttrande till domkapitlet från en församling som vill ha en präst uppsagd och det som domkapitlet kommer fram till efter sin utredning. Här ges läsaren intrycket att det är domkapitlet som anklagar anmälaren för samarbetssvårigheter, lögn med mera. Att så inte är fallet får anses utrett av yttrandena i detta ärende.

Särskilt allvarligt är att tidningen, både i pappersversion och på sin webbplats i rubrikerna påstår att anmälaren ska bli avskedad.

Utgivarens uppfattning att uppsägning och avsked är samma sak är inte korrekt.

En uppsägning innebär i det här sammanhanget en förhandling om att säga upp ett anställningsavtal. En förhandling med två parter, där arbetstagaren till exempel kan företrädas av sin fackförening. En uppsägning kan ha en rad orsaker, som omorganisation av en arbetsplats.

Ett avsked är en ensidig handling från arbetsgivaren, där man i allmänhet med omedelbar verkan skiljer en medarbetare från sitt arbete. Ett avsked måste baseras på allvarliga grunder, till exempel kriminalitet, våld eller illojalitet mot arbetsgivaren.

Det är bra att tidningen i ingressen och bildtexten använt begreppet ”uppsägning”. Men med tanke på det genomslag en rubrik har, innebär användningen av det felaktiga begreppet ”avsked” i rubrikerna både i tidningen och på webbplatsen att anmälaren har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.

Mot den här bakgrunden finner jag att Värnamo Nyheter brutit mot god publicistisk sed och bör klandras. Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Opinionsnämnden gör samma bedömning som PO och klandrar tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Alltför långtgående angrepp i insändarsvar
Felaktig uppgift om dödsfall