Var det rätt att demaskera tunnelbanerånaren?

Medievärlden den 14 september 2012

Det är längesedan jag kände en sådan ilska inför en nyhetshändelse. Att råna och lämna en medvetslös man på tunnelbanespåret trotsar det mesta som har att göra med medmänsklighet och empati. ”Ondskan personifierad” är en kommentar jag stött på.

Och på nätet finns ett oändligt antal diskussioner igång. Inklusive de första skämten om det inträffade.

Ändå var det en gräns som överskreds i dag när Dagens Nyheter valde att publicera en omaskerad bild av den misstänkte rånaren under rubriken Han är Sveriges mest jagade man. Bilden var mycket tydlig.

Min första ryggmärgsreflex var ”Skönt, nu är det snart över.”

I ingressen konstaterar tidningen att bilden av tunnelbanerånaren har skapat lynchstämning på nätet. Och en polis citeras ”Det kan vara farligt för personer som liknar honom.”

Någonting gnager i mig. Det tog flera timmar innan jag kom på vad det var. Det är en del i slutfasen av Ray Bradburys klassiker Fahrenheit 451. Det är egentligen inte bokens centrala tema, att makten beslutat att bränna alla böcker och tvingar befolkningen att nöja sig med TV. Fördummande program som de kan njuta av vid väldiga skärmar som täcker hela väggar.

Bokens huvudperson är en av de brandmän som arbetar med att bränna böcker. Han blir allt mer skeptisk till sitt uppdrag och börjar till och med gömma undan några få böcker hemma. När han avslöjas vidtar en jakt där polisen, utrustad med helikoptrar och mekaniska hundar, är honom tätt på spåren.

Den spännande jakten kan följas av hela befolkningen i livesändningar på deras fantastiska teveapparater. Bra teve.

Just sekvensen med den livesända jakten drabbade mig när jag läste boken för många år sedan. Nu är vi nästan där. Han är Sveriges mest jagade man – och nu vet vi hur han ser ut. Ser du dig om på gatan?

Jag önskar inget hellre än att den misstänkte mannen är gripen redan när du läser detta. Och att han får det straff han förtjänar efter en rättvis rättegång.

Men frågan till Sveriges publicister är om det inträffade är av den karaktären att medierna kan kasta den traditionella försiktigheten när det gäller identifiering av misstänkta över bord. Är det medias uppgift att bidra i jakten?

DN svarar uppenbarligen ja, liksom Expressen och Aftonbladet och flera andra medier. Tillsammans med de flesta andra medier har Svenska Dagbladet har valt en annan linje; inget porträtt i dagens tidning och utsuddade anletsdrag i övervakningsfilmen som tidningen lagt ut på sin hemsida.

Ur ett pressetiskt perspektiv är Nej inte ett självklart svar på frågan. Om en person är farlig för allmänheten kan det finnas skäl att upplysa om hans eller hennes identitet.

Men mitt i den vrede som jag delar med alla, uppskattar jag de medier som förmår ha is i magen. Jag längtar inte efter onlinejakter på misstänkta brottslingar.

Ola Sigvardsson

Allmänhetens Pressombudsman, PO

Besöksadress Kungsgatan 62, Stockholm Postadress Box 223 10, 104 22 STOCKHOLM E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Telefon 08-692 46 20 Telefontid Mån-fre kl 10-12 & 13-14. Dag före röd dag kl 10-12.

Kansliet har sommarstängt 10 juli-11 augusti.
Ansvarig utgivare Ola Sigvardsson