Den mest kontroversiella pressetiska regeln är den som manar till försiktighet med etniskt ursprung. Har kritikerna rätt? Används regeln allt för ofta?

När blir en människas ursprung relevant? Möjligen kan man säga att många journalister – liksom de flesta andra människor – anser att människor är lika oavsett var de kommer i från. Då är ursprunget inte särskilt relevant att redovisa. Om man menar att människor är olika beroende på sitt ursprung, blir det plötsligt mycket relevant. De som hävdar att etniciteten som regel ska redovisas har en politisk agenda vars innersta kärna är att människor är olika. Det kan sedan ta sig olika politiska uttryck, till exempel att vilja stänga gränser för flyktingar eller teorier om att kulturer inte kan samsas.

Ofta gäller kraven etnicitetsredovisning nyhetsrapporteringen av olyckor och brott. De som kräver etnisk redovisning är ute för att demonisera människor av annat ursprung. Här menar jag att journalister gör rätt som är återhållsamma. Självklart har den åsikten också en politisk klangbotten – jag anser att människor bör behandlas lika oavsett var de kommer ifrån.

Sedan finns det händelser där människors situation gör det relevant att redovisa även omständigheter som rör ursprung. Morden på Ikea i Västerås. Det faktum att mördaren nyss fått besked om utvisning var tidigt en rimlig pusselbit för att förstå varför det skett.

Mitt personliga svar på frågan är att regeln inte systematiskt har överanvänts.

Men medierna beskylls inte bara för att mörka enskilda människors etnicitet. Det finns en vitt spridd uppfattning att medierna inte säger sanningen om invandringens problematiska sidor. Enligt SOM-institutet mer än halva befolkningen. Därför var det bra när den myten nyligen spräcktes av medieforskaren Jesper Strömbäck. Hans rapport visar att journalistiken på detta område huvudsakligen varit problematiserande och kritisk. Som god journalistik ska vara.

Men hur kan då hälften av svenskarna tro att medierna mörkar? Den mest deprimerande slutsatsen är att gaphalsarnas argument går hem. En lögn som upprepas tillräckligt ofta blir liksom sann. Se USA:s president.

(Journalisten den 7 september 2017)

Är det rätt att hänga ut en handläggare?
Har vi haft fel i 100 år?