Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed genom en artikel om att Martin Timell anmälts för våldtäkt. Det fanns inget uppenbart allmänintresse att publicera Martin Timells namn och uppgifter om en våldtäktsanklagelse vid tiden för tidningens rapportering.

Aftonbladet, exp. nr. 90/2018, dnr. 17496

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

__________

Genom beslut den 4 april 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Aftonbladet till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 31 oktober 2017 var huvudrubriken på Aftonbladets förstasida Martin Timell polisanmäld för våldtäkt på TV4-fest. Underrubriken löd Kvinnan ska ha blivit antastad i en badtunna.

Inne i tidningen löd huvudrubriken Timell har anmälts för våldtäkt av assis­tenten medan underrubriken var Ska ha antastats på fest.

Assistenten hade antastats på en jobbfest för TV-programmet Äntligen hemma. På festen skulle Martin Timell ha stuckit handen innanför hennes bikinitrosor när flera kolleger satt i en badtunna. Nu hade hon polisanmält honom för våldtäkt. Vid ett tidigare tillfälle hade Martin Timell sagt till Aftonbladet att han aldrig tänkte kommentera händelsen.

Kvinnan berättade anonymt om ett resultatlöst samtal med vd:n för programmets produktionsbolag kort efter händelsen. Hon berättade även att Martin Timell kon­fronterat henne dagarna efter festen under en inspelning av programmet:

” – Då stänger han av sin mygga mitt i inspelningen och säger: ’Kan jag bara ta några ord med dig?’. Vi går ut på en balkong för han ville prata ostört. Han tvingade ut mig där och sa: ’Jag ville bara prata med dig lite. Det kan så lätt bli missförstånd om man inte vet vad man säger. Sedan var alla så berusade också.’”

Kvinnan ska ha svarat att hon inte varit berusad, varvid han ska ha svarat:

” – Om du vill fortsätta jobba i tv-branschen ska du tänka dig för vad du säger. Det var bara det jag ville säga.”

Resten av artikeln handlade om hur de privata relationerna mellan Martin Timell och ledande företrädare för TV4 kan ha påverkat kanalens agerande.

Aftonbladet hade sökt Martin Timell för en kommentar.

Anmälan

Publiceringen anmäldes av Martin Timell som bland annat förde fram att han sedan den 15 oktober blivit hudflängd i pressen för saker som han varken gjort eller blivit dömd för. Han var en tv-snickare, inte kungamördare eller terrorist. Både han och hans familj hade lidit enorm skada av publiceringarna.

Då anmälan inte angav vilka artiklar han anmälde bad PO om en precisering. Av den framgick att han ville få de artiklar prövade där han förknippades med våld­täkt.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin tillförordnade utgivare, Lena Mellin, att Martin Timell varit programledare för ett flertal stora produktioner under flera decen­nier. Under sin långa karriär hade han haft större möjligheter att bidra till det offentliga samtalet än de flesta. Han hade också tagit den chansen, bland annat för att klämma åt företag som programledningen ansett ha gjort sig skyldiga till fuskbyggen.

Martin Timell var således en offentlig person, även om han inte innehade något förtroendeuppdrag.

I kölvattnet av #metoo hade Aftonbladet bara publicerat namn och bild på perso­ner när det funnits ett oavvisligt allmänintresse att göra så. Först hade man talat med de berörda personerna.

Martin Timell var det enda undantaget. När hans egen uppdragsgivare, TV4, namngav honom hade även Aftonbladet, som sista stora medium, gjort det. Inte för att tidningen gjort en ny bedömning i sak, utan för att anonymiteten i det läget inte längre skyddade Timell.

Att Martin Timell inte gav sin syn på anklagelsen i den anmälda artikeln berodde på att tidningen haft svårt att få kontakt med honom. Den hade sökt honom under flera veckor. Stundtals hade tidningen sökt honom varje dag och till exempel lämnat meddelande till hans familjemedlemmar. Han hade emellertid inte ringt tillbaka till tidningen.

Anmälarens kommentar

Anmälaren vände sig åter mot att tidningen försökte utmåla honom som en sam­hällsbärare.

PO:s bedömning

Frågor som rör sextrakasserier och sexuellt våld är en viktig samhällsfråga, som kommit i fokus genom uppropen som följt på #metoo. Det finns inget att invända mot att tidningen valt att lyfta dessa frågor.

Att en frågeställning är viktig innebär emellertid inte att tidningens pressetiska ansvar upphör. I det här fallet är frågan hur allvarlig den publicitetsskada är, som Aftonbladets publicering har tillfogat Martin Timell.

Tidningen menar att Martin Timell kan namnges i detta sammanhang. Två argu­ment lyfts fram:

  • Att han under flera decennier varit programledare för stora tv-produktioner i olika kanaler.
  • Att han använt sin plats i offentligheten för att kritisera bolag som anklagats för fuskbyggen.

Det finns inte några fasta regler om vem som är en offentlig person och därför måste tåla en mer närgången granskning i medierna. Det får avgöras från gång till gång, beroende på såväl omständigheter som personens roll i samhället. Däremot finns det en pressetisk praxis som pekar ut vissa huvudlinjer.

Den som på ett eller annat sätt har en betydande roll i samhället kan räknas till gruppen av offentliga personer. Dit hör till exempel politiker, ledande tjänste­män, domare och höga militärer. Vi har ett ansvar att utkräva av dem om de missköter sitt uppdrag. Det genererar ett allmänintresse, som kan motivera såväl en mera närgången granskning som namngivning.

Kändisar hör i allmänhet inte till denna grupp. Runt dem kan det finnas ett stort intresse från allmänheten, nyfikenhet. Men som medborgare har vi inget ansvar att utkräva av dem om de missköter sig. Misslyckandet är deras eget att bära. Allmänintresset är därför i allmänhet svagt.

I det här fallet är allmänintresset kring Martin Timell begränsat. Han är inte bety­dande ur ett samhällsperspektiv. Det gäller även om man väger in att han lett många tv-program och kritiserat fuskbyggare.

Att någon är namngiven i ett nedsättande sammanhang är en omständighet som normalt påkallar viss återhållsamhet från tidningens sida och ställer extra höga krav på korrekt rapportering.

Av rubrikerna på förstasidan och inne i tidningen framgår att Martin Timell är polisanmäld för våldtäkt. Det är en korrekt uppgift.

En anmälan säger emellertid inget om skuldfrågan. Vem som helst kan anmäla vad som helst om vem som helst. Det är orsaken till att pressetisk praxis säger att tidningar bör vara återhållsamma i rapporteringen av anmälningar.

Aftonbladets rapportering har inslag av sådan återhållsamhet. Tidningen går inte i god för att de uppgifter som kvinnan lämnat är korrekta. På förstasidan skriver tidningen att ”Kvinnan ska ha blivit antastad…”. Uttrycket ”ska ha” är ett sätt att distansera sig från kvinnans berättelse, att understryka att det är ett påstående, som inte är belagt.

Detta sätt att reservera sig från vad som står i anmälan återkommer i insidans underrubrik och formuleringarna i texten. Även Aftonbladets beskrivning av den påstådda gärningen får anses som relativt återhållsam.

Martin Timell är emellertid inte en offentlig person av det slag som får finna sig i integritetskränkande rapportering. Därtill är hans vikt i offentligheten allt för låg.

Tidningen skriver, med namns nämnande, att Martin Timell är polisanmäld för våldtäkt, en anklagelse som är synnerligen misskrediterande. Enbart påståendet innebär en allvarlig skada för en utpekad person.

Även om den påstådda händelsen ligger nästan tio år tillbaka i tiden publiceras artikeln i ett mycket tidigt skede av rättsprocessen. Det föreligger ingen förunder­sökning, Timell har inte delgivits misstanke om brott och inget åtal är väckt.

Pressetiskt ska tidningsuppgifter bedömas utifrån kunskapsläget vid tiden för publiceringen. Att Timell senare åtalats, misstänkt för våldtäkt, saknar således betydelse för bedömningen av den anmälda texten.

Mot bakgrund av Martin Timells roll, allvaret i anklagelsen och det tidiga skedet i rättsprocessen finner jag att tidningens publicering, trots viss återhållsamhet i rapporteringen, har förorsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada.

För den bör tidningen klandras. Ärendet lämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Frågor om sexuella kränkningar och trakasserier, inte minst i arbetslivet, har ett uppen­bart samhällsintresse och det är därför angeläget att frågorna behandlas i massmedia. Enskilda måste då kunna bli föremål för en närmare granskning.

När det gäller bedömningen av vilka personer som av olika skäl får tåla en sådan granskning vill nämnden särskilt framhålla att den måste göras på ett allsidigt sätt med utgångspunkt från förhållandena i det enskilda fallet. Några precisa avgränsningar av vilka kategorier av personer som i detta sammanhang kan betraktas som offentliga per­soner eller som av andra skäl får vara beredda på en hårdare granskning går inte att lägga fast.

Martin Timell är främst känd som programledare för underhållningsprogram, men har också haft publika uppdrag i andra sammanhang. Han har därmed en ställning som medför att han kan behöva tåla en mer ingående granskning av förhållanden som har koppling till hans yrkesverksamhet.

Den framförda våldtäktsanklagelsen är mycket allvarlig och den påstådda händelsen ligger långt tillbaka. Det förhållandet att Martin Timell före den anmälda artikeln hade namngetts på annat håll medför inte att det framstår som pressetiskt godtagbart att på det sätt Aftonbladet gjort publicera hans namn och uppgifterna om våldtäktsanklagel­sen mot honom. Vid tiden för publiceringen kan det inte anses ha funnits ett uppenbart allmänintresse som krävde en offentlig belysning av uppgifterna.

Nämnden instämmer således i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Dagens Nyheter fälls i Pressens Opinionsnämnd för artikel om Timell
Expressen klandras: Pekade ut Martin Timell som skyldig