Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att utan godkännande ha exponerat en slakterianställd i en film publicerad på nätet. Bilderna visar förhållanden som kan vara känsliga för den som pekas ut och anmälaren har därför exponerats på ett sådant sätt att han tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada.

Aftonbladet, exp. nr. 10/2018, dnr. 31/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Genom beslut den 12 december 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Aftonbladet till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Handläggningen av ärendet

Den 26 februari 2017 anmälde NN [namn angivet] en publicering i Aftonbladet om industriell kycklinguppfödning. Anmälaren arbetade vid det slakteri som publiceringen avsåg.

Till artikeln fanns ett videoklipp i vilket anmälaren ansåg sig utpekad. I sin an­mälan anförde han att tidningen borde ha avidentifierat honom i videoklippet.

Allmänhetens Pressombudsman, PO, skrev av ärendet den 21 mars 2017. Skälet till avskrivningen var att anmälaren – i det material som PO då hade tillgång till – inte ansågs utpekad.

Sedan anmälaren överklagat beslutet till Pressens Opinionsnämnd, PON, fram­kom att det fortfarande fanns ett videoklipp på Aftonbladet.se där anmälarens ansikte inte var pixlat och var synligt i bild. Med anledning av det beslutade PON den 24 oktober 2017 att återföra ärendet till PO för fortsatt utredning och ny bedömning.

PO:s första åtgärd var att granska det aktuella klippet. Granskningen gjordes den 26 oktober 2017 på följande webbadress:

https://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/209015

Vid tidpunkten för detta beslut fanns dock videoklippet inte kvar på angiven adress. Till artikeln fanns ett nytt videoklipp, vars innehåll redogörs för nedan.

Vad tidningen publicerade

Den 10 februari 2017 publicerade Aftonbladet.se en artikel med rubriken Svenskar äter allt mer färsk kyckling – trots smittorisk.

Enligt tidningen hade rekordmånga svenskar smittats av campylobakter under 2016. Den största producenten, Bolaget [företagsnamn angivet], var delvis ansvarig för detta, enligt en källa till tidningen.

I artikeln redogjordes för produktionen på Bolagets slakteri i X [ortsnamn an­givet] utanför N-stad [stad angiven]. Enligt tidningens källa hade arbetsmiljö­problemen ökat i takt med produktionstempot, vilket i sin tur hade lett till en ökad smittspridning. Även djuren for illa.

Tidningen beskrev delar av slakteriprocessen:

Döda fåglar rullar fram i snabb takt, upphängda på en lina i taket. De har fått halsarna avskurna och inälvorna urtagna men innan de hamnar i matbutikerna måste de inspekteras.”

Källan citerades:

” – Företaget har helt tappat sin moraliska kompass, det handlar bara om att tjäna pengar.”

För att möta den ökade efterfrågan hade slakterierna långt fler kycklingar per kvadratmeter än det föreskrivna antalet.

Om slakteriet i X berättades vidare att cirka 6 000 kycklingar dagligen an­lände med brutna vingar. Enligt tidningens källa kunde fåglarna ha plågats i flera timmar under transporten till slakteriet, om vingarna brutits vid lastningen.

Länsstyrelsen i Södermanland hade gjort en åtalsanmälan för djurplågeri mot en av Bolagets transportörer.

Även de anställda påverkades av det höga produktionstempot. På slakteriet i X hade de anställda ofta tvingats till övertidsarbete det föregående året. Dess­utom hade tarm- och magsjukdomar bland de anställda ökat.

Till artikeln fanns ett videoklipp. Vid PO:s granskning av klippet den 26 oktober 2017 konstaterades att en man i halvprofil syntes en minut och 27 sekunder in i klippet. Det var samma person som syntes på en skärmdump som anmälaren gav in till PO.

Vid tidpunkten för detta beslut hade videoklippet ersatts av ett klipp där mannens ansikte var pixlat. Det gick därför inte längre att se vem det var. Videoklippet innehöll bilder som tidningen betecknade som stötande. Bilderna avsåg bland annat blodiga kycklingar från en produktionslinje på ett slakteri.

Anmälan

I sin anmälan av publiceringen anförde NN att tidningen exponerat honom i videoklippet utan hans godkännande. Det gjorde honom ledsen och skadad för livet.

Videoklippet publicerades utan någon pixling och hans ansikte var synligt i bild.

I en komplettering till anmälan framhöll NN att tidningen borde ha tagit sitt ansvar och pixlat hans ansikte. Han framställdes som en djurplågare och en kycklingmördare. Detta var särskilt allvarligt med hänsyn till att han var muslim.

Tidningens svar

Genom sin ställföreträdande ansvariga utgivare, Lena Mellin, meddelade tid­ningen att det videoklipp som lett till att ärendet återförts till PO hade avpubli­cerats.

Det avpublicerade klippet kom från tidningens tv-program AB Morgon. Det visade sig att klippet visats knappt 4 000 gånger sedan det publicerats i februari 2017.

Även om anmälaren under en kort tid syntes i bild hade han inte tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada. Alla förstod att en anställd inte bar ansvaret för verksamheten i fabriken.

PO:s bedömning

Frågan om förhållandena på Sveriges slakterier har ett stort allmänintresse. Det handlar om både människors och djurs hälsa. Det finns därför inget att invända mot att tidningen skriver om ämnet.

Det får anses utrett att det är anmälaren som förekommer i bild på det anmälda videoklippet. Han är synlig på ett sådant sätt att han torde kunna identifieras av vänner, bekanta och andra orten. Han är därmed utpekad i pressetisk mening.

I artikeln framförs kritik mot förhållandena på Bolagets slakterier i allmänhet och slakteriet i X i synnerhet. Kritiken är i huvudsak riktad mot bolaget och dess ansvariga företrädare. Sammanhanget är dock sådant att även anmälaren kan kopplas till kritiken och de påstådda missförhållandena vid slakteriet. Frågor om djurhållning och köttproduktion är känsliga och kontroversiella.

Till detta kommer att tidningar, som pressetisk utgångspunkt, bör hantera bilder varsamt. Det gäller i synnerhet i det här fallet när det handlar bilderna kan kopp­las till förhållanden som kan vara känsliga för den som pekas ut.

Mot den bakgrunden finner jag att anmälaren har exponerats på ett sådant sätt att han tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen bör därför klandras.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Ärendet behandlades första gången av PON på ett sammanträde den 24 oktober 2017. Som redogjorts för ovan beslutade PON därvid att återföra ärendet till PO för fortsatt utredning och ny bedömning.

Efter att PO den 12 december 2017 beslutat hänskjuta ärendet till PON för en ny pröv­ning, har ett yttrande inkommit till nämnden från tidningen.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Alltför detaljerat om misstänkt våldtäkt
Svenska Dagbladet klandras för att ha pekat ut fel person