Blekinge Läns Tidning publicerade våren 2018 två artiklar om ett fastighetsprojekt. I den ena artikeln används begreppet mutbrott, riktat mot anmälaren, i ett citat. Det allvarliga påståendet och att anmälaren inte fick möjlighet till samtidigt bemötande innebär att det finns skäl att rikta pressetisk kritik mot tidningen. Nämnden klandrar tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Blekinge Läns Tidning, exp. nr. 27/2019, dnr. 18211

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Blekinge Läns Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 6 december 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Blekinge Läns Tidning till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Bakgrund

Blekinge Läns Tidning (BLT) publicerade under framför allt hösten 2017, men också under våren 2018, ett flertal artiklar om Fastigheten [namn angivet] i X-orten [ortsnamn angivet].

I beslut den 23 februari 2018 (Dnr 026/18) avskrev PO en anmälan från X [namn angivet] som avsåg sex artiklar från hösten 2017, huvudsakligen eftersom anmä­lan inkommit för sent. Beslutet överklagades inte.

Vad tidningen publicerade

Den 15 maj 2018 publicerades artikeln Förslag: ”Släng nya Fastigheten i papperskorgen”.

Allmänheten hade nu möjlighet att tycka till om nya Fastigheten.

Ett par var tydliga med sin ståndpunkt. De tyckte att det var fruktansvärt om för­slaget skulle gå igenom. Paret skrev: ”Att bara komma på tanken med ett ut­seende som kommer att skämma ut hela området med dess bunkerutseende är skrämmande.”

De tyckte att förslaget borde slängas i papperskorgen, och att nybygget borde an­passas till andra hus i området.

Tanken var att nuvarande Fastigheten skulle rivas, och ersättas av en byggnad för 15 miljoner kronor. Byggnaden skulle X och Y [namn angivet] stå för.

Den 29 maj 2018 publicerades artikeln Mest kritiska åsikter om Fastigheten.

I ingressen stod att knappt tio personer tyckt till om Fastigheten. En klar majori­tet var kritiska.

Stadsarkitekten hade förväntat sig en folkstorm, men så blev det inte. Nio perso­ner hade tyckt till om bygglovet för Fastigheten. Flera ville behålla och rusta upp Fastigheten. Om det skulle byggas nytt ville de se något i stil med den nuvarande byggnaden.

”Jag ser gärna ett mer klassiskt inslag i arkitekturen. Kanske något i stil med hus från 1660-talet, den eran då X-orten fick stadsrättigheter. Tidlöst, vackert och hållbart”, tyckte en invånare.

En annan skrev: ”Inte nog med att man kan muta sig till X-ortens bästa tomt utan nu skall vårt genuina kulturarv som Fastigheten också rivas. Detta ställe skulle ha kulturminnesmärkts för länge sedan. Att ni bara kan tänka tanken att ersätta detta ställe med en modern bunker är helt ofattbart. Vi i X-orten har redan för­lorat alldeles för många fina klenoder.”

En annan person riktade kritik mot kommunen för att den medvetet lagt ned underhållet. En av de nio inlämnade åsikterna var positiv och tyckte att ”rit­ningarna är fina och passar in”.

Synpunkterna skulle nu sammanställas till politikerna.

Stadsarkitekten berättade att Fastigheten berört många och därför hade kommu­nen velat att alla skulle få säga sitt. De hade gjort mer än lagen krävde.

Anmälan

X anmälde publiceringarna till Allmänhetens Pressombudsman, PO, och fram­förde att han i sin tidigare anmälan anfört att tidningen på nyhetsplats bedrivit opinion mot honom. Detta hade fortsatt i de nu anmälda publiceringarna.

När det gällde artikeln från den 15 maj invände han mot rubriksättningen. Läsa­ren fick intryck av att det förelåg ett officiellt förslag att skrota projektet. Den negativa vinklingen fortsatte i artikeln med ett längre citat från ett par kommun­invånare.

Även i artikeln från den 29 maj återgavs långa citat från en handfull kommun­invånare. Endast nio av 32 000 kommuninvånare hade lämnat synpunkter på projektet. Tidningen borde utifrån detta dragit slutsatsen att de allra flesta tyckte att förslaget var bra, eller att de i vart fall inte hade något att invända mot det. Rubriken blev således både vilseledande och felaktig.

Den negativa vinklingen och framlyftandet av kritiska röster saknade allmänt stöd i opinionen, och rapporteringen blev därigenom osaklig och vinklad. I båda artiklarna använde tidningen citat som ett sätt att föra fram sin egen negativa linje, och fortsatte därigenom sin opinionsbildning på nyhetsplats.

Det mest anmärkningsvärda var att det i ett av citaten i artikeln den 29 maj på­stods mutbrott. Det var uppenbart att det var anmälaren som avsågs. Det kunde också utgöra förtalsbrott. Dessutom hade den del av citatet som innehöll påståen­de om brott över huvud taget inget med artikeln i övrigt att göra, och saknade därför i sig relevans för vad rapporteringen avsåg.

BLT hade inte ifrågasatt påståendet eller efterfrågat vad mutbrottet skulle bestå i. Han hade inte heller fått bemöta påståendet.

Genom att vidareförmedla grundlösa påståenden om att han skulle ha begått brottslig handling hade BLT tillfogat honom en oförsvarlig publicitetsskada.

Sammanfattningsvis hade de båda artiklarna kränkt honom och orsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen hade fortsatt att driva en kampanj mot honom personligen och projektet. Att bedriva opinionsbildning på nyhetsplats var i strid med god publicistisk sed.

Han anförde att PO, vid bedömningen av tidningens agerande, behövde granska varje enskild artikel, men också artikelserien i sin helhet och därigenom även artiklarna under hösten 2017.

Tidningens svar

BLT svarade, genom utgivaren Mimmi Karlsson-Bernfalk, att tidningen an­strängt sig för att ge en så allsidig bild av ärendet som möjligt. Både motståndare och förespråkare av planerna hade fått komma till tals. BLT hade också givit X möjlighet att berätta om sin vision för Fastigheten, bland annat i en längre inter­vju i samband med artikelserien.

Fastigheten var för många X-ortsbor en klenod, som man ansåg var värd att vårda och bevara. Engagemanget kring hur politikerna agerat var stort. För BLT var det viktigt att även enskilda invånare fick komma till tals. Det fanns, en­ligt tidningen, utrymme för alla slags reaktioner, även kritiska sådana.

Citatet i artikeln från den 29 maj skulle ses i sitt sammanhang. Det var inled­ningen på ett längre resonemang, och skulle betraktas som ett mer allmänt ut­tryck för det erbjudande om en mångmiljondonation mot vissa motprestationer som paret X och Y givit -X-ortens kommun. Det fanns ingenting i rapporte­ringen som antydde att det skulle finnas något juridiskt klandervärt i parets age­rande.

Utgivaren framförde att en tidning måste tillåta allmänheten stort utrymme att framföra sina synpunkter i ett ärende som detta. På samma sätt hade paret X och Y och andra inblandade fått utrymme att framföra sina synpunkter.

X hade beretts möjlighet att framföra ytterligare åsikter kring ärendet om han framfört önskemål om det. Det erbjudandet kvarstod.

Paret X och Y hade senare dragit tillbaka sina planer för Fastigheten. X fick då möjlighet att för tidningens läsare utveckla sina kritiska synpunkter mot BLT:s rapportering. Det skedde bland annat i artikeln Nu backar X om Fastigheten som publicerades på tidningens webbplats den 1 juni 2018.

Anmälarens kommentar

X anförde i huvudsak följande:

Tidningens resonemang kring citatet med påstått mutbrott var ett försök att flytta fokus från vad BLT faktiskt gjorde i artikeln, nämligen att citera en person som påstod att anmälaren mutat sig till en tomt.

Ordet ”muta” hade en väl definierad juridisk innebörd. Muta var ett straffbelagt brott, och kunde svårligen tolkas och ges den innebörd som tidningen påstod.

BLT borde ha beaktat risken att det kunde finnas en avsikt att med påståendet skada honom, och därför undersökt saken innan publicering. Den enda rimliga slutsatsen var att BLT velat misskreditera honom.

Påståendet var också fel i sak. Uppgörelsen med den allmännyttiga stiftelsen som ägde Fastigheten, och som förvaltades av kommunen, fanns nedtecknad i ett avtal. Reportrarna hade enligt egen utsaga tagit del avtalet, som var en allmän handling. Väsentliga rekvisit för mutbrott saknades.

Han vände sig mot att han inte samtidigt fått bemöta kritik som riktats mot honom. Som han anfört i sin tidigare anmälan hade inte tidningen strävat efter att upprätthålla principen om samtidighet. Inte ens när han uttryckligen begärt att få tillfälle att bemöta kritik, hade man låtit honom göra det.

Han noterade att han erbjöds att framföra ytterligare åsikter. Det var dock tid­ningen som skulle ta initiativ och sträva mot en samtidig och allsidig rapporte­ring. Han skulle inte behöva be om det i efterhand, eftersom skadan då redan var skedd.

Ytterligare skriftväxling

Tidningen tillbakavisade att den bedrivit opinion mot anmälaren och hans pro­jekt. Varken X eller andra berörda hade kontaktat tidningen och anfört att BLT publicerat i grunden felaktiga uppgifter.

Utgivaren ansåg inte att tidningen misskrediterat X som person, eller att den inte skulle ha låtit honom komma till tals och bemöta kritik.

Varken tidningen eller någon annan hade anklagat anmälaren för mutbrott. Om så varit fallet hade BLT undersökt de juridiska förutsättningarna. Det kritiserade påståendet följdes av ett längre resonemang kring platsen och byggnaden. Det nämndes också bland flera inkomna yttranden.

BLT hade inte aktivt sökt olika åsikter om planerna för Fastigheten, utan texten hade skrivits utifrån den rutinmässiga kommunbevakningen. Tidningen följde återkommande många olika ärenden genom den kommunala processen, och för­sökte så brett som möjligt redogöra för synpunkter som kom in. Sammantaget gjorde det, menade utgivaren, att man måste se uttrycket ”muta sig till” i en vidare kontext utanför den juridiska begreppsvärlden. 

Utgivaren hänvisade till hur de pressetiska reglerna var formulerade kring gen­mälen, och att tidningen givetvis berett X möjlighet till genmäle om han anfört önskemål om det.

Anmälaren anförde sammanfattningsvis följande:

Tidningen hade även i en artikel den 4 oktober 2017 låtit en kommuninvånare påstå att han begått mutbrott. Detta utan att han fått bemöta det.

Det var ovidkommande att mutanklagelsen i artikeln den 29 maj 2018 följdes av ett resonemang om andra saker. Vad tidningen i övrigt anfört som godtagbara skäl för att publicera anklagelsen medförde inte att uttrycket kunde tolkas som något annat än vad allmänt språkbruk gav vid handen. Folk tolkade ord och ut­tryck i tidningar i dess vanliga betydelse.

I flera artiklar misstänkliggjordes han och hans avsikter. Det gällde särskilt när han ställt önskemål eller villkor för sitt engagemang. Vid en genomgång av artikelserien framgick att BLT återgav både muntliga och skriftliga uttalanden som var kritiska till projektet, och som förmedlade en negativ bild av det.

Tidningen hade inte bemödat sig att ta reda på fakta eller den underliggande juri­diken när det varit nödvändigt. Den hade inte heller reflekterat över vilka syften personer som uttalade sig kunde ha.

BLT hade på nyhetsplats givit plats åt en viss gruppering och låtit den oemotsagd föra fram sitt budskap.

Tidningen och anmälaren anförde i varsitt yttrande huvudsakligen vad som tidi­gare framförts i ärendet.

PO:s bedömning

Vad kan prövas?

För att PO ska kunna pröva en artikel krävs att en anmälan inkommer inom tre månader från att den publicerades. Något skäl för PO att ompröva tidigare beslut finns inte. Det kan noteras att X inte överklagat PO:s avskrivningsbeslut.

Det innebär att PO i detta ärende endast prövar artiklarna från den 15 och 29 maj 2018, och innehållet i dessa. De tidigare artiklarna kan dock tjäna som bak­grundsmaterial.

Inledning

Turerna kring Fastigheten har av allt att döma varit mycket omskrivna. Att en sak bevakas i en stor omfattning kan inte föranleda klander.

De två artiklarna har båda rört att kommunen givit kommuninvånarna möjlighet att tycka till om bygglovsplanerna för Fastigheten. Det finns inget att invända mot att tidningen följer upp och rapporterar kring vilka yttranden som inkommit.

Artikeln från den 15 maj 2018

I artikeln berättar tidningen om ett av de svar som inkommit. Det par som yttrat sig föreslår bland annat att projektet ska slängas i papperskorgen. Detta återges också i rubriken. Den som tar del av artikeln förstår att det inte är ett officiellt förslag som rubriken syftar på. Det finns därmed inte skäl för pressetiskt klander.

Inte heller kan anmälarens upplevelse av att artikeln är vinklad i detta fall föran­leda klander av tidningen.

Artikeln från den 29 maj 2018

Rubrik och ingress ska ha täckning i artikeltexten. I artikeln framgår att en de personer som tyckt till om bygglovet var positiv till det, övriga var negativa. Såväl rubrik och ingress har således täckning.

Tidningen har vidare redovisat hur många som yttrat sig. Läsaren kan således dra slutsatsen att få verkar ha varit intresserade av att göra sina röster hörda i frågan.

Det är dock pressetiskt problematiskt att tidningen återgivit att en person skrivit [i]nte nog med att man kan muta sig till X-ortens bästa tomt […].

”Muta sig till” syftar på ett allvarligt och otillbörligt handlande. Det kan också innebära ett påstående om brott. Att påståendet följs av ett resonemang om själva bygglovet förändrar inte detta.

X och hans fru förekommer inte med namn i artikeln. Med hänsyn till den tidiga­re rapporteringen får det ändå antas att läsaren förstår att det är paret och deras projekt som avses.

Eftersom det var ett allvarligt påstående om hur X och hans fru fått tillgång till tomten, borde de fått möjlighet till ett samtidigt bemötande av påståendet. Det är i detta fall inte tillräckligt att tidningen i efterhand erbjudit X möjlighet till bemö­tande.

Det allvarliga påståendet och att X inte fick möjlighet till ett samtidigt bemötan­de innebär att det finns skäl att rikta pressetisk kritik mot tidningen.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Norrköpings Tidningar och nt.se klandras av Pressens Opinionsnämnd
Expressen klandras av Pressens Opinionsnämnd