Pressens Opinionsnämnd klandrar Dagens Nyheter för att ha brutit mot god publicistisk sed när man publicerade en bild på fel riksdagsman i en kritisk nyhetskrönika.

Dagens Nyheter, exp. nr. 67/2019, dnr. 18515

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Dagens Nyheter för att ha brutit mot god publicis­tisk sed.

____________

Genom beslut den 29 januari 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Dagens Nyheter till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 27 oktober 2018 publicerades i den tryckta Dagens Nyheter en nyhets­krönika med rubriken Niklas Orrenius: Inte konstigt om elever tror att SD betyder aggressivitet mot minoriteter.

Krönikören hade talat med ännu en lärare på en skola som vittnat om hat mot minoriteter på sin skola. Det var tyvärr flera som slagit larm nu, hösten 2018.

Den här läraren jobbade i en kommun där Sverigedemokraterna fått runt 30 pro­cent av väljarstödet i valet. Bland eleverna var SD-stödet högre. I skolvalet hade runt hälften röstat på det nationalistiska parti som sade sig ha nolltolerans mot rasism.

Få elever hade uppfattat denna nolltolerans, enligt läraren. Tvärtom verkade flera anse att SD:s framgångar gav dem frikort att ge sig på nyanlända.

Krönikören anade vad SD-politiker som läste den här kolumnen skulle säga. De hade inte ansvar för hotfulla ungdomar på skolor. Det var orättvist och fult av krönikören att koppla ihop dessa med partiet.

Kanske skulle de påminna om den nolltolerans mot rasism och extremism som proklamerats av Jimmie Åkesson för några år sedan. Elever som gav sig på nyan­lända under SD-flagg hade missförstått partiet, kunde politikerna säga.

Men krönikören tyckte inte att det var särskilt konstigt att barn och ungdomar uppfattade det som att SD stod för aggressivitet mot invandrare.

Några dagar tidigare hade Expressens reporter David Baas avslöjat att ännu en SD-politiker uttryckt sig grovt nedsättande om minoritetsgrupper. Nyinvalde riksdagsledamoten Jonas Andersson (SD) hade på nätet pekat ut asylsökande som ”parasiter” och skrivit att ”gemene somalier” kännetecknades av låg moral.

Artikeln illustrerades bland annat av en ansiktsbild på Jonas Andersson.

Det stod också att Jonas Andersson, SD Östergötland, gång på gång riktat sin ilska mot muslimer. Han hade liknat islam vid nazism och skrivit att ”låg IQ” nog var en förutsättning för islam. Minoritetsgrupper som romer och somalier hade han ironiskt kallat för ”kulturberikare”.

Jonas Andersson hade skrivit sina kommentarer anonymt, på rasistiska sajter, under 2010 och 2011. Han hade då varit engagerad i SD:s ungdomsförbund (i en kommentar påpekade han att han hade ”ett ansvarsfullt uppdrag inom förbun­det”).

SD:s informationschef Henrik Gustafsson meddelade att åtgärden mot riksdags­ledamoten skulle bli ”ett samtal”.

Många samtal hade det blivit. Ibland hade det lett till avgång. Nyligen hade 24 SD-politiker och en M-politiker tvingats lämna sina partier efter avslöjanden i Expressen och Expo om nazism, rasism och näthat.

Många hånade Jimmie Åkessons nolltoleranspolicy. Krönikören hörde inte till dem. Det var bra att markera mot rasism, särskilt om man ledde en rörelse där rasismen hela tiden visade sig.

Men krönikören förstod också varför SD:s nolltolerans inte fungerade. Jimmie Åkesson och de andra som styrde partiet såg inte sig själva i spegeln. Den parti­ledning som röt ifrån mot intolerans och rasism, bestod av samma människor som gjort misstänkliggörandet av muslimer till en central del av partiets politiska kommunikation.

Krönikören framförde härefter kritik mot ageranden och uttalanden från Kent Ekeroth, Jimmie Åkesson och Richard Jomshof. Det publicerades även ansikts­bilder på Jimmie Åkesson och Richard Jomshof.

I artikeln beskrevs också bland annat hur muslimska röstmottagare trakasserats, och där hatet ofta klätts i SD-skrud. SVT hade även rapporterat om att flera apotekskedjor upplevde en ökande problematik med kunder som trakasserade och betedde sig rasistiskt mot anställda.

Läraren som larmat om rasism på skolan sade att han och andra vuxna försökte säga ifrån när de mötte hatet i korridorerna. Men anti-invandringsgänget i korri­doren bara skrattade. De kände att deras tid hade kommit nu.

Anmälan

Jonas Andersson, från Skellefteå och riksdagsledamot för SD, anmälde publice­ringen till Allmänhetens Pressombudsman, PO.

Det publicerade fotot på den i texten omnämnde Jonas Andersson föreställde an­mälaren. Emellertid hade det skett en förväxling. Det fanns för närvarande två riksdagsledamöter för SD med namnet Jonas Andersson. Och artikeltexten hand­lade om den andre Jonas Andersson, som var från Östergötland.

Uppgifterna om Jonas Andersson, från Östergötland, var tagna från en publice­ring i Expressen. Men i DN hade bildsättningen således blivit felaktig.

Artikeltexten var i och för sig tendentiös och vinklad, men innehöll efter vad an­mälaren kunde se inga sakfel rörande vilken Jonas Andersson uppgifterna gällde.

Problemet var att många läsare genom bilden direkt kopplade honom till de åter­givna yttrandena från nätet. Många visste inte vem av dem som kom från vilken stad, och då framstod det felaktigt som att det var han som bland annat hade kallat invandrare för ”parasiter” och skrivit att ”gemene somalier” känneteckna­des av låg moral.

Inom politiken var förtroende och rykte avgörande. Anmälaren anförde att han hade byggt upp ett gott rykte under flera år och skrivit ett flertal debattartiklar i Expressen, Svenska Dagbladet, med flera tidningar, om just migrationspolitik. Han satt i Socialförsäkringsutskottet som hanterar migrationsfrågor. Han var tjänstledig från sitt arbete som samordnare på ett stödboende för ensamkom­mande flyktingungdomar.

För honom var det allvarligt med ett sådant här misstag. Det var inte tillräckligt med den lilla rättelse som DN hade gått ut med nästa dag, sedan felet påpekats för tidningen. Tidningen hade enligt anmälaren ett stort ansvar för att kontrollera den här typen av sakuppgifter.

Sammanfattningsvis ansåg anmälaren att det var oacceptabelt att Sveriges största morgontidning publicerat en bild på honom som felaktigt sammankopplade honom med uttalanden som att invandrare var ”parasiter”.

Tidningens svar

Dagens Nyheter svarade genom sin redaktionschef, Caspar Opitz.

Han anförde att en förväxling låg till grund för det felaktiga bildvalet i den tryck­ta DN den 27 oktober. Tidningen beklagade förbehållslöst denna felaktighet.

Så snart misstaget uppdagats, införde tidningen en rättelse i samtliga tryckta upplagor. Rättelsen publicerades den 28 oktober och återkopplade till Niklas Orrenius krönika föregående dag. Det stod att av misstag hade en bild publicerats på Jonas Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna från Västerbotten. Den Jonas Andersson som nämnts i krönikan var även han riksdagsledamot för SD, men från Östergötland. DN beklagade misstaget.

Den felaktiga bilden togs också genast bort från e-DN, som i övrigt återger inne­hållet i den tryckta tidningen.

Bilden hade inte funnits med i webbpubliceringen av krönikan. Dock hade en rättelse införts även på webben, som hänvisade till misstaget i papperstidningen. Innehållet var likartat med rättelsen i den tryckta utgåvan.

DN hävdade att misstaget, om än beklagligt, inte utsatt anmälaren för en beak­tansvärd publicitetsskada.

Det kunde bland annat konstateras att anmälaren inte var omnämnd i rubriken, som syftade på SD som parti. Anmälaren var riksdagsledamot för SD och fick räkna med att bli tillskriven vad detta parti stod för.

Till saken hörde att de uppgifter som Jonas Andersson från Östergötland svarade för, hade varit kända ett par dagar före publiceringen av krönikan. Den 26 oktober hade DN på webben publicerat artikeln SD-riksdagsman kallade invandrare för ”parasiter” på hatsajt. Den artikeln hade illustrerats med en bild på Jonas Andersson från Östergötland och handlat om att han flera gånger ut­talat sig nedvärderande om invandrare. Uttalandet om att invandrare var ”para­si­ter” hade strax före avslöjats av Expressen, som också visat en bild på rätt Jonas Andersson i en intervju. Uttalandet hade även i övrigt varit känt i nyhets­rapporte­ringen och förknippat med bilder på Jonas Andersson från Östergötland, när den anmälda krönikan publicerades.

En annan faktor av betydelse var att DN:s misstag avsåg bildvalet. Bildtexten i den anmälda artikeln innehöll namnet Jonas Andersson, intet annat. Den läsare som tog del av artikeln fick veta att det aktuella uttalandet gjorts av den i Östergötland verksamme Jonas Andersson. Den som visste vem Jonas Andersson från Skellefteå var, insåg att bildvalet var felaktigt. Detsamma gällde dem som följt den tidigare nyhetsrapporteringen eller var bekanta med Jonas Andersson från Östergötland.

Jonas Andersson från Skellefteå var riksdagsledamot för SD, ett parti som skilde ut sig i svensk politik. Ett stort antal av partiets medlemmar, varav flera på för­troendeposter, hade i åratal efter partiledningens beslut om nolltolerans spridit otaliga rasistiska och hatiska budskap. Redan genom medlemskapet i partiet kopplades anmälaren samman med personer som hade en nedvärderande syn på invandrare. Anmälaren hade bekräftat detta i ett debattinlägg i Dagens Samhälle den 6 september 2018. Där hade han konstaterat att andra partimedlemmar gjort ”korkade uttalanden och vedervärdiga ´skämt´” och att han ”tvingas stå och ta smällen för dem, buntas ihop med dem”. Om han inte insett att detta förhållande skulle bli en följd av hans engagemang i SD så visste han det nu och det oberoen­de av DN:s felaktiga bildval.

Mot denna bakgrund och då felaktigheten rättats skyndsamt, menade tidningen att bilden inte kunde ha orsakat anmälaren någon pressetisk publicitetsskada.

Anmälarens kommentar

Anmälaren vidhöll den kritik han framfört i sin anmälan. Han hade byggt sin politiska karriär som debattör inom migrationspolitik och ägnat en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt att jobba med flyktingar och asylsökande ungdomar. I sitt politiska arbete hanterade anmälaren i princip enbart migrationsfrågor.

Inom både politiken och yrkeslivet var det avgörande vilket förtroende man hade. DN hade nu underminerat det förtroende han upparbetat. DN:s slarv med fotot hade orsakat en beaktansvärd publicitetsskada.

Vad DN publicerat i andra artiklar andra dagar på webben saknade nämnvärd betydelse. Det fanns inte några som helst garantier för att läsare av papperstid­ningen också hade tagit del av dessa.

Anmälaren hade gått med i SD så sent som i januari 2018. Han kritiserade tid­ningens argumentation om att medlemskapet som sådant innebar att han per automatik kunde kopplas ihop med en nedvärderande syn på invandrare.

Det var DN:s helt subjektiva uppfattning och hade inte stöd i SD:s partiprogram eller andra dokument rörande partiet.

Vad anmälaren kunde förstå, menade DN att han som riksdagsledamot för SD var fritt villebråd för felaktiga bildsättningar och sammanblandning med andra personer – i tryckt media med en upplaga på över en halv miljon exemplar.

DN verkade anse att det saknade betydelse om medlemmar av Sverigedemokra­terna blandades ihop och vem som stod för vad. Eftersom alla sverigedemokrater ändå var likadana och enligt tidningen lika dåliga.

Det var DN och enbart DN som gjort detta felsteg. Ingen annan publikation, vare sig på nätet eller i tryckt form, hade såvitt anmälaren kände till pådyvlat honom åsikter som han inte gett uttryck för. Eller gjort felaktiga bildpubliceringar som implicerade att han hade åsikter som inte var hans.

Ytterligare svar från tidningen

Tidningen vidhöll vad den tidigare anfört och upprepade att bilden hade införts av misstag. DN beklagade åter felaktigheten.

Det var ett faktum att anmälaren genom medlemskapet i SD hade valt att offent­ligt visa stöd för och tillhörighet med detta parti och vad det står för. Hans för­väntning om att andra bara skulle förknippa honom med saker som inträffat i tiden från januari 2018 var egendomlig och felaktig. Mot denna bakgrund kunde han inte gärna hävda någon beaktansvärd publicitetsskada när hans bild av miss­tag blev en del av en artikel om SD. Det gällde särskilt med hänsyn till att artikel­texten tydligt angav att det var den i Östergötland verksamme Jonas Andersson som avsågs i artikeln.

Anmälaren hävdade att ”DN:s uppfattning” inte fann stöd i SD:s partiprogram. Det fanns dock skäl för den som betraktade SD att väga in bland annat partiföre­trädarnas uppträdande och krav under den gångna mandatperioden. DN ville också påminna om att SD:s principprogram uttryckte en minst sagt kontroversiell politisk uppfattning. Där stod om en ”nedärvd essens” som i delar var unik ”för vissa grupper” – dessutom formulerat som ett faktapåstående. Till frågan om partiprogrammet var ett genuint uttryck för partiets politik kunde man lägga Richard Jomshofs inlägg att “eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget.”

DN återkom till att ett stort antal sverigedemokrater hade fått lämna partiet inför valet, efter avslöjanden om kopplingar till nazism eller näthat. Så sent som i oktober 2018 hade ett SD-kommunalråd fått lämna partiet efter ett uppmärk­sammat inlägg på Facebook där han bland annat jämställt HBTQ-personer med nekrofiler och pedofiler. Inte heller detta år hade SD blivit inbjudna till Nobel­banketten.

Mot den tecknade bakgrunden menade tidningen att anmälaren inte kunde anses ha orsakats pressetisk skada, då hans bild publicerades i stället för en bild av hans partikollega och namne.

PO:s bedömning

Det finns ett allmänintresse av att belysa den kritik som framkommit mot Sverigedemokraterna. Partiledningen deklarerade för flera år sedan nolltolerans mot rasism och extremism. Men ett stort antal SD-politiker fick lämna sina politiska uppdrag i anslutning till valet, sedan det framkommit att de till exempel haft kopplingar till nynazism eller uttryckt sig rasistiskt på nätet.

Tidningar har dock ett stort ansvar när det gäller att allvarlig kritik, som kopplas till en utpekad person, är baserad på korrekta faktauppgifter. Till ett sådant an­svar hör att noga kontrollera att till exempel ett foto på en kritiserad person verk­ligen föreställer den berörda personen. Felaktigheten berodde, efter vad som framkommit, på ett misstag. Det kan i sammanhanget också noteras att tidningen tidigare hade rapporterat om saken på nätet och då publicerat bild på rätt Jonas Andersson.

Jonas Andersson från Skellefteå och Jonas Andersson från Östergötland är båda riksdagsledamöter för SD. Man kan inte utgå ifrån att flertalet av läsarna av krö­nikan, kände till vem av dem som kom från vilken stad. Anmälaren kom därför felaktigt att kopplas ihop med yttranden som att invandrare var ”parasiter”, att ”gemene somalier” kännetecknades av låg moral, att islam kunde liknas vid nazism och att låg ”IQ” nog var en förutsättning för islam.

Att felaktigt bli sammankopplad med yttranden, om till exempel att invandrare var ”parasiter”, tillfogade anmälaren en allvarlig publicitetsskada. Att andra sverigedemokrater har uttryckt sig på ett sådant sätt, innebär inte att det var acceptabelt att koppla anmälaren till dessa uttalanden.

Tidningen har ansträngt sig för att korrigera saken genom rättelse både i pappers­tidningen och i webbversionen av krönikan (där bilden på anmälaren inte hade publicerats). DN tog även bort anmälarens bild från e-tidningen. Det var bra att tidningen snabbt vidtog dessa åtgärder.

Dock har tidningen brustit i grundläggande faktakontroll och uppgifterna till­fogade anmälaren en betydande publicitetsskada. DN kan därför inte undgå pressetiskt klander.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Både tidningen och anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Internationalen klandras av Pressens Opinionsnämnd