Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen för en artikel där en namngiven person påstods ha utsatt en medarbetare för sexuella trakasserier, vilket lett till en fällande dom i Arbetsdomstolen. I själva verket gällde domen en annan person. Artikeln var ett telegram från TT, vilket inte minskar tidningens pressetiska ansvar för det som publicerats.

Expressen, exp. nr. 6/2018, dnr. 74/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslut den 8 november 2017 fann Allmänhetens Pressombudsman (PO) inte grund för pressetiskt klander av Expressen.

PO:s beslut hade följande lydelse.

NN [namn angivet] har till Allmänhetens Pressombudsman, PO, anmält ett antal tidningar och nättidningar för att de publicerat en TT-text med originalrubriken Vd döms för tafsande på julfest.

Genom PO:s beslut den 26 oktober 2017 (Dnr 17229 och 17258 – 17263) skrevs flera av anmälningarna av, eftersom de avsåg publiceringar utanför det område som granskas av PO och Pressens Opinionsnämnd, PON.

I det följande redogörs först för TT-telegrammets innehåll och sedan vad tid­ningen publicerade.

TT-telegrammets innehåll

I ett telegram som publicerades kl. 14.46 den 5 juli 2017 konstaterade TT att Arbetsdomstolen dömt Bolaget [företagsnamn angivet] att betala 50 000 kr till en kvinna som tidigare varit anställd i bolaget.

Enligt TT var bakgrunden till domen att Bolagets dåvarande vd, NN, hade tafsat på kvinnan under bolagets julfest. TT uppgav att Arbetsdomstolen konstaterat att det handlade om sexuella trakasserier.

Händelsen inträffade i början av december 2015 på en restaurang i Stockholm. TT skrev:

”Vd NN ska efter middagen ha lagt sin hand på 19-åringens lår och börjat föra den upp över låret. Kvinnan, som var provanställd, valde att avsluta sin anställ­ning på företaget.”

I telegrammet citerades en företrädare för Diskrimineringsombudsmannen, DO, som menade att domen var en viktig påminnelse om att bolag ansvarar juridiskt för sina chefers tafsande oavsett om det sker på arbetsplatsen eller på en personalfest.

Enligt TT hade NN efter händelsen bett om ursäkt till personalen i ett mejl. Kort efteråt skulle han tillträda som en av bolagets chefer, men bolagsledningen valde att tillsätta en annan person på posten.

Kl. 15.08 korrigerade TT telegrammet på så sätt att det angavs att det handlade om ”Vd :n för ett x-bolag [särskild bransch angiven]”. Uppgifterna om Bolaget och NN:s inblandning i händelsen var alltså borttagna.

Kort därefter, kl. 15.11, meddelade TT Expressen och övriga abonnenter att nyhetsbyrån blandat ihop två liknande fall av trakasserier och att det aktuella fallet inte rörde Bolaget.

Vad tidningen publicerade

Kl. 15.11 publicerades TT-telegrammet på Expressen.se med rubriken Bolagets tidigare vd döms för tafsande på julfest. Den text som publicerades var iden­tisk med telegrammet, men ovanför rubriken fanns en vinjett med texten Extra.

Enligt Expressens uppgifter, som inte motsagts av anmälaren, togs uppgifterna om Bolaget och NN bort kl. 15.25, då TT:s rättade version av telegrammet publicerades av tidningen. Fyra minuter senare publicerades en rättelse i anslut­ning till artikeln som löd:

RÄTTELSE: I den första versionen av artikeln uppgavs att det handlade om vd:n för ett annat x-bolag. Den uppgiften var felaktig.”

Anmälan

I sin anmälan av Expressens publicering anförde NN att han felaktigt hängts ut som dömd i domstol för sexuella trakasserier.

TT hade blandat ihop hans namn och en händelse i december 2016 med händel­sen bakom Arbetsdomstolens dom. Händelsen 2016 rörde också en julfest som fick stor medial uppmärksamhet.

Som tillträdande vd för Bolaget hade han då bjudits in till bolagets julfest. Vid slutet av middagen var han ett hemligt pris i ett lotteri. Han uppmanades att gå upp på scenen och dansa med en kvinnlig anställd.

Under dansen lade hade händerna på kvinnans bak i syfte att spela med i den uppsluppna stämningen. Det var grovt olämpligt men hans avsikt var inte att kränka någon. Kvinnan accepterade hans ursäkt samma kväll. Han bad också om ursäkt till övriga festdeltagare per mejl. Mejlet nådde sedan Aftonbladet och händelsen fick felaktiga proportioner i media.

Såväl TT som Expressen hade brutit mot god publicistisk sed genom bristande faktakontroll. Trots att telegrammet rättades fick den felaktiga publiceringen omedelbar spridning.

Sammantaget hade tidningen förorsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada.

Tidningens svar

Genom sin administrativa redaktionschef, Lina Modin, beklagade tidningen att NN felaktigt pekats ut i TT-telegrammet och i tidningen.

TT skickade ut ett telegram om vad som uppgavs vara efterdyningarna till en uppmärksammad händelse kring en vd för ett x-bolag. DO var citerad och texten gav Expressens redaktion intrycket av att vara genomarbetad. Det bedömdes vara en nyhet värd att publicera.

TT är en trovärdig källa som tillhandahåller uppgifter som ett led i en professio­nell verksamhet. Oavsett det så hade tidningen att kritiskt pröva och förhålla sig till den förmedlade nyheten, vilket man också gjorde.

Det var således efter särskilt övervägande tidningen beslutade att publicera namnet på den omskrivne. Tidningen trodde vid den tidpunkten att den person det handlade om var namngiven i ett tidigare skede.

I stort sett samtidigt med publiceringen, kl. 15.10, skickade TT en ny version av telegrammet och ett meddelande om att uppgifterna var felaktiga. Expressen agerade då efter den nedskrivna rutin som finns vid felaktiga publiceringar. Ett eget researcharbete inleddes omgående för att reda ut vad som var fel.

Kl. 15.18 publicerade tidningen en reducerad version av telegrammet. Denna justering följdes upp kl. 15.22 med ändringar av rubriken och större delen av den återstående texten. Kl. 15.25 publicerades en helt ny text där uppgifterna om Bolaget och anmälaren var borttagna. Strax därefter publicerades en rättelse. Samtidigt tog tidningen bort artikelns sökbarhet på Google, så att den inte skulle synas som sökresultat för den som googlande anmälarens namn.

Den felaktiga versionen låg alltså uppe i endast 14 minuter och rubriken ändrades redan efter elva minuter.

Sammanfattningsvis hade tidningen genom skyndsamhet och professionalism agerat i linje med god publicistisk sed när felet uppdagades.

Ytterligare skriftväxling

Anmälaren ifrågasatte hur tidningen kunde blanda ihop två olika händelser, utan någon inbördes koppling. Han vidhöll att tidningen publicerat artikeln utan någon källkritisk granskning. Expressen hade dessutom bearbetat telegrammet i syfte att öka uppmärksamheten kring det.

Tidningen kunde inte avsäga sitt publicistiska ansvar genom att hänvisa till att felet låg hos TT. Det var ointressant hur länge den felaktiga artikeln legat ute, då den omedelbart fått stor spridning.

Arbetsdomstolen dömde endast ett fåtal personer för sexuella trakasserier varje år, vilket gjorde utpekandet av honom ännu allvarligare.

Tidningen vidhöll att en ansvarsfull publicistisk bedömning av telegrammet gjordes före publiceringen.

PO:s bedömning

Sexuella trakasserier är ett samhällsproblem av stort allmänintresse. Media har en viktig uppgift i att skildra och belysa problemet som företeelse. I det enskilda fallet är allmänintresset emellertid i regel begränsat. Av hänsyn till de inblandade bör rapporteringen i de fallen präglas av återhållsamhet när det gäller identifie­rande uppgifter och integritetskänsliga detaljer.

Om förövaren är en samhällsbärare eller en person vi har ett ansvar att utkräva av är det pressetiska landskapet ett annat. Allmänheten har då ofta ett berättigat intresse av att få veta vem det handlar om. Till denna kategori av offentliga personer kan räknas exempelvis ledare för större företag. Kopplingen till vårt gemensamma, till samhället, motiverar att de får acceptera en högre grad av medial granskning.

Mot den bakgrunden finns det, principiellt, inget att invända mot att tidningen rapporterar om att en namngiven ledare i ett stort företag sexuellt trakasserat en anställd.

Även för offentliga personer gäller dock som pressetisk utgångspunkt att de ska beskrivas på ett rättvisande sätt. I ärendet är klarlagt att tidningen felaktigt pekat ut NN som den person vars tafsande lett till en dom i Arbetsdomstolen.

Det agerande som lagts anmälaren till last har förorsakat honom en allvarlig publicitetsskada. Frågan för PO att bedöma är om skadan är oförsvarlig.

Vid denna bedömning ska inledningsvis understrykas att PO är väl medveten om att TT är en nyhetsbyrå som sedan länge håller hög kvalitet när det gäller en saklig och objektiv nyhetsförmedling.

Samtidigt gäller den pressetiska regeln om källkritik även i förhållande till TT. Sakuppgifter ska kontrolleras så noggrant som omständigheterna medger. Tid­ningen bär alltid det fulla pressetiska ansvaret för sina publiceringar.

I det här fallet finns det flera faktorer som påverkar publicitetsskadans storlek. Av betydelse är bland annat på vilket sätt telegrammet publicerats i tidningen, hur länge det hållits tillgängligt för läsarna och om tidningen har vidtagit några åtgärder för att begränsa skadan. En helhetsbedömning av omständigheterna kring publiceringen måste alltså göras.

Under drygt 15 minuter låg den felaktiga artikeln på Expressen.se. Även om detta är en förhållandevis kort tid är utpekandet av anmälaren mycket allvarligt. Publiceringen av telegrammet som en artikel med vinjetten Extra har ökat upp­märksamheten och därmed även publicitetsskadan.

Det påstås felaktigt att anmälarens skuld till ett i detalj återgivet sexuellt över­grepp mot en ung kvinna slagits fast av en domstol. Det kan här anmärkas att det var arbetsgivaren (bolaget), och inte någon enskild person, som förpliktades att 50 000 kr i Arbetsdomstolens dom. Det förhållande att tidningen tidigare rappor­terat om att NN bett om ursäkt för händelsen på Bolagets julfest 2016 ursäktar inte den felaktiga publiceringen.

Ur pressetisk synpunkt är det viktigt att tidningen strävar efter att publicera korrekta uppgifter. Om det ändå av misstag blir fel, bör tidningen skyndsamt rätta felet. PO vill särskilt betona vikten av att tidningen har tydliga rutiner för hur felaktiga publiceringar som den nu aktuella hanteras.

I det här fallet tog det 14 minuter från det att tidningen uppmärksammades på felet till dess att det korrigerades. PO har inte haft tillgång till de versioner av artikeln som publicerades innan den slutliga och korrekta versionen. Det är därför svårt att bedöma om och hur mycket de åtgärderna begränsade publicitetsskadan.

Det saknas dock anledning att ifrågasätta vad tidningen uppgett om de åtgärder som vidtagits. Det kan även konstateras att en rättelse publicerades drygt 20 minuter efter den felaktiga publiceringen. Rättelsen publicerades i direkt anslut­ning till artikeln.

Även om utpekandet i sig är mycket allvarligt finner jag vid en samlad bedöm­ning att tidningen har gjort vad som rimligen kan krävas för att begränsa publicitetsskadan. De vidtagna åtgärderna och särskilt rättelsen har tillrättalagt de felaktiga uppgifterna på ett betydande sätt.

Det finns därmed inte grund för pressetiskt klander av Expressen.

Ärendet avskrivs.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren har överklagat PO:s beslut och anfört sammanfattningsvis följande. Det faktum att redaktionen försökt reparera skadan genom att ta bort kopplingen till honom bör inte innebära att tidningen frias. Tidningen berättade inte att han blivit felaktigt ut­pekad. Den bytte i princip bara ut hans namn mot ospecifika ord som ”en VD”, varför många av dem som en gång läst de ursprungliga artiklarna och pushnotiserna fortsatt kopplade utpekandet till honom. Det grova felaktiga utpekandet bör vara skäl nog till att klandra tidningen oavsett av vem och på vilket sätt den felaktiga publiceringen korrigerades, speciellt eftersom han inte på något sätt kan anses ha varit en publik person vid publiceringstillfället.

Tidningen har yttrat sig och i huvudsak hänvisat till vad den anfört i PO:s ärende.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Detta ärende och de ytterligare sju som anmälaren initierat och som är föremål för nämndens prövning har sin grund i att tidningarna publicerat en nyhet som de fått via TT. I likhet med PO vill nämnden understryka att den pressetiska regeln om källkritik gäller även i förhållande till TT. Sakuppgifterna ska kontrolleras noggrant och tid­ningen bär alltid det fulla pressetiska ansvaret för sina publiceringar.

När det gäller bedömningen i det enskilda ärendet delar nämnden PO:s bedömning att det felaktiga utpekandet har förorsakat anmälaren en allvarlig publicitetsskada och att frågan är om skadan också är oförsvarlig. Nämnden anser också, i likhet med PO, att det då måste göras en helhetsbedömning och att det finns flera faktorer som påverkar publicitetsskadans storlek, bl.a. det sätt på vilket telegrammet publicerats, hur länge det hållits tillgängligt och om tidningen vidtagit några åtgärder för att begränsa skadan.

PO har anfört att det ur pressetisk synpunkt är viktigt att tidningen strävar efter att publicera korrekta uppgifter. Om det ändå av misstag blir fel, bör tidningen skyndsamt rätta felet och PO betonar i det sammanhanget vikten av att tidningen har tydliga rutiner för hur felaktiga publiceringar som den nu aktuella hanteras. Nämnden har samma uppfattning.

När det gäller vilka rättelseåtgärder tidningen bör vidta måste dessa ställas i proportion till hur allvarlig publicitetsskadan är. I detta fall påstås felaktigt att det är anmälaren som är skyldig till ett i detalj återgivet sexuellt övergrepp mot en ung kvinna som slagits fast av en domstol. Utpekandet är därmed mycket allvarligt. Det krävs då att tidningen omgående vidtar konkreta och för läsaren tydliga rättelser.

Till tidningens fördel talar att felet korrigerades så snart det upptäcktes och att rättel­sen publicerades i anslutning till det. Såvitt framgår av utredningen har emellertid rättelserna fått ett begränsat utrymme. Med hänsyn till det mycket allvarliga utpekan­det borde tidningens rättelser på ett för läsaren än tydligare och mer utförligt sätt ha klargjort vad felaktigheterna bestod i.

Sammantaget finner nämnden mot denna bakgrund att rättelserna inte på ett tillräckligt tydligt sätt har tillrättalagt de felaktiga uppgifterna. Anmälaren har därmed orsakats en oförsvarlig publicitetsskada och tidningen ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Aftonbladet klandras för att ha pekat ut fel person
Corren klandras för att ha pekat ut fel person