Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed. Att Martin Timell var skyldig till sexuellt övergrepp och andra integritetskänsliga uppgifter redovisades som fakta. Tidningen tillämpade inte den försiktighet som bör råda vid polisanmälan och namnpublicering utan gjorde sig till språkrör för en part.

Expressen, exp. nr. 89/2018, dnr. 17495

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

__________

Genom beslut den 4 april 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Expressen till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 31 oktober 2017 löd huvudrubriken på Expressens förstasida Timell polis­anmäld för våldtäkt av ”Äntligen hemma”-kollegan. Puffen illustrerades med en bild av Martin Timell.

Inne i tidningen var rubriken Martin Timell polisanmäld för våldtäkt i bad­tunna. Underrubriken löd Ex-kollegan anmäler programledaren för över­grepp på personalfesten: ”Får göra jobbet som TV4 borde ha gjort”.

Ingressen inleddes:

”Hon kommer aldrig att glömma chocken, raseriet och förnedringen när hon plötsligt kände Martin Timells fingrar innanför bikinibyxorna, i sig, hur han tryckte till.

Efter beskedet frånTV4-ledningen att man inte tänker anmäla det sexuella övergreppet i badtunnan väljer nu Martin Timells offer själv att polisanmäla programledarprofilen för våldtäkt.”

Efter den skandal som eskalerat de senaste veckorna hade TV4 avbrutit sam­arbetet med Martin Timell. Äntligen hemma hade strukits ur tablån. TV4:s vd Casten Almqvist citerades från en livesändning i den egna kanalen:

” – Man hoppas att Martin Timell är ett enskilt rötägg.”

I sändningen hade han även meddelat att man från ledningens sida inte avsåg att gå vidare med händelsen i badtunnan från 2008 där Martin Timell skulle ha för­gripit sig sexuellt på den då 26-åriga assistenten.

Några dagar före midsommar 2008 hade hon tillsammans med ett 20-tal kolleger blivit hämtad i Vaxholm av en båt och körd till Martin Timells sommarställe på Mjölkö i Stockholms skärgård.

De hade ätit en tidig middag i lusthuset och skulle sedan bada bastu och bad­tunna. Från den glasade bastun såg man rakt ned i badtunnan. Kvinnan berättade för Expressen:

” – En kollega ber mig skicka en sak och jag reser mig upp för att sträcka över den till henne. När jag lutar mig tillbaka och ska sätta mig igen tar Martin sin hand och kör i den bakvägen via ryggen och kör upp sina fingrar mellan mina ben … i mig, i vaginan. Samtidigt som han tar andra handen på magen och höf­terna och trycker till.”

” – Vad som hände undgick ingen, alla visste, alla såg och festen avslutades. Jag slet mig loss och sprang till huset och klädde på mig. På vägen ut och bort däri­från kom Martin och undrade varför jag tagit av mig min ’sexiga bikini’.”

Tidningen skrev:

”Martin Timell själv har inte velat svara på frågorna om övergreppet i bad­tunnan, varken när TV4 eller Expressen frågat honom. I en tidigare intervju med Expressen berättade han:

 – Jag kommer inte att kommentera den här enskilda händelsen, det var så många människor inblandade där. Återigen – jag har gjort en jävla miss. Jag har missbedömt en stor del av mitt liv, och det är det jag måste göra något åt.

 – Jag lägger mig platt till marken och kommer inte kommentera det mer.”

Tidningen fortsatte:

”Dagen efter händelsen är första gången ”kvinnan i badtunnan” berättar om övergreppet för sin arbetsgivare.”

Hon hade bland annat mötts av kommentaren ”saker kan missuppfattas när man har druckit”, uppmanats att inte prata med någon och att arbetsledaren avsåg att ta upp det inträffade med TV4:s ledning. Sedan hände ingenting förrän i januari 2016.

Under hösten 2015 hade det genomförts en utredning om arbetsmiljön i Äntligen Hemma-teamet. Enligt kvinnan hade det som hände henne inte tagits upp i utred­ningen. Ändå hade Casten Almqvist, när han meddelade att samarbetet med Timell avslutats, sagt att han fått kännedom om det sexuella övergreppet under våren 2016.

I Expressens intervju med kvinnan uppgav hon även att TV4 tvingat Martin Timell att gå i sexterapi:

” – Det var under den perioden när programmet hade en miljon tittare per gång. TV4 ställde ett ultimatum att han skulle förbättra sig och Martin lovade att han skulle gå i terapi för sexualmissbruk.”

Hennes förklaring till att TV4 inte agerat var att Timell varit en betydande profil som dragit in mycket pengar till kanalen. Men lyfte även fram vänskapsför­hållanden till ledande personer på kanalen. Utöver kanalens VD namngavs även fyra andra personer:

” – Han har manipulerat alla och jag förstår inte hur de kan ha gått på det.”

Anmälan

Publiceringen anmäldes av Martin Timell som bland annat förde fram att han sedan den 15 oktober blivit hudflängd i pressen för saker som han varken gjort eller blivit dömd för. Han var en tv-snickare, inte kungamördare eller terrorist. Både han och hans familj hade lidit enorm skada av publiceringarna. Värst hade Expressen varit. Här rörde det sig om ren förföljelse, både fysiskt och psykiskt.

Då anmälan inte angav vilka artiklar han anmälde bad PO om en precisering. Av den framgick att han ville få de artiklar prövade där han förknippades med våld­täkt.

Tidningens svar

Expressen svarade genom sin administrativa redaktionschef, Lina Modin, att beteckningen tv-snickare var en anmärkningsvärd förminskning. Martin Timell hade i själva verket i decennier varit en firad, populär och exceptionellt välkänd person i Sverige. I åratal hade han arbetat som programledare för många av TV4:s stora och breda produktioner där varje enskilt avsnitt ofta följts av mil­jontals människor.

Timell hade byggt upp ett varumärke som satte hans person och personlighet i centrum. Karriären och verksamheten var professionell, kommersiell och på alla sätt målmedveten.

I kraft av sin enorma popularitet hade han tagit plats som en maktfaktor i medie­sverige. Han hade även tjänat mycket pengar på sin verksamhet. Utöver tv-upp­dragen hade han tagit reklamuppdrag, till exempel för rökavvänjningsprodukten Nicotinell, och varit ansiktet utåt för byggvaruhuskedjan K-Rauta. Tidningen gav ytterligare exempel på andra engagemang som Martin Timell hade eller hade haft.

År 2016 hade hans bolag gjort en vinst på mer än tre miljoner kronor.

Martin Timell var en del av en industri som han själv skickligt varit med om att skapa, inte minst trenden med hemmafixare. Fenomenet kallades för Timell-effekten, ett nyord som 2003 hade tagits upp av Institutet för språk och folk­minnen.

Timell hade även agerat i politiska frågor, till exempel för bevarandet av rot­avdraget och för att begränsa medborgarnas demokratiska möjligheter att över­klaga byggprojekt. I ett samtal på scenen på bomässan i Luleå i september i fjol hade han avfärdat privatpersoner som överklagade som ”klorofylltomtar”.

När man som offentlig person propagerade för lagändringar för att gynna den bransch man verkade i, då var man verkligen en opinionsbildare med en tydlig agenda.

Till detta kom Timells sociala samhällsengagemang. Han hade lett Barncancer­fondens stora 10-års-jubileumsgala i SVT och i 13 år varit ambassadör för stiftel­sen Min stora dag, som stöttar barn med svåra sjukdomar.

När det gällde Expressens nyhetsrapportering kring Timell hade uppgifter om hans sätt att leda arbetet och hans personliga uppträdande i professionella sammanhang cirkulerat i ett par år. Det hade rapporterats av flera tidningar.

Vad som varit okänt fram till hösten 2017 var en kvinnlig assistents utsaga att Timell skulle ha utsatt henne för ett sexuellt övergrepp. Till det uppseende­väckande hörde att hennes berättelse i ett tidigt skede nådde ansvariga på TV4, utan att några åtgärder vidtogs.

Tidningen skrev i sitt yttrande:

”Det är alldeles korrekt att pressetiken syftar till att enskilda omskrivna personer inte ska utsättas för onödig publicitetsskada. Denna hållning kommer till uttryck bland annat i fråga om anklagelser om brott. Men det är ingen absolut regel utan en hållning som ska komma till uttryck i det enskilda fallet. I det här enskilda fallet gäller att de hänsyn som ska visas Martin Timell vägs mot hans ställning i offentligheten, se ovan.”

Det handlade även om karaktären på uppgifterna. Sexuella trakasserier och sexuellt våld hade tagit plats som en av samtidens stora samhällsfrågor.

För det tredje var det inte publiceringen av uppgifter som skulle motiveras utan det omvända; när skälen för hänsyn till enskilda omskrivna personer var mycket starka skulle tidningen avstå från namnpublicering, annars inte.

Uppgifterna som lämnats var vederhäftiga. Expressens medarbetare hade träffat kvinnan och intervjuat henne i detalj om händelserna runt midsommar 2008, vilket gjort det möjligt att göra en journalistisk bedömning av vad hon hade att säga och hennes trovärdighet. Hit hörde också att hennes berättelse varit en och densamma i alla år.

Expressens läsare upplystes om att Martin Timell var polisanmäld för våldtäkt. Ingen kunde därmed sväva i okunnighet om i vilket skede av rättsutredningen publiceringen skett.

Expressen hade sökt Martin Timell, men han hade inte varit intresserad av att tala med tidningen. I stället refererade tidningen hans mer allmänna uttalanden som varit kända sedan tidigare.

PO:s bedömning

Frågor som rör sextrakasserier och sexuellt våld är en viktig samhällsfråga, som kommit i fokus genom uppropen som följt på #metoo. Det finns inget att invända mot att tidningen valt att lyfta dessa frågor.

Att en frågeställning är viktig innebär emellertid inte att tidningens pressetiska ansvar upphör. I det här fallet är frågan hur allvarlig den publicitetsskada är, som Expressens publicering har tillfogat Martin Timell.

Tidningen argumenterar för att Martin Timell kan namnges i detta sammanhang. Tre argument lyfts fram:

  • Timells långvariga och omfattande kändisskap.
  • Hans utspel som berört politiska frågeställningar angående byggbranschen.
  • Hans sociala engagemang när det gäller utsatta barn.

Det finns inte några fasta regler om vem som är en offentlig person och därför måste tåla en mer närgången granskning i medierna. Det får avgöras från gång till gång, beroende på såväl omständigheter som personens roll i samhället. Däremot finns det en pressetisk praxis som pekar ut vissa huvudlinjer.

Den som på ett eller annat sätt har en betydande roll i samhället kan räknas till gruppen av offentliga personer. Dit hör till exempel politiker, ledande tjänste­män, domare och höga militärer. Vi har ett ansvar att utkräva av dem om de missköter sitt uppdrag. Det genererar ett allmänintresse, som kan motivera såväl en mera närgången granskning som namngivning.

Kändisar hör i allmänhet inte till denna grupp. Runt dem kan det finnas ett stort intresse från allmänheten, nyfikenhet. Men som medborgare har vi inget ansvar att utkräva av dem om de missköter sig. Misslyckandet är deras eget att bära. Allmänintresset är därför i allmänhet svagt.

I det här fallet är allmänintresset kring Martin Timell begränsat. Han är inte be­tydande ur ett samhällsperspektiv. Det gäller även om man väger in hans sociala engagemang och relativt begränsade utspel på politikens område.

Att någon är namngiven i ett nedsättande sammanhang är en omständighet som normalt påkallar viss återhållsamhet från tidningens sida och ställer extra höga krav på korrekt rapportering.

Av rubrikerna på förstasidan och inne i tidningen framgår att Martin Timell är polisanmäld för våldtäkt. Det är en korrekt uppgift.

En anmälan säger emellertid inget om skuldfrågan. Vem som helst kan anmäla vad som helst om vem som helst. Det är orsaken till att pressetisk praxis säger att tidningar bör vara återhållsamma i rapporteringen av anmälningar.

I artikeln lämnar tidningen en rad oreserverade uppgifter, som alla har det gemensamt att de innebär påståenden om skuld. Exempel från ingressen:

”Hon kommer aldrig att glömma chocken, raseriet och förnedringen när hon plötsligt kände Martin Timells fingrar innanför bikinibyxorna, i sig, hur han tryckte till.”

I den beskrivningen av händelsen lämnas inget utrymme för ifrågasättande. Samma sak längre in i artikeln när tidningen återkommer till berättelsen. Inne­börden är att Martin Timell faktiskt har gjort detta.

Ingressen fortsätter:

”Efter beskedet frånTV4-ledningen att man inte tänker anmäla det sexuella övergreppet i badtunnan väljer nu Martin Timells offer själv att polisanmäla programledarprofilen för våldtäkt.”

Här slås det fast att det skedde ett sexuellt övergrepp i badtunnan. Liknande formuleringar förekommer på flera ställen i artikeln. Några exempel:

”Martin Timell själv har inte velat svara på frågorna om övergreppet i bad­tunnan, varken när TV4 eller Expressen frågat honom.”

”Dagen efter händelsen är första gången ’kvinnan i badtunnan’ berättar om övergreppet för sin arbetsgivare.”

Den faktiska situationen vid publiceringen var att det fanns en anmälan, men dess innehåll var inte prövat. Det fanns ingen förundersökning, ingen delgiven miss­tanke eller åtal. Ändå väljer tidningen att tala om händelsen som att den, ned i detalj, är belagd.

PO:s uppgift är inte att bedöma vad som är sant eller falskt, utan om anmälaren tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada. Utgångspunkten för den bedömningen är kunskapsläget vid dagen för publiceringen. Att Martin Timell senare åtalats, misstänkt för våldtäkt, saknar således betydelse för den pressetiska bedömningen av Expressens artikel från den 31 oktober 2017.

Genom de oreserverade påståendena gör sig tidningen till språkrör för den ano­nyma kvinnan och hennes beskrivning av det inträffade. Artikeln blir en parts­inlaga, som innehåller både kränkande och integritetskänsliga uppgifter som går utöver vad den namngivne anmälaren ska behöva tåla.

I det här fallet har Expressen således inte tillämpat den försiktighet som bör råda vid anmälningar.

Utöver tidningens oreserverade sätt att beskriva den påstådda händelsen, inne­håller den anmälda artikeln ytterligare en passus som är pressetiskt känslig. Det gäller kvinnans uppgift om att tv-bolaget tvingat Martin Timell att gå i terapi för sexmissbruk. En uppgift som inte beläggs på annat sätt.

Oavsett om uppgiften är sann eller falsk är den av sådan karaktär att den hör till anmälarens privata sfär.

Expressen har brutit mot god publicistisk sed och bör klandras. Ärendet över­lämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Frågor om sexuella kränkningar och trakasserier, inte minst i arbetslivet, har ett uppen­bart samhällsintresse och det är därför angeläget att frågorna behandlas i massmedia. Enskilda måste då kunna bli föremål för en närmare granskning.

När det gäller bedömningen av vilka personer som av olika skäl får tåla en sådan granskning vill nämnden särskilt framhålla att den måste göras på ett allsidigt sätt med utgångspunkt från förhållandena i det enskilda fallet. Några precisa avgränsningar av vilka kategorier av personer som i detta sammanhang kan betraktas som offentliga personer eller som av andra skäl får vara beredda på en hårdare granskning går inte att lägga fast.

Martin Timell är främst känd som programledare för underhållningsprogram, men har också haft publika uppdrag i andra sammanhang. Han har därmed en ställning som medför att han kan behöva tåla en mer ingående granskning av förhållanden som har koppling till hans yrkesverksamhet.

Den framförda våldtäktsanklagelsen är mycket allvarlig och den påstådda händelsen ligger långt tillbaka. Publiceringen har vidare innehållit detaljerade beskrivningar av det påstådda övergreppet och flera skrivningar ger inte utrymme för ifrågasättande av vad som skulle ha hänt. Vid tiden för publiceringen kan det inte anses ha funnits ett uppenbart allmänintresse som krävde en offentlig belysning av uppgifterna.

Nämnden instämmer således i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Aftonbladet fälls i Pressens Opinionsnämnd för artikel om Timell
Svenska Dagbladet klandras för publicering om NN [namn angivet]