Pressens Opinionsnämnd klandrar Metro för att ha brutit mot god publicistisk sed. Det var i samband med publiceringen av en artikel om våldtäktsåtalet mot Martin Timell som tidningen redovisade en annan anklagelse riktad mot honom. Anklagelsen, som saknade betydelse för rapporteringen kring åtalet, innehöll uppgifter av integritetskänslig karaktär och beläggen för påståendet var svaga. Oavsett sanningshalten menar PO att tidningen bör vara återhållsam när den återger en anklagelse av den här arten där en person samtidigt är namngiven.

Metro, exp. nr. 122/2018, dnr. 18143

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Metro för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 27 juni 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Metro till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 18 april 2018 publicerade tidningen en artikel med rubriken Utredningen växer – över 100 bilder från Timells fest hittade. På tidningens förstasida fanns rubriken Nya bevis mot Timell: 140 bilder upptäckta. Löpsedelns rubrik var Nya bevis mot Timell: Över 100 bilder från festen upptäckta.

I ingressen stod att Martin Timell hade åtalats för våldtäkt på en kvinna i en bad­tunna under en fest 2008. Nu kunde Metro berätta att över 100 foton från festen nyligen hade hittats – flera bilder skulle återge kvinnan då hon befann sig i bad­tunnan. En bild skulle även föreställa Martin Timell iklädd morgonrock då han stod på bryggan sent på kvällen.

TV4-profilen Martin Timell hade åtalats misstänkt för att ha våldtagit en kvinna under en fest i september 2008. Anmälan hade dock gjorts först förra hösten och i mitten av mars hade åtal väckts. Martin Timell skulle, enligt åtalet, ha fört in fingrarna i kvinnans underliv. Övergreppet skulle ha genomförts i en badtunna.

Nu kunde Metro berätta om helt nya uppgifter. Efter att åtalet hade väckts hade en man hört av sig till polisen och berättat att han hade hittat bilder från festen. Det handlade om runt 140 filer, varav ett fåtal var filmer. Detta framgick av den kompletterande förundersökningen som åklagaren hade gett in till tingsrätten.

” – Ett vittne hörde av sig och sa att han hade upptäckt bilder. Vittnet befann sig själv på festen”, sade åklagaren Anna Bengtsson.

” – Det är bilder från festen. Jag har lämnat in det av lite olika skäl, så att för­svaret kan åberopa dem och det har pratats om bilder i utredningen. Det är bilder från vilka som var på festen och liknande.”

På ett av fotona syntes en leende Martin Timell i förkläde. Det fanns även bilder på kvinnan då hon befann sig i badtunnan och Martin Timell iklädd morgonrock, stående på bryggan. Dessutom skulle det finnas filmsekvenser då Martin Timell höll tal, enligt dokumenten.

Vittnet hade under utredningen först förnekat att han varit på festen och därefter nekat till att han hade tagit några bilder. Detta förklarade vittnet med sitt dåliga minne. Polisen hade konstaterat att tio bilder verkade ha raderats. Enligt vittnet hade ingen tvingat honom att radera några bilder, utan det berodde troligen på att de varit oskarpa eller liknande.

Martin Timell hade hela tiden nekat till brott. I förhör hade han berättat att han kunde ha haft en hand på kvinnans rumpa, men att det i så fall var av ”säkerhets­skäl”. Han kunde även ha kommit åt henne då hon satte eller reste sig upp.

” – I så fall handlar det om mitt gentlemannamässiga beteende”, sade Martin Timell i förhör.

Rättegången skulle hållas i maj.

” – Han nekar fortfarande till brott”, sade hans advokat Hanna Lindblom.

Artikeln illustrerades bland annat med ett fotografi på Martin Timell i förkläde. Bildtexten löd: ”Nyligen hittades runt 140 foton och filmer från Martin Timells badtunnefest 2008. Bilderna visar bland annat kvinnan då hon befinner sig i bad­tunnan och då Martin Timell, iklädd morgonrock, står på bryggan.”

Intill artikeln, under vinjetten Martin Timell och anklagelserna, skrev tid­ningen sammanfattade om att det under höstens Metoo-upprop hade riktats anklagelser mot Martin Timell och att TV4 ställt in de program som han med­verkade i. Tidningen skrev bland annat:

”En kvinnlig programledare berättade för Metro hur Martin Timell hade blottat sig för henne under en tv-gala ett antal år tillbaka i tiden.”

Vinjetten illustrerades med ett faksimil av artikeln Folkkär profil ska ha visat sin erigerade penis för kvinnlig programledare som publicerades den 20 okto­ber 2017.

Den 17 april 2018 publicerades artikeln på tidningens webbplats. Här med rubri­ken Över 100 foton från Martin Timells fest hittade – våldtäktsutredningen växer.

Anmälan

Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman, PO, av Martin Timell. Tidningen hade publicerat hans namn i samband med en misstanke om våldtäkt, trots att han inte var dömd. Han hade aldrig haft någon samhällsbärande funktion. Publiceringen var förödande för honom och hans familj.

Tidningens svar

Tidningen svarade, genom tillförordnade utgivaren Henrik Ek, att Martin Timell var misstänkt för våldtäkt. Anmälaren hade själv berättat om det i Expressen. Med tanke på detta, och då nyheten var vida omskriven, kunde inte tidningens publicering anses ha orsakat anmälaren en publicitetsskada.

Misstankarna mot Timell var del av ett betydligt större bevakningsområde, #metoo. Även om Timell inte satt på en samhällsbärande position fanns det ett stort allmänintresse i att se hur rättsväsendet hanterade situationen med den långa raden av strukturella orättvisor och övergrepp som det vittnades om inom kam­panjen #metoo.

Tidningen hade efter bästa förmåga sökt Timell för att han själv skulle få kom­mentera uppgifterna. Han hade dock valt att avsluta samtalet när reportern pre­senterade sig.

Anmälarens kommentar

Tidningen hade varken ringt honom eller på annat sätt försökt få kontakt med honom.

Ytterligare skriftväxling

Tidningen uppgav att Martin Timell sökts via hans advokat och inte personligen inför den aktuella publiceringen. Skälet till att tidningen tidigare hade anfört att Martin Timell sökts var ett missförstånd mellan den tillförordnade utgivaren och reportern.

Martin Timell anförde att Metro inte hade varit i kontakt med advokaten.

Tidningen framförde att reportern hade pratat med advokat Hanna Lindblom den 16 april klockan 15.01, det vill säga dagen innan publicering. Hon var även cite­rad i artikeln.

PO:s bedömning

Våldtäkt är ett allvarligt brott och det finns ett allmänintresse för tidningen att skriva om det. Sexualbrott och sexuella kränkningar av kvinnor är en viktig sam­hällsfråga, något som särskilt belysts i den så kallade #metoo-rörelsen.

I samband med #metoo-rörelsen har anklagelser riktats mot Martin Timell från flera kvinnor. Tidigare namngivningar av Martin Timell i samband med rapporte­ring av anklagelser mot honom har inte ansetts förenlig med god publicistisk sed (se exempelvis PON dnr. 17495).

Den nu anmälda publiceringen skiljer sig emellertid från tidigare publiceringar eftersom åtal väckts för våldtäkt. Åklagaren får endast åtala en person om det finns tillräcklig bevisning för att kunna fälla den misstänkte för brottet. Detta medför att det finns en annan tyngd bakom uppgiften.

Allmänintresset för Martin Timell är visserligen begränsat eftersom han inte har en samhällsbärande ställning. Han har emellertid haft en framträdande plats i offentlighetens ljus. Detta tillsammans med att han åtalas för ett allvarligt brott innebär att han får acceptera att han namnges i samband med att tidningen skriver om våldtäktsåtalet.

När en tidning namnger en person åligger det den dock att vara återhållsam med uppgifter av integritetskänslig karaktär.

Artikeln framstår som relativt återhållsam. I artikeln har tidningen skrivit att Martin Timell är åtalad och att han misstänks för brottet. För läsaren är det tyd­ligt att saken ännu inte prövad av domstol.

Martin Timell får också komma till tals i artikeln. Det framgår att han nekar till brott och vad hans förklaring till det inträffade är. Martin Timells advokat är också citerad i artikeln. Han får alltså anses ha fått bemöta även de nya uppgifter som rör fotografierna.

Det är emellertid pressetiskt problematiskt att tidningen under vinjetten redogjort för en annan anklagelse som riktats mot Martin Timell. Påståendet om att han ska ha blottat sig för en kvinnlig programledare är klart misskrediterande för honom och dessutom tillförs ytterligare integritetskänsliga uppgifter genom faksimilet. Anklagelsen kan inte heller anses ha någon betydelse för rapporteringen kring åtalet.

Oavsett sanningshalten i påståendet, bör tidningen vara återhållsam vid återgi­vandet av en anklagelse av den här arten när en person samtidigt är namngiven. Detta eftersom vem som helst kan anklagas för vad som helst av vem som helst. Såvitt framgår är det endast, den för läsaren anonyma, programledaren som be­rättat om händelsen.

Det kan även konstateras att det inte framgår om Martin Timell fått bemöta upp­giften eller vad hans inställning till anklagelsen är. Detta hade, om än i begränsad omfattning, kunnat lindra publicitetsskadan.

Sammanfattningsvis har Martin Timell åtalats för ett allvarligt brott, vilket med­för att han får acceptera att bli namngiven när tidningen rapporterar om det. Han behöver emellertid inte tåla att tidningen redovisar en annan anklagelse som innehåller uppgifter av integritetskänslig karaktär och där beläggen för påståen­det är svagt. Särskilt inte när det saknar betydelse för rapporteringen kring åtalet. För detta bör tidningen klandras.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Frilagt Hässleholm klandras för uteblivet bemötande
Resumé klandras för namnpublicering