Mitt i Stockholm publicerade i november 2018 ett par artiklar om en skolincident där en lärare bland annat påstods ha lyft en elev i skrevet. Tidningen hade inför publiceringen kontaktat rektorn men inte läraren. Nämnden anser att de detaljerade uppgifterna om allvarligt våld var av sådan art att anmälaren borde getts tillfälle att bemöta uppgifterna själv. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Mitt i Stockholm, exp. nr. 37/2019, dnr. 18571

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Mitt i Stockholm för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

_______________

Genom beslut den 19 februari 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Mitt i Stockholm till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 30 november 2018 publicerade Mitt i Stockholm en artikel på mitti.se med rubriken Lärare på X [namn angivet] grundskola lyfte barn – i skrevet. Samma dag publicerades en artikel på mitti.se med rubriken Rektorn: ”Lärare får bära ut elever i nödvärn”.

Lärare på X grundskola lyfte barn – i skrevet

I ingressen stod det att läraren hade lyft den funktionsnedsatte eleven i skrevet, brottat ned honom och låst hans huvud i ett nackgrepp. Det syntes i en video som Mitt i hade tagit del av. Den var filmad inifrån kritiserade X grundskola.

I artikeln stod det att man hörde läraren ryta ”Du ska ut” i början av videon in­ifrån skolan. Eleven gick i [årskurs angiven] och hade ADHD. Läraren var över x år och hade lyft upp pojken i skrevet.

På vägen mot dörren slog läraren och eleven i en papperskorg som välte och de båda ramlade in i väggen. De brottades, puttades och läraren låste fast elevens huvud med ett grepp runt nacken och halsen.

Under mellanrubriken Skulle säga hej till klasskompisarna stod att det var oklart vad som exakt hade föregått videon. Enligt elevens pappa var han i lek­tionssalen för att säga hej till sina klasskompisar. Han hade nämligen inga lektio­ner tillsammans med dem sedan han blev flyttad till ”Lilla rummet” på grund av sin ADHD.

­” – Det är helt sinnessjukt. ’Lilla rummet’ är som ett litet kontorsrum, med bord och stolar men inga fönster, och där sitter fyra vilsna killar med samma diagno­ser. De delar på en resurs och så kommer en lärare in och kör en föreläsning då och då. Det finns inte ens ett schema ”, sade pappan och fortsatte:

– Där får de sitta fyra timmar om dagen, i bästa fall, för oftast blir de hem­skickade efter en eller två. ’Vi har inget för er att göra’, ’den läraren är borta’, ’den läraren är upptagen’. Han kommer inte ha några betyg från [årskurs an­given] bara för att skolan missköter sitt arbete.”

Därefter följde mellanrubriken Händelsen bryter mot lagen. Det stod att även om det var oklart exakt vad som hade hänt före lärarens skrevlyft och nacksving så spelade det mindre roll i lagens ögon. Om en elev störde undervisningen skulle läraren först säga till. Fortsatte eleven ändå att störa kunde den utvisas ur klassrummet – men aldrig med våld.

Erica Ström, jurist på Skolinspektionen, förklarade:

– Utvisningen ska ske muntligt och måste dokumenteras skriftligt. Lämnar eleven ändå inte klassrummet är nästa steg att ge kvarsittning och steget efter det är att utreda elevens beteende och prata med föräldrarna.”

Tidningen frågade när en lärare fysiskt fick ta ut en elev ur klassrummet.

– Jag försöker se ett scenario där en elev skriker och stör något fruktansvärt, men jag kan ändå inte se att det skulle vara tillåtet. Det finns ingen allmän rätt enligt skollagen att gå in och flytta på elever”, sade Erica Ström.

Tidningen frågade när en lärare fick använda våld mot en elev.

– Det är extremt starkt begränsat. I akuta situationer, till exempel om en elev är i full färd att misshandla en annan elev eller lärare, kan det vara tillåtet. Den yttersta gränsen för det är nödvärn, ifall någon måste skydda sig själv, det har alla rätt till”, sade Erica Ström.

Under mellanrubriken Kommer anmäla skolan stod det att pappan hade fått nog och skulle anmäla händelsen till Skolinspektionen.

– Det såg inte direkt ut som nödvärn från lärarens sida och min son var inte i full färd att misshandla någon. Om någon kan hävda nödvärn så är det min son. Han är helt klart jobbig att ha att göra med, men om någon skulle lyfta upp mig i skrevet hade jag också blivit riktigt jäkla arg”, sade han.

Som Mitt i tidigare berättat om hade skolan nyligen fått kritik från Skolinspek­tionen för att elever, som hamnat efter, inte fick det stöd de behövde.

Rektorn på X grundskola ansåg att det aktuella fallet handlade om nödvärn.

Tidningen länkade till den andra artikeln för hennes kommentar till händelsen.

Rektorn: ”Läraren får bära ut elever i nödvärn”

I ingressen stod det att rektorn på X grundskola menade att läraren hade agerat i nödvärn. Samtidigt påpekade hon att skolan jobbade för att avvärja allt våld. ” – Elever ska inte bli vittnen till våld inne på lektioner”, sade hon.

I artikeln stod det att när Mitt i frågade rektorn varför en av hennes lärare hade brottats med sin elev, trodde hon först inte riktigt på uppgifterna.

– Det låter helt, nej, det har jag svårt att tro. Jag vet att det har varit en incident där en elev gått in på en lektion och stört och då har läraren avvisat honom”, sade rektorn.

Tidningen frågade vad som hade hänt enligt läraren.

– Det var en del säkerhetsfrågor då det är mycket maskiner och verktyg i den lektionssalen. Man ber eleven går ut, upprepade gånger, sedan måste man fösa, liksom leda och motivera eleven att gå ut.”

Tidningen frågade om våld hade använts.

– Jag kan inte svara på den frågan men vi arbetar inte med våld i den här skolan, vi jobbar med relationer och samtal.”

Tidningen sade att det fanns en film från händelsen.

– Jag har pratat med läraren men har inte sett någon film. Om det funnits en film hade jag direkt tittat på den men jag har inte sett den.”

Den film som Mitt i hade tagit del av visade hur läraren lyfte upp eleven i skre­vet, brottades med honom och låste fast hans huvud i ett nackgrepp.

– Jag har hört en version. Men man får inte filma på lektionerna. Mobiltele­foner samlar vi in, men jag vill inte kommentera mer innan jag sett filmen.”

Under mellanrubriken Versionerna går isär stod att dagen efter sade rektorn att läraren hade agerat i nödvärn. Eleven skulle enligt henne ha utvisats ur klass­rummet två gånger efter att ha viftat med en pall och förstört andra elevers slöjd­arbeten.

– Det känns jätteotryggt där inne såklart. Sedan går eleven in i lektionssalen bredvid och sparkar mot en annan lärare och då går den första läraren in och lyfter ut eleven”, sade rektorn.

Pojken själv gav en annan bild av hur det gått till. En bild som fick stöd av en annan elev som Mitt i pratat med.

Enligt dem gick han in i klassrummet för att säga hej till några kompisar varpå läraren sade åt honom att lämna rummet. När han sade nej tog läraren tag och började rycka i honom, för att till slut lyfta ut honom i skrevet.

Det skulle enligt eleven ha gjort honom så pass arg att han tog sig in i klassrum­met igen och började bråka med läraren, varpå en till lärare kom och höll fast honom.

Rektorn sade att skolan nu skulle utreda händelsen.

– Vi kommer utreda och dokumentera i kommunens säkerhetssystem och utarbeta handlingsplaner med fokus på elevens skyldighet att följa ordnings­regler och lärarnas order.”

Tidningen citerade Skolinspektionens jurist, som sade att våld inte var en accep­tabel utvisningsmetod.

– Jo, lärare får bära ut elever i nödvärn. Elever ska inte bli vittnen till våld inne på lektioner, vi måste avvärja allt våld.”

I ett mejl som Mitt i tog del av beskrev pappan händelsen i detalj. Han hänvisade till den film som skickades till honom av en annan elev. Mejlet var daterat 3 ok­tober och adresserat till både rektorn och vicerektorn.

Den 12 oktober fick pappan svar från rektorn som då själv nämnde filmen.

Tidningen frågade om rektorn visste om filmen.

– Ja, men det kan vara mycket prat, inte alltid sådant stämmer. Det är därför vi försöker göra vår egen utredning.

Anmälan

Artikeln med rubriken Lärare på X grundskola lyfte barn – i skrevet anmäldes till PO av läraren.

Artikeln hade en sensationell rubrik. Tidningens påståenden i texten antydde grovt övervåld från en vuxen mot ett oskyldigt barn som bara skulle säga hej till sina kompisar.

Han hade själv en kopia av filmen. Det framgick tydligt på filmen att det var ett felaktigt påstående att han hade lyft eleven i skrevet och gjort ett nacksving. Skolledningen och pappan hade tittat på filmen och alla var ense om att eleven inte hade lyfts i skrevet.

Han lyfte ut eleven, men inte i skrevet. Eleven hade sprattlat och krängt sig. Han tog ett stadigt tag i elevens jeans under höger lår. Handen som syntes på bilden var alltså inte på skrevet som påstods.

Det var vidare felaktigt att det var hans lyft som hade gjort eleven arg och upp­rörd. Han hade först föst eleven och när eleven inte själv gick ut hade han lyft honom. Sedan föste han eleven igen. Då gjorde eleven kraftigt motstånd och för­sökte kränga sig ur hans grepp.

Den publicerade bildserien innehöll lösryckta klipp som lätt kunde misstolkas.

Det saknades uppgifter i texten om att eleven olovligt hade trängt sig in i salen flera gånger. Eleven tillhörde inte klassen. Eleven bråkade, störde och började såga i en annan elevs slöjdarbete. Eleven ignorerade alla tillsägelser, vägrade att gå ut och hotade honom. Eleven viftade även med en pall framför hans ansikte. Eleven lurade sen en annan lärare att släppa in honom i salen. Då gick eleven direkt till attack mot honom med knytnävsslag och sparkar som resulterade i blå­märken och sår.

Underrubriken Händelsen bryter mot lagen pekade ut honom som lagbrytare. Skolinspektionen hade inte gjort någon utredning och påståendet var felaktigt. Det var inte olagligt att handla i nödvärn.

Händelseförloppet byggde enbart på elevens och pappans version. Han hade inte blivit tillfrågad av tidningen.

Det var lätt att identifiera vem läraren var. Det stod i rubriken att det var en lärare på X grundskola. Det stod att läraren var över x år [ålder angiven] och bilden visade att det var en man. På bilderna sågs en verktygsvägg i bakgrunden. Vidare framgick det i den uppföljande artikeln att rektorn hade sagt att det var mycket maskiner och verktyg i lektionssalen, och att eleven hade förstört andra elevers slöjdarbeten.

Med den informationen kunde man lätt dra slutsatsen att det var en slöjdlärare det handlade om. Det fanns två trä- och metallslöjdslärare på skolan, en i y-årsål­dern [ålder angiven] och han själv som var x år. Hans namn fanns på skolans hemsida och i skol­katalogen fanns både namn och bild.

Tidningen hade stor spridning i hela Storstockholm och utpekandet och felaktig­heterna i artikeln innebar negativa konsekvenser för honom. Det påverkade hans möjlighet till framtida jobbmöjligheter. Det var synnerligen kränkande att mate­rialet var spritt. Det hade bildats en mobb/Facebook-grupp som baserade sina åsikter på artikeln. Elever och vissa vuxna benämnde honom som ”barnmiss­handlare” och ”pedofil”.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin utgivare Anna Körung.

Artikeln var en del av en längre serie som Mitt i inledde i våras med artiklar om den aktuella skolan. Tidningen publicerade exempelvis en artikel den 19 juni 2018 med rubriken Elevflykt från X:s nya jätteskola.

Den 19 november publicerades en artikel om att skolan hade så grava problem att Skolinspektionen hade konstaterat att skolan bröt mot skollagen. Elever med svårigheter fick inte stödet de behövde.

Den nu anmälda artikeln tog upp ett fall där en elev med svårigheter hamnade i bråk med en lärare som tog till fysiskt våld.

I samband med att den anmälda artikeln publicerades artikeln med rubriken Rektorn: ”Lärare får bära ut elever i nödvärn”. Artiklarna var sammanlän­kade och skulle ses som en helhet.

Den 10 december publicerade tidningen en fjärde artikel där lärarfacket gav sin syn på bland annat arbetsmiljön.

Efter höstens första publicering i november fick redaktionen ta del av filmen som var utgångspunkten för de kommande publiceringarna.

Av filmen framgick det att läraren fört ut eleven med våld, bland annat genom att läraren hade lyft eleven under rumpan med handen placerad i skrevet. Därefter hade läraren och eleven brottats, varpå läraren låste elevens huvud i ett nack­grepp.

Filmen visade en allvarlig händelse. Särskilt mot bakgrund av Skolinspektionens kritik ansåg tidningen att det var viktigt att som lokaltidning belysa konsekven­serna av skolans långvariga brister.

Det var självklart för tidningen att vända sig till den som var ytterst ansvarig för verksamheten. Eftersom tidningen inte hade lärarens namn bad tidningen rektorn om att få komma i kontakt med läraren direkt. Rektorn ville hellre svara själv, vilket hon gjorde i den sammanlänkade artikeln.

Tidningen hade redovisat svaren från rektorn och Skolinspektionen om när en lärare fick/kunde ha laglig rätt att använda våld mot en elev. Rektorn sade att det var nödvärn. Tidningen redovisade också att pappan inte ansåg att det var nöd­värn.

Inför publiceringen tog tidningen hänsyn till en rad saker för att skydda de in­blandades integritet och identitet. Tidningen skrev inte att det var en slöjdlärare eller att händelsen ägde rum i en slöjdsal. Tvärtom hade tidningen beskrivit hur ”bråket” förflyttades mellan olika rum och att en lärare gick in ett annat klassrum och lyfte ut eleven.

Rektorns svar innehöll uppgifter om pallen och den hotfulla situationen. Det framgick tydligt i artiklarna att det var en svår och hotfull situation och att eleven sannolikt bidrog till det.

Att tidningen återgav rektorns beskrivning om säkerhet, maskiner och verktyg i lektionssalen var för att ge en balanserad bild av händelsen, det vill säga att lärare hade att ta hänsyn till många olika saker.

Artiklarna hade kunnat handla om vilken ämneslärare som helst, alternativt en resurslärare.

Mindre en timme efter att tidningen mottog PO-anmälan och förstod att läraren kände sig utpekad gjorde tidningen vissa ändringar i webbtexten:

  • Lärarens ålder ströks.
  • Bilden på verktygen ”blurrades”.
  • Meningen ”Det var en del säkerhetsfrågor då det är mycket maskiner och verk­tyg i den lektionssalen” ströks liksom ordet ”slöjd” i citatet om hur eleven för­störde andra elevers slöjdarbeten.
  • Rubriken ändrades till Lärare på X grundskola lyfte barn med våld.
  • Mellanrubriken Händelsen bryter mot lagen ändrades till Händelsen kan bryta mot lagen.

Om anmälaren kontaktat tidningen först hade justeringarna kunnat göras snab­bare. Tidningen hade gärna tagit del av lärarens egen berättelse om händelsen.

När tidningen mottog anmälan hade artikeln spritts till 3 200 läsare (unika besök), vilket fick anses som en begränsad spridning. De tre senaste publice­ringarna (varav den ena var anmäld) hade bara publicerats digitalt.

Ytterligare skriftväxling

Anmälaren uppgav att även om tidningen hade gjort justeringar var skadan redan skedd. Artikeln hade legat ute i flera dagar och redan fått stor spridning innan texten ändrades. Tidningen påstod dessutom fortfarande att han lyfte eleven i skrevet.

Situationen hade efter tidningens publicering lett till allvarliga och tråkiga kon­sekvenser för honom.

Tidningen underströk att även den hade en film av skeendet som låg till grund för beskrivningen av händelsen.

PO:s bedömning

Det finns ett allmänintresse av att granska skolors verksamhet och hur skolorna bemöter elever med särskilda behov. Vidare finns det ett allmänintresse av att belysa frågor om våld i skolan och hur lärare får agera i sådana situationer. Det var därför motiverat för tidningen att rapportera om händelsen.

Den pressetiska relevanta frågan är om läraren har tillfogats en oförsvarlig publi­citetsskada. För bedömningen är frågan om utpekade och uppgifternas karaktär av betydelse.

När det gäller frågan om utpekande har tidningen i den första artikeln angett namnet på skolan och att läraren är över x år. Vidare anges att läraren har en klass med elever som går i [årskurs angiven]. På en av bilderna syns en verktygs­vägg och det framgår att det är en manlig lärare. I den andra artikeln, som är länkad till den första artikeln, är rektorn intervjuad. Av intervjun framgår att det fanns maskiner och verktyg i lektionssalen samt att eleven hade förstört andras slöjdarbeten.

Uppgifterna om anmälaren var tillräckligt detaljerade för att peka ut honom inför en viss krets med koppling till skolan. Det kan inte antas att alla i den krets som förstod vilka de inblandade var, också hade hela händelseförloppet klart för sig.

Det kan konstateras att det har inträffat en incident och att det finns olika versio­ner av händelsen. Att läraren ska ha lyft eleven i skrevet och använt annat våld mot eleven är allvarliga anklagelser som riktas mot läraren.

En mellanrubrik i den första artikeln löd: Händelsen bryter mot lagen. Av inter­vjun med Skolinspektionens jurist framgår visserligen att det inte är förenligt med skollagen att fysiskt utvisa en elev. Hon anger emellertid att det kan vara tillåtet med våld mot en elev i akuta situationer, eller när läraren har rätt till nöd­värn. Det fanns därför inte grund för att kategoriskt slå fast i rubriken att det rör sig om ett brott mot lagen. 

Tidningen har inför publiceringen varit i kontakt med rektorn, men inte anmäla­ren själv. Genom rektorns uttalanden har en annan version av händelsen presente­rats. Enligt hennes uppfattning har läraren haft nödvärnsrätt.

De detaljerade uppgifterna om allvarligt våld var emellertid av sådan art att tid­ningen borde gett anmälaren tillfälle att bemöta uppgifterna själv.

Anmälaren påstås ha använt allvarligt våld mot en elev i strid med lag och han har inte fått möjlighet att bemöta uppgifterna själv. Därmed har han orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.

Även om det är bra att tidningen har gjort vissa ändringar i artiklarna, läker inte det skadan som redan uppstått.

Tidningen bör därför klandras.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Markbladet klandras för att ha pekat ut barn som mobbare
Södermanlands Nyheter klandras för att ha pekat ut pojke som festförstörare