Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen för en rad artiklar om programledaren Lotta Bromé. Artiklarna gällde anklagelser om sexuella trakasserier och publicerades i höstas under vinjetten #metoo. Nämnden menar att Lotta Bromés ställning och de anklagelser som riktats mot henne inte har motiverat den omfattande publiceringen och namngivningen.

Expressen, exp. nr. 83/2018, dnr. 17469

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

__________

Genom beslut den 4 april 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Expressen till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Mellan den 22 november och den 3 december 2017 publicerade Expressen en rad artiklar om programledaren Lotta Bromé som gällde anklagelser om sexuella tra­kasserier. Artiklarna publicerades under vinjetten #metoo. Saken uppmärksam­mades även på tidningens förstasidor och på löpsedlar.

Den 22 november 2017 publicerades på löpsedeln och förstasidan Utreddes internt: Lotta Bromé lämnar SR efter anklagelser om sexuella trakasserier, med bild på Lotta Bromé.

I artikelingressen stod att hon slutade på Sveriges Radio efter anklagelserna om sexuella trakasserier. Hon hade själv meddelat, via Facebook, att hon beslutat sig för att lämna SR – efter tio år som programledare – och skrev där att det inte varit ett lätt beslut att fatta.

Hon hade under flera år lett det populära P4-programmet ”P4 Extra”.

Efter att medarbetare i början av november vittnat om sexuella trakasserier från den kända radioprofilen, hade Lotta Bromé varit sjukskriven.

Enligt anonyma vittnen till Expressen skulle hon ha gjort sexuella närmanden och kränkt medarbetare.

Sveriges Radio hade gjort en internutredning, men inte gett något besked om hennes framtid.

En av dem som utsatts av Lotta Bromé sade till Expressen:

” –  Det är otroligt skönt att sanningen är ute eftersom hon inte är värd sin status och upphöjdhet. Det har känts som ett hån att mörka hennes namn och jag tror att alla inblandade upplever en lättnad över att hennes namn är publicerat.”

Ett utdrag från Lotta Bromés Facebook-sida återgavs, om att det inte hade varit lätt för henne att fatta beslutet.

Andreas Miller, kanalchef på P4 Radio Stockholm, ville varken dementera eller bekräfta uppgifterna om att Lotta Bromé fått lämna på grund av anklagelserna.

Lämnar Lotta Bromé på grund av den interna utredningen rörande ankla­gelser kring sexuella trakasserier?

” –  Den interna utredningen kommenterar vi inte externt på något sätt. Det har vi inte gjort tidigare och det gör vi inte i dag heller.”

Hon väljer att sluta efter att ha varit avstängd efter anklagelser om sexuella trakasserier. Var du som kanalchef inblandad i hennes beslut att lämna?

” –  Jag kommenterar inte några spekulationer i det här avseendet. Och jag kommenterar inte någon intern utredning som pågått inom Sveriges Radio, det gör vi inte i det här fallet.”

Kommer hon att kunna jobba på Sveriges Radio i framtiden?

” –  Lotta slutar på Sveriges Radio och det har vi respekt för. Vi kommenterar inte det ytterligare.”

De kollegor till Lotta som känt sig utsatta av henne, vilken hjälp får de?

” –  Hur vi jobbar internt med personalfrågor det kommenterar inte jag externt.”

Är det en förlust för SR?

” –  Det är en förlust för publiken och det är en förlust för Sveriges Radio.”

Tidningen hade sökt Lotta Bromé för en kommentar.

Dagen innan, den 21 november, hade artikeln publicerats på Expressen.se. Den artikeln skilde sig något från publiceringen i papperstidningen.

I nätversionen fanns följande passus från Lotta Bromés Facebook-sida:

”Som sagt – det har varit ett stort år, kanske mitt bästa och det heter ju att man ska sluta på topp!”

Andreas Miller hänvisade till vad Lotta Bromé själv hade skrivit på sin Face­book-sida om att hon slutade.

Den 23 november var förstasidans rubrik Utpekad för sextrakasserier: Lotta Bromé slår tillbaka – egna orden om anklagelserna.

Inne i tidningen fanns nedryckaren Förklaringen till att hon slutar ifrågasätts. Lotta Bromé hade skrivit på Facebook att man skulle sluta när man var ”på topp” och att hon gick vidare eftersom programmet skulle ”förnyas”. Flera lyssnare hade ifrågasatt förklaringen och Lotta Bromé hade slagit tillbaka mot anklagelserna i sociala medier.

Expressen hade kunnat berätta att Lotta Bromé varit föremål för en internutred­ning på Sveriges Radio om sexuella trakasserier och att hon anklagats av flera SR-anställda för att ha betett sig olämpligt och maktfullkomligt. Expressen hade talat med flera personer som vittnade om programledarens olämpliga beteende.

På Twitter hade hon svarat:

”Men det mest intressanta är väl ändå att människor tar allt det som skrivs i tid­ningar som sanningar?”

samt,

”Just nu är det mest intressant att ta del av allas åsikter – utan att de vet någon­ting om vad allt handlar om.”

En person som frågat varför hon inte bemötte anklagelserna hade fått svaret ”Lugn” och Lotta Bromé twittrade även att hon skulle berätta mer ”när tiden är inne”.

På Facebook-sidan fanns också ett svar på ett inlägg där Lotta Bromé anklagades för sexuella trakasserier:

”Du kanske ska ta reda på fakta innan Du uttalar dig om saker som Du inte vet något om?”

SR hade inte velat kommentera.

Artikeln publicerades på internet den 22 november.

Den 24 november löd förstasidan: Ilskan på radion om Lotta Bromé efter av­skedet.

Inne i tidningen var rubriken Internt raseri mot SR efter Lotta Bromés av­sked. I ingressen stod att flera Sveriges Radio-anställda var djupt kritiska till hur SR hanterat Lotta Bromés sorti. Kanalchefen Andreas Miller hade kallat det en ”stor förlust” – och på hennes forna redaktions Facebook-sida hade man lyck­önskat henne. SR hade inte nämnt ett ord om den internutredning som hon varit föremål för – eller det faktum att flera av de utsatta var kvar på P4 Extra.

Inlägget från redaktionen hade dock redigerats sedan flera lyssnare kritiserat innehållet.

Expressen hade talat med ett flertal SR-anställda som var kritiska till SR:s rapportering, en av dem sade att det var ett ”hån” mot dem som utsatts.

Ordföranden för journalistklubben på Sveriges Radio, Ulrika Hyllert, bekräftade att flera medlemmar varit upprörda och sade att det brukade bli så när ett företag gav sparsamt med information.

Kanalchefen Andreas Miller hade tagit del av kritiken men varken hans eller SR:s inställning hade förändrats. Han sade att man inte brukade kommentera att personer slutade på företaget, men eftersom många medier hade ringt och frågat, hade man hänvisat till Lotta Bromés Facebook-sida. Kommentaren där var hennes, fortsatte han.

Expressen hade utan framgång sökt Lotta Bromé för en kommentar. Hon hade dock twittrat om att det rörde sig om ”fake news”.

På Expressen.se hade en liknande artikel publicerats den 23 november. I den stod att Lotta Bromé hade skrivit på Facebook att programmet skulle ”förnyas” och att hon ville ”sluta på topp”. I inlägget hade hon inte bemött de anklagelser om sexuella trakasserier och maktfullkomligt beteende som riktats mot henne, res­pektive den internutredning som tvingat henne att sluta på P4 Extra.

Ytterligare uttalanden från Ulrika Hyllert återgavs. Hon menade att de anställda skulle veta att det fanns en integritet och att arbetsgivaren aldrig skulle lämna ut en anställd, oavsett hur man slutade. Det kunde vara svårt att balansera kommu­nikationen när någon slutade och det fanns ett stort externt intresse, fortsatte hon.

Den 25 november publicerades Upproret på radion som slutade med Bromés avsked och nedryckaren Efter internutredningen: Populära programledaren lämnar radion.

Uppgifterna och anklagelserna från de tidigare publiceringarna återkom. I arti­keln stod också att Lotte Bromé hade varit en hyllad medarbetare på Sveriges Radio och fått rejält med uppmärksamhet för sin journalistiska gärning.

Under hennes tio år med P4 Extra hade hon och programmet vunnit åtta radio­priser. Det senaste året hade hon bevakat USA-valet, valet i Frankrike och terror­dådet i Manchester.

Svallvågorna från metoo-kampanjen hade dock nått även Radiohuset. Anklagel­serna mot Lotta Bromé hade funnits där länge, men fram till dess inte tagits på allvar. Metoo öppnade också den dörren. En rad SR-medarbetare hade trätt fram och berättat. Det visade sig att Lotta Bromé – som i medierna hade kallats ”den kvinnliga SR-programledaren” – utreddes internt och tidigare hade varit under luppen på SVT.

Tidningen återgav även ett pressmeddelande från SR daterat den 5 november:

”Sveriges Radio inledde för cirka tre veckor sedan en internutredning gällande en arbetsplats på inom Sveriges Radio. Utredningen startades efter att uppgifter lämnats till den närmaste arbetsledningen i den aktuella delen av företaget.”

Expressen hade pratat med en av dem som sade sig ha blivit utsatt av program­ledaren.

Händelsen hade skett under inspelningen av ett populärt nöjesprogram för SVT under sent 90-tal, där personen och programledaren medverkat.

” –  Hela tiden höll NN (den kända kvinnliga programledaren) på med mig med en massa anspelningar. Andra medverkande i programmet blev alldeles för­skräckta när de fick höra vad hon sa. Då hade jag flera gånger sagt ifrån att nu räcker det. Men hon tog inte in sådant, utan var helt maktfullkomlig. Hon sket fullständigt i vad jag sa.”

Sveriges Television hade bekräftat anklagelserna och att man utrett profilen. Sabina Rasiwala, HR- och kommunikationsansvarig på SVT, berättade att det hade gjorts en utredning om programledarens beteende.

” –  Det är sorgligt att det har skett, men min uppfattning är att det utreddes grundligt. Jag kan säga att det vidtogs åtgärder, men jag vill inte gå in på vilka.”

På Sveriges Radio hade det också genomförts en utredning och vd:n Cilla Benkö hade slagit fast att det rört sig om oacceptabla beteenden även på radion:

” –  Den visar beteenden och ageranden som vi i företagsledningen anser är oacceptabla på Sveriges Radio. Utifrån det har vi fattat ett antal åtgärder. De åtgärderna har vi bara kommunicerat till de som är berörda”, hade hon då sagt.

Lotta Bromé hade fått besked om att hon inte fick vistas i redaktionens lokaler, enligt uppgifter. Flera SR-anställda och redaktionsmedlemmar välkomnade be­skedet som kom efter upproret.

En SR-medarbetare sade att det var ”rätt beslut, men kanske lite vekt”.

Den 21 november, drygt två veckor efter att SR hade publicerat meddelandet att den kvinnliga radioprofilen utreddes, hade Lotta Bromé för första gången valt att kommentera – dock utan att nämna de anklagelser som riktats mot henne. Hon hade gjort det på Facebook och berättade där att hon lämnade Sveriges Radio. Hon hänvisade till att programmet skulle ”förnyas” och att hon därför valt att ”stiga av” och hon tackade lyssnarna.

En likartad artikel publicerades på tidningens webbplats samma dag.

Den 1 december publicerades Bromé slår tillbaka ”Mitt samvete är rent”.

Insidesartikeln bar rubriken Lotta Bromé vägrar be om ursäkt: ”Mitt samvete är rent”. I artikeln upprepades anklagelser om sexuella trakasserier och redo­gjordes för några uttalanden som Lotta Bromé gjort på Facebook.

Vidare intervjuades SVT:s styrelseledamot Gunnar Wetterberg (som återkom­mande medverkade på Expressens ledarsida, tidningens anm.). Denne berättade att han var tillfreds med den information han fått.

Motsvarande artikel på nätet, publicerad den 30 november, innehöll uppgift om att även styrelseledamoten Åsa Bernlo hade förtroende för SR:s ledning. Hon ut­talade sig generellt om SR:s policy och rutiner.

Den 3 december publicerades Lotta Bromé petas – slut på jultraditionen med Oldsberg. Inne i tidningen var rubriken Lotta Bromé får inte vara med i Bingolotto med nedryckaren ”Det är någonting vi bestämde redan i somras”.

I ingressen stod att traditionen bröts – Lotta Bromé petades från Bingolottos uppesittarkväll. Hon hade genom åren haft en hög lön på Sveriges Radio – och sidouppdrag som genererat hundratusentals kronor. Men efter skandalen stod hon utan fast uppdrag och hennes traditionsenliga medverkan i Bingolotto uteblev.

” –  Nu var vi totalt överens månader innan avslöjandet kom”, sade program­ledaren Ingvar Oldsberg.

Av artikeltexten framgick att förändringen avseende de medverkande i Bingo­lotto hade gjorts helt oberoende av påståendena om en internutredning och om trakasserier.

Artikeln innehöll vissa ytterligare inkomstuppgifter om Lotta Bromé.

På nätet publicerades artikeln den 2 december.

Expressens utgivare Thomas Mattsson kommenterade även rapporteringen i sin blogg:

”Sveriges Television blev först av alla journalistiska medier att rapportera om bakgrunden till Lotta Bromés avhopp från P4 i Sveriges Radio. Den version som radioprofilen själv hade spridit på Facebook om att `sluta på topp´, en historie­skrivning som redovisades av flera redaktioner, bland dessa Expressen, var ju av allt att döma falsk. Men SVT korrigerade med en nyhetstext om hur det förhöll sig, och vi på Expressen uppdaterade i samma andemening. Vi borde förstås be­rättat detta tidigare; ibland får man självkritiskt ompröva sina ställningstagan­den.”

Anmälan

Publiceringarna anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman, PO, av Lotta Bromé. Hon anförde att publiceringarna baserade sig på anonyma anklagelser, rykten och skvaller.

Hennes ställning som programledare och journalist motiverade inte namngivning i sammanhanget.

Från Sveriges Radios ledning hade man inte bekräftat de omskrivna ryktena, var­ken att hon utretts internt eller att det fanns anklagelser om sexuella trakasserier.

Hon hade även själv valt att avstå från att kommentera de återgivna anklagel­serna. Bakgrunden till att hon slutat på Sveriges Radio stod i stället att läsa på hennes Facebook-sida.

Det hade skett en utredning på Sveriges Television, för femton år sedan. Den gällde utredda och nedlagda anklagelser, som landat i att hon hade haft fortsatt förtroende hos SVT.

Uppgifterna var mycket nedsättande och de stort uppslagna publiceringarna hade skadat henne och hennes familj, med ett minderårigt barn, på ett oförsvarligt sätt.

Hon riktade även kritik mot att tidningen skrivit om hennes inkomster, dessutom felaktigt. Att hon inte längre skulle vara med i Bingolotto hade vidare bestämts redan sommaren 2017.

Tidningens yttrande

Expressen svarade genom sin administrativa redaktionschef, Lina Modin, att när vidden av Metoo-rörelsen uppenbarade sig, blev frågan om kränkningar ange­lägen för alla. Varje arbetsgivare behövde hantera sin situation och varje nyhets­redaktion hade att rapportera om händelseutvecklingen.

Lotta Bromé var en av Sveriges mest kända och omtyckta programledare, i både radio och TV sedan decennier.

Hon hade vunnit Stora radiopriset åtta år i rad, som ”Årets mest populära kvinn­liga programledare”. Hon hade även varit frontfigur för Radiohjälpens insamling Världens barn.

De senaste åren hade anmälaren lett P4 Extra, Sveriges Radios största aktualitets­program, ett flaggskepp inom public service, med mellan en och två miljoner lyssnare varje sändning.

Utöver sina uppdrag inom public service hade hon även skrivit en bok om Barbro ”Lill-Babs” Svensson och turnerat med ”Diggilo”. Hon hade anlitats som mode­rator i olika författarsammanhang och lett samtal mellan partiledare och ministrar på en temadag för den dåvarande borgerliga alliansregeringen.

I början av november hade redaktionen nåtts av från varandra skilda men sam­stämmiga uppgifter som gjorde gällande att Lotta Bromé utsatt kollegor för sexuella trakasserier och kränkningar. Trakasserierna hade pågått en tid men ledningen hade inte agerat, enligt uppgifterna till Expressen.

Expressens redaktion hade följt upp uppgifterna. Det framgick att det interna missnöjet på den aktuella avdelningen på Sveriges Radio var stort och läget så allvarligt att ledningen vidtagit åtgärder. Expressen hade sökt företrädare för SR ett flertal gånger och hade inhämtat kommentarer från ansvariga chefer.

Den 5 november skickade SR ut ett pressmeddelande där man berättade att en internutredning gällande en arbetsplats inom företaget inletts tre veckor tidigare. Sveriges Radio uppgav också att ett stort antal åtgärder redan vidtagits.

Expressen rapporterade till att börja med om saken utan namngivning. Det hade framkommit att ”radioprofilen” även utretts för ett liknande agerande på SVT under sin tid där. En medarbetare hade berättat hur radioprofilen hade utsatt henne för sexuella trakasserier och att det hade delats ut en varning. HR-chefen på SVT bekräftade att det skett en grundlig utredning och att åtgärder vidtagits.

Kort därefter meddelade SR:s vd Cilla Benkö i ett internt mejl till företagets medarbetare att internutredningen avslutats. Mejlet hade citerats i SVT. Genom utredningen hade framkommit en del saker som var oacceptabla på Sveriges Radio, inom SR rådde nolltolerans för alla typer av kränkningar. Saken hade kommunicerats till dem som var närmast berörda. Cilla Benkö beklagade att saken tagit tid.

Sveriges Radios Ekoredaktion rapporterade att företaget bedömt programledarens beteende ”som att det enligt diskrimineringslagen handlat om sexuella trakasse­rier av en lägre grad och att det handlat om ett gränsöverskridande beteende”. Ekot kunde också berätta att ledningen hade informerat redaktionen att program­ledaren inte skulle få jobba kvar där och att fackklubben var kritisk till att SR inte hade agerat tidigare.

Även Expressen fick kännedom om att SR bestämt att radioprofilen inte skulle få komma tillbaka till sitt program. Samtidigt fick kollegorna på radion inte berätta om det för lyssnarna, vilket gjorde många frustrerade.

Den 21 november berättade så Lotta Bromé själv på sin Facebook-sida att hon skulle sluta på SR. Hon skrev att det inte varit ett lätt beslut att fatta, men att allt har sin tid och det ”heter ju att man ska sluta på topp!” Hon hänvisade också till att programmet skulle ”förnyas”. Nu väntade nya utmaningar och idéer.

Ekot, som tidigare uppmärksammat utredningen, rapporterade nu i stället om Lotta Bromés inlägg på Facebook och om att SR, i ett meddelande på företagets intranät, önskade Lotta Bromé lycka till. Internutredningen nämndes inte.

SVT offentliggjorde då direkt att Lotta Bromé lämnade SR efter anklagelser om sexuella trakasserier.

Expressen ville inte bidra till Sveriges Radios skeva rapportering. I det läget namngavs anmälaren. Bland de tungt vägande skälen fanns, förutom den miss­visande rapporteringen, Lotta Bromés plats i det publika Sverige.

Expressens utgivare, Thomas Mattsson, hade i det anmälda blogginlägget kom­menterat publiciteten om Lotta Bromé och att tidningen inte ville bidra till en historieskrivning som av allt att döma var falsk.

Tidningen hade fortlöpande sökt Lotta Bromé för kommentar, men hon hade valt att inte medverka. Expressen hade då återgett vad hon skrivit i sociala medier.

När det gällde artikeln om att Lotta Bromé fick lämna Bingolotto så var det av allmänintresse när en känd person fick sluta medverka i ett av Sveriges mest sedda och populära program. Det framgick redan av nedryckaren och ingressen att saken inte hade något att göra med uppgifterna om sexuella trakasserier.

Uppgifterna om inkomster var korrekta och inte nedsättande.

Sammanfattningsvis var det många faktorer som stödde Expressens rapportering:

Det fanns entydiga och underbyggda uppgifter om att det förekommit trakasse­rier, både genom Expressens källor och slutsatserna i Sveriges Radios intern­utredning. Hon hade själv torgfört att hon lämnade SR. Radion hade presenterat skälen för hennes avgång på ett snedvridet sätt. Hennes ställning i offentligheten var stark och allmänintresset för sexuella trakasserier på arbetsplatser stort.

Anmälarens kommentar

Anmälaren vidhöll vad hon anfört.

Expressen hade vid ett flertal tillfällen valt att låta, av henne och hennes arbets­givare Sveriges Radio, obekräftade och kränkande rykten från anonyma källor ligga till grund för att namnpublicera henne på löp, förstasidor och i artiklar, både i den tryckta tidningen och på webben samt även i tidningens sociala medier.

Hon hade inte någon samhällsbärande funktion. Hon var inte lagstiftare, förtroen­devald politiker, eller exempelvis koncernchef med ansvar för anställda. Hon tog inte beslut i samhällsviktiga frågor. Hon var journalist och hade gjort sitt jobb i allmänhetens tjänst under många år.

Hon var inte misstänkt eller dömd för något brott.

När det gällde den mer än femton år gamla händelsen på SVT, så visste anmäla­ren vilka åtgärder som hade vidtagits och det handlade inte om sexuella trakasse­rier. SVT hade valt att fortsätta sitt samarbete med henne vilket vittnade om hur SVT hade bedömt saken.

Sveriges Radios rapportering hade inte varit skev. Anmälaren hänvisade till vad SR skrivit på sitt intranät och vad hon själv skrivit i sociala medier.

Ytterligare skrivelser

Expressen stod fast vid att de publicerade uppgifterna var korrekta. Det fanns fullgoda skäl att tala klartext när en av landets mest kända och respekterade radiopersonligheter lämnade sitt arbete. Särskilt som händelsen utlösts av för­hållanden på arbetsplatsen.

Lotta Bromé framhöll att Sveriges Radio inte en enda gång hade nämnt hennes namn i samband med att någon företrädare för företaget pratat om utredningen.

PO:s bedömning

Frågor om förekomsten av sexuella trakasserier eller annat maktmissbruk på en stor mediearbetsplats har ett allmänintresse.

Men bara för att ett ämne är viktigt innebär det inte att vad som helst kan pub­liceras om enskilda människor, som på ett eller annat sätt förknippas med sådana händelser.

Detta ärende handlar om den publicitetsskada Expressen har tillfogat Lotta Bromé är försvarlig, det vill säga något hon får acceptera. Eller om publice­ringarna gått över gränsen och skadat henne på ett oförsvarligt sätt.

Att någon är namngiven är också en omständighet som normalt påkallar viss återhållsamhet från tidningens sida och ställer extra höga krav på korrekt rappor­tering.

Expressen menar att Lotta Bromé kan namnges i sammanhanget. Av betydelse för Expressens beslut var att saken gällde en sedan många år känd och fram­gångsrik programledare inom public service som, enligt tidningen, pekades ut på ett trovärdigt sätt genom ett flertal källor och som en person som vid flera till­fällen kränkt och trakasserat medarbetare. Expressen menar också att Lotta Bromés version och Sveriges Radios rapportering i samband med att hon slutade, inte överensstämde med de verkliga förhållandena.

Lotta Bromé har å sin sida anfört att hon är journalist och programledare, inte samhällsbärare, som till exempel en folkvald politiker, av vilken allmänheten har att utkräva ett ansvar. Hennes ställning motiverade inte ett utpekande.

Hon har vidare anfört att Expressens rapportering är svagt underbyggd. Den stöder sig på anonyma källor, rykten och skvaller. Ingen från Sveriges Radios ledning har nämnt henne eller hennes arbetsplats inom SR vid namn. Händelsen på SVT ligger mer än femton år tillbaka i tiden och gällde inte sexuella trakasse­rier. Hon hänvisar till vad hon själv skrivit på Facebook och det som publicera­des på SR:s intranät.

Det finns inte några fasta regler om vem som är en offentlig person och därför måste tåla en mer närgången granskning i medierna. Det får avgöras från gång till gång, beroende på såväl omständigheter som personens roll i samhället. Däremot finns det en pressetisk praxis som pekar ut vissa huvudlinjer.

Samhällsbärare, som folkvalda politiker, domare och höga militärer, får ofta tåla en närgången granskning. Medborgarna har ett samhälleligt ansvar att utkräva av dem.

Även de som river vårt samhälle, som grovt kriminella, kan få tåla mer uppmärk­samhet än andra.

Opinionsbildare som gått ut på en offentlig arena kan få tåla allvarlig kritik av sina åsikter och handlingar, om kritiken har bäring på opinionsbildningen.

Lotta Bromé är dock snarare att betrakta som en folkkär kändis, än som en opinionsbildare, även med beaktande av hennes roll som programledare för aktualitetsprogrammet P4 Extra.

Allmänintresset, vad medborgarna har ett legitimt intresse att känna till om kändisars privata göranden och låtanden, är som regel inte särskilt stort. Det gäller även om det skulle finnas en stor nyfikenhet från allmänheten sida.

Anonymt burna anklagelser utgör inte heller en stark grund för den här typen av stort uppslagna publiceringar med allvarliga konsekvenser för Lotta Bromés rykte och anseende. Som Lotta Bromé har anfört har de representanter för SR:s ledning som Expressen talat med inte namngivit Lotta Bromé eller vitsordat att utredningen gällde henne.

Händelsen på SVT ligger mer än femton år tillbaka i tidningen. Lotta Bromé har medgett att det företogs en utredning och att den ledde till vissa åtgärder. Hon har emellertid bestridit att åtgärderna gällde sexuella trakasserier och framhåller också att SVT hade fortsatt förtroende för henne.

Även om äldre händelser kan visa på ett mönster över tid, om nya liknande hän­delser inträffar, avtar allmänintresset som regel med tiden. I detta fall beaktas också att uppgifterna om de nya påstådda händelserna byggde på anonyma källor.

Den stort uppslagna publiciteten under ett flertal dagar med namns nämnande och återkommande anklagelser om sextrakasserier har inte präglats av någon återhållsamhet.

Sammanfattningsvis: Det kan finnas ett allmänintresse av att belysa missför­hållanden på en stor mediearbetsplats. Däremot finns det som regel inte något tillräckligt starkt intresse att uppmärksamma enskilda medarbetare som anonymt anklagas för olämpligt uppträdande mot sina kollegor. Allmänintresset i ett sådant fall är främst kopplat till ledningens agerande, eller underlåtenhet att agera, på brister i arbetsmiljön, eftersom ansvaret i första hand vilar på den.

Lotta Bromés ställning och de anonyma anklagelser som riktats mot henne har inte motiverat den omfattande publiciteten och namngivningen. Uppgifterna är mycket misskrediterande för henne och har tillfogat henne en oförsvarlig publi­citetsskada.

Expressen har således inte iakttagit en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Frågor om sexuella kränkningar och trakasserier, inte minst i arbetslivet, har ett uppen­bart samhällsintresse och det är därför angeläget att frågorna behandlas i massmedia. Enskilda måste då kunna bli föremål för en närmare granskning.

När det gäller bedömningen av vilka personer som av olika skäl får tåla en sådan granskning vill nämnden särskilt framhålla att den måste göras på ett allsidigt sätt med utgångspunkt från förhållandena i det enskilda fallet. Några precisa avgränsningar av vilka kategorier av personer som i detta sammanhang kan betraktas som offentliga per­soner eller som av andra skäl får vara beredda på en hårdare granskning går inte att lägga fast. I Lotta Bromés fall kan konstateras att hon har en framträdande roll som programledare och får tåla en granskning av förhållanden som har koppling till hennes yrkesverksamhet.

När det gäller frågan om anonyma uppgifter finns det skäl att betona att det förhållan­det att uppgiftslämnare i en tidningsartikel åberopas anonymt inte i sig behöver vara ett tecken på att en publicering är svagt underbyggd. Men när anklagelser framförs med hänvisning till anonyma källor måste tidningen så långt det är möjligt förvissa sig om att det finns anledning att fästa tilltro till de uppgifter som tidningens källor lämnar. Allmänna hänvisningar till anonyma uppgifter och rykten är naturligtvis inte tillräckliga som grund för allvarliga anklagelser.

Med dessa förtydliganden instämmer Pressens Opinionsnämnd i PO:s bedömning att Lotta Bromés ställning och de anklagelser som riktats mot henne inte har motiverat den omfattande publiceringen och namngivningen. Tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Expressen klandras för ”kärleksförklaring”
Fel att namnge anmäld psykiatriker (Ystads Allehanda)