Kristianstadsbladet publicerade i november 2017 en serie artiklar där man granskade påstådda missförhållanden på en gård i Kristianstad och hur personer med koppling till gården hade utnyttjat en psykiskt sjuk man. Mannens psykiska hälsa beskrevs ingående, bland annat publicerades uppgifter ur hans läkarintyg. Nämnden delar PO:s bedömning att uppgifterna var av sådan integritetskänslig karaktär att de riskerade att skada mannen.

Kristianstadsbladet, exp. nr. 132/2018, dnr. 17447

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Kristianstadsbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 11 april 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Kristianstadsbladet till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 2 november 2017 fanns på tidningens förstasida rubriken Missbrukare lever i ”misär” på gården.

Insidesartikeln hade rubriken Myndigheterna blundar för ”misär”. I artikeln berät­tade tidningen om en gård på X-vägen [adress angiven] som [årtal angivet] hade köpts av en nu [ålder angiven] kvinna. Kvinnan och hennes familj hade till en början bott på gården. Den hade [årtal angivet] skrivits över på kvinnans dotter. Gården be­skrevs nu som ett kollektiv för personer med svåra missbruksproblem och andra sociala svårigheter.

Kristianstads kommun hade bedömt gården som för farlig för kommunens personal att arbeta i. Grannar hade i flera år larmat polis och olika förvaltningar i kommunen.

En intilliggande artikel hade rubriken Knarkdömd bakom boendet. Kommunen misstänkte att kvinnans dotter endast var en bulvan. När tidningen hade pratat med boende, kommun och polis var det två andra personer som var framträdande, kvinnan och en man som kvinnan hade ett gemensamt barn med.

Ovanför artikeln fanns en grafik med rubriken Ett par i bakgrunden av fastighetsnätverket. Grafiken illustrerade olika personers kopplingar till varandra och till olika företag och fastigheter. En av personerna i nätverket var, enligt grafi­ken, en [ålder angiven] man med psykisk störning. Mannen kopplades bland annat till ett ”företag som kvinnan startade förra året”.

Artiklarna illustrerades med en bild på den aktuella gården.

Den 3 november 2017 hade tidningens förstasida rubriken Psykiskt sjuk man i fastighetsnätverket. Insidesartikeln hade rubriken Psykiskt sjuk man i bolagsstyrelsen.

Enligt ingressen satt en man med psykisk störning i styrelsen i ett av de bolag som förekom i nätverket runt ägarna av gården på X-vägen. Ett försök att bryta sig loss [årtal angivet] hade misslyckats.

Mannen hade under ett antal år förekommit som suppleant och ledamot i flera av de företag som personerna bakom fastigheterna drev eller hade drivit.

Mannen hade [årtal angivet] försökt att bryta sig loss då han med hjälp av en anhörig ansökt om förvaltarskap. Enligt ansökan hade den utlösande händelsen varit att mannen blivit utsatt för ”omfattande bedrägerier” då obehöriga hade kommit åt hans inlogg­nings- och kontouppgifter. Han hade också övertalats att överföra omkring 18 000 kronor till Kina och Nepal.

Mannen hade även låtit personer vara skrivna på hans tvåa på X-gården [namn angi­vet], han hade övertalats att stå som ägare till tre bilar och ett telefonabonnemang samt att ingå i två bolagsstyrelser. Mannen hade också övertalats att köpa en bostads­rätt på området Y [område angivet], som han inte hade nycklar eller tillgång till. En­ligt ansökan ville mannen ha en förvaltare då han inte litade på sig själv.

Ansökan stöddes av mannens behandlingsansvarige läkare på psykiatriska kliniken på Sjukhuset A [namn angivet]. Läkaren berättade i ett läkarintyg att mannen var känd på klini­ken, att han sedan tonåren hade en allvarlig psykisk störning samt att psykosen hållits under ”god kontroll” av antipsykotiskt läkemedel. Läkaren fortsatte:

”Tyvärr har sjukdomen stor påverkan på (mannens) omdöme och förmåga till över­blick och planering i ekonomiska frågor.”

Mannen hade enligt läkarintyget ”svårigheter att värna personlig integritet gentemot sin omvärld med risk för att bli ekonomiskt utnyttjad av mindre nogräknade perso­ner”.

Läkaren skrev också att mannen var medveten om att han var i behov av förvaltare:

”Detta får anses vara styrkt såväl av anhöriga som av vidtecknad i egenskap av behandlingsansvarig läkare”.

Mannen hade en och en halv månad senare återkallat sin ansökan om förvaltarskap via sitt rättegångsbiträde.

Han var fortfarande kvar i rullorna, nu som suppleant i ett företag som kvinnan bakom fastighetsnätverket hade startat föregående år. Kvinnan hade för övrigt varit folkbokförd på mannens adress fram till [datum angivet]. Nu var kvinnan skriven på en adress på området Y.

På mannens adress var alltjämt två personer skrivna, trots att han enligt uppgift bodde ensam.

I en intilliggande artikel med rubriken ”Mina hyresgäster är glada” bemötte kvinnan uppgifterna om förhållandena på gården.

Kvinnan såg inget konstigt i att en psykiskt sjuk man hade suttit i flera av de bolag som ingått i hennes och hennes särbos verksamhet. Inte heller att han nu satt i ett bolag:

”- Han är [ålder angiven]. Han är myndig. Vad är det för fel på det?”

Tidningens granskning av boendet innehöll fler artiklar, bland annat fick kommunen kommentera förhållandena på gården.

Anmälan

Mannen anmälde artikeln med rubriken Knarkdömd bakom boendet och artikeln med rubriken Psykiskt sjuk man i bolagsstyrelsen till Allmänhetens Pressombuds­man, PO.

Han pekades ut som en del av fastighetsnätverket och kallades ”[ålder angiven] man med psykisk störning”. Enligt grafiken hade han fortfarande ett samband med ett bolag som han och hans dåvarande sambo, kvinnan, startat.

Han vände sig mot att tidningen inte hade låtit honom kommentera artikeln från den 3 november 2017 innan publiceringen. Ansåg tidningen att han var för psykiskt sjuk för att uttala sig?

Han borde inte ha omnämnts som en del i ”nätverket”, eftersom han gick ur bolaget den [datum angivet]. Tidningen skrev också att han var ”med i rullor­na”. Om tid­ningen hade kontaktat honom innan publiceringen hade han kunnat be­rätta att han inte hade något engagemang i den aktuella styrelsen.

Det påstods att de flesta bolag som han hade varit med och drivit hade gått i konkurs. Han hade aldrig varit inblandad i någon konkurs.

Tidningen hade vidare skrivit om ett stort antal personliga saker som han ansåg sak­nade allmänintresse. Det var mycket kränkande att tidningen utförligt citerade ur ett läkarintyg. Det fanns inget allmänintresse i hans sjukdomshistoria.

Det lät som tidningens formulering ”bryta sig loss” syftade till att han ville slippa sitta i styrelserna i bolagen. Formuleringen kopplades även ihop med att han skulle ha blivit utsatt för ”omfattande bedrägerier” i samband med hans bolagsengagemang och de andra personer som artiklarna handlade om.

De ”omfattande bedrägerierna” var att han hade blivit lurad att skicka pengar till Kina och Nepal. Det beskrevs som att det kunde sättas i samband med kvinnan. Det hade tvärtom varit hon som räddat hans ekonomi vid den tiden.

Han hade inga bolagsengagemang och satt inte i någon styrelse när ansökan om för­valtarskap gavs in. Det var inte heller han som hade skrivit ansökan till tingsrätten, vilket tidningen fick det att framstå som. Tidningen återgav direkta felaktigheter som att han exempelvis inte hade nycklar till sin egen lägenhet.

Han hade utmålats på ett onödigt negativt sätt i artikeln. Hans hälsa bidrog inte till reportaget om boendet på gården. Det användes bara för att smutskasta honom och hans dåvarande sambo.

Tidningens svar

Tidningen svarade, genom utgivaren Jörgen Svensson, att den beklagade om mannen kände sig felaktigt behandlad av uppgifterna i artiklarna. Syftet var att visa att det fanns anledning att misstänka att mannen hade utnyttjats och kanske fortfarande ut­nyttjades av ”mindre nogräknade personer” som läkaren hade uttryckt det.

Tidningen hade inte skrivit att mannen gjort något felaktigt som denne borde fått möjlighet att kommentera. Mannen hade sökts per telefon innan publiceringen.

Mannen var, enligt bifogade handlingar, suppleant i styrelsen fram till åtminstone den [datum angivet]. Han var alltså ”med i rullorna” när artiklarna publicerades.

Enligt en bifogad handling framgick det att flertalet av de bolag som mannen hade suttit i styrelsen i hade gått i konkurs. Tidningen påstod inte att han hade drivit dem i konkurs.

Tidningen hade citerat ur ansökan om förvaltarskap när den skrev ”omfattande be­drägerier”. Ansökan hade mannen gjort tillsammans med en anhörig. Det framgick av handlingar som tidningen bifogade.

I ansökan framgick det även att mannen hade blivit övertalad till att ingå i två bolags­styrelser. Varken i ansökan eller i artiklarna stod det att det var pågående bolagsenga­gemang.

”Bryta sig loss” var tidningens slutsats efter att ha läst ansökan om förvaltarskap.

Tidningen redogjorde vanligen inte för sjukdomar. I detta fall var det emellertid rele­vant eftersom läkarutlåtandet gav stöd för att mannen riskerade att utnyttjas av olika personer.

Tidningen ifrågasatte att kvinnan varit mannens sambo bland annat eftersom flera personer hade varit skrivna på adressen de senaste fem åren.

Anmälarens kommentar

Anmälaren anförde att tidningen borde ha frågat företaget om de hade utnyttjat honom som suppleant. Läsaren fick intryck av att det var hans styrelsepost i det aktuella bolaget som han hade övertalats till.

Det framgick av en handling som tidningen givit in att han visserligen hade skrivit under ansökan, men att den hade upprättats av den anhörige. Tidningen borde inte ha använt sig av ansökan eftersom den var skriven av tredje part.

Tidningen borde inte i sitt svar ifrågasätta huruvida han och kvinnan varit sambos.

Hans samröre med gården var välkänt av bland annat hans arbetskamrater, släktingar och nuvarande särbo. Även om tidningen inte hade namngivit honom visste de vem artikeln handlade om. Det hade påverkat hans omgivning på ett mycket negativt sätt. Bland annat hade hans särbo ändrat attityd mot honom efter att hon läst läkarens ut­låtande.

Som det framgick av läkarintyget mådde han inte alltid bra. Artikeln hade fått honom att må sämre.

Med tanke på att tidningen skrev om psykisk hälsa och medicinering borde tidningen ha varit extra källkritisk och inte återgivit en ansökan som han inte stod bakom eller citera ur ett läkarintyg som han varken hade sett eller läst innan det citerades i tid­ningen.

PO:s bedömning

En hyresgäst står i ett beroendeförhållande till sin hyresvärd. Det finns därför ett allmänintresse att granska de personer och bolag som verkar på hyresmarknaden. Det innebär emellertid inte att det därmed finns ett allmänintresse av de inblandades personliga förhållanden.

Den pressetiskt centrala frågan i ärendet är tidningens publicering av uppgifter ur mannens läkarintyg.

Mannen har såvitt framkommit ingen skuld i missförhållandena som tidningen vill lyfta fram. Tidningen har istället gjort gällande att mannen kan ha utnyttjats av perso­nerna som har koppling till gården. För att belysa detta kan tidningen behöva redo­göra för mannens bakgrund. Med hänsyn till uppgifternas karaktär åligger det emel­lertid tidningen att iaktta återhållsamhet.

I grafiken till artikeln den 2 november 2017 skrivs att mannen har en psykisk stör­ning.

Förstasidans och insidesartikelns rubrik den 3 november 2017 berättar båda om en psykiskt sjuk man. I artikeln redogör tidningen vidare för att mannen sedan tonåren har en allvarlig psykisk störning och att han äter antipsykotiska läkemedel.

Uppgifterna är – oavsett vilket syfte tidningen haft med sin publicering – av sådan integritetskänslig karaktär att de riskerar att skada mannen.

För pressetiskt klander krävs emellertid även ett utpekande. Av tidningens publice­ring framgår mannens ålder, att han har en tvåa i X-gården och att han äger en bostadsrätt i området Y.

Tidningen har också publicerat en bild på den aktuella gården och angivit vilken gata den ligger på. Mannen har i skriftväxlingen hos PO uppgivit att personer i hans om­givning känner till hans samröre med gården. Det finns ingen anledning att ifråga­sätta mannens uppgifter.

Uppgifterna som tidningen publicerat om mannen medför tillsammans att en begrän­sad krets bestående av framförallt familj och vänner förstår vem artikeln handlar om.

För att en oförsvarlig publicitetsskada ska uppstå krävs det inte alltid ett utpekande som gör att en vidare krets får kännedom om den berördes identitet. Det är tillräckligt att en krets som redan har viss insyn i omständigheterna delges detaljer av integritets­känsligt slag.

Den begränsade krets som mannen är utpekad för kan ha haft kännedom om hans sjukdomshistorik. Det är emellertid inte sannolikt att alla i kretsen haft kunskap om bland annat läkemedelsanvändning och diagnos. För att belysa problemen med gården har det inte varit motiverat att på ett sådant ingående sätt redogöra för mannens psykiska hälsa.

Tidningen har sammanfattningsvis orsakat mannen en oförsvarlig publicitetsskada och bör därför klandras.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Resumé klandras för integritetskänsliga beskrivningar
Oseriöst framställd utan möjlighet till samtidigt bemötande