Tidningen publicerade hösten 2018 en artikel där man pekade ut SD:s gruppledare som nazist. Utgångspunkten för avslöjandena var ett 25 år gammalt foto från en demonstration med nazistflaggan. Nämnden har i sin bedömning bland annat beaktat anmälarens ringa ålder vid tidpunkten för fotot, den långa tid som förflutit sedan bilden togs och att han nekar till att bilden föreställer honom. Att han gavs tillfälle att dementera uppgifterna förtar inte publicitetsskadan.

Ljusnan/helahälsingland.se, exp. nr. 11/2019, dnr. 18385

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Ljusnan/helahälsingland.se för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 14 november 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Ljusnan/helahälsingland.se till Pressens Opinions­nämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 11 september 2018 publicerade Ljusnan en artikel med rubriken SD-ledaren pekas ut på hakkorsbild.

I ingressen stod om en bild från 1993, där flera ungdomar poserade med en hak­korsflagga och den nynazistiska förkortningen VAM, Vitt Ariskt Motstånd, på Prixhuset i Bollnäs. Flera oberoende källor hade pekat ut SD-ledaren Fredrik Hansson som en av aktivisterna.

” – Det kan jag dementera, det är inte jag”, sade Fredrik Hansson.

På den publicerade bilden syntes ett antal personer och hakkorsflaggan. Ansik­tena var pixlade, förutom på en person. Bilden på denne hade också förstorats upp.

Bildtexten uppgav att fotot påstods föreställa Fredrik Hansson, då 14 år gammal. Tio personer hade oberoende av varandra pekat ut honom som personen på bilden. Själv dementerade han uppgifterna.

Vidare publicerades Fredrik Hanssons skolfoto från samma år. Det fanns även en bild på honom tagen vid intervjun inför artikeln.

Artikeltexten utvecklade uppgifterna om att SD:s partiordförande och förstanamn på listan till kommunalvalet, Fredrik Hansson, enligt flera oberoende källor hade historiska kopplingar till nynazism och rört sig i vitmakt-kretsar på 1990-talet.

Som ett konkret bevis lyftes bilden från demonstrationen med hakkorsflaggan fram.

Personer som bott i Bollnäs vid den tiden hade pekat ut honom på fotot. En av dem uttalade sig anonymt:

” – Det där är Fredrik, utan tvekan. Det ser jag direkt. Jag minns att han um­gicks i de där kretsarna, hade bomberjacka, Dr. Martens-kängor, rakat huvud och lyssnade på Ultima Thule. Han och de han kände kanske inte gick omkring och slogs, men var ändå sådana som man var lite rädd för”.

Det som utspelat sig 1993 var att en antirasistisk demonstration ordnad av elev­råden på högstadierna och gymnasieskolan i Bollnäs, på grund av den våg av rasism som då sköljde över kommunen. Under demonstrationen hade ett gäng ungdomar gått upp på Prixhusets tak med hakkorsflaggor och genomfört en mot­demonstration. Det hela hade pågått så länge att polisen fått gå upp på taket och avlägsna ungdomarna.

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson och partiet hade sedan tidigare en uttalad nolltolerans mot rasism inom partiet. Bara under de senaste veckorna hade över 25 personer som ställt upp för partiet tvingats bort efter avslöjanden av tidningen Expressen.

När tidningen presenterade uppgifterna för Fredrik Hansson blev han förvånad och ansåg att de var tagna ur luften.

Tidningen frågade: Vi har varit i kontakt med flera källor som placerar dig i rasistiska och nynazistiska kretsar på 1990-talet, vad säger du om det?

” – Jag var väldigt ung då. Jag har umgåtts, liksom, med personer i den miljön, haft dem i min bekantskapskrets, men jag har aldrig varit aktiv själv.”

Vi hittade den här bilden i vårt arkiv, från 1993, känner du igen den?

” – Nej… 1993? Nej.”

Vi har tio personer som pekar ut och säger att det är du på den här bilden.

” – Nja, det är det nog inte. Jag känner varken igen tröjan eller jackan. Och var jag bara 14 år så…”

På fråga om han varit med vid tillfället, dementerade han det och sade att han inte kände igen någon på bilden. Han sade också att han inte haft personer med såda­na här åsikter i sin bekantskapskrets när han bara var 13-14 år och fortfarande bodde hemma.

Han visste inte varför personer pekat ut honom och menade att det hela var taget lite ur luften. Han tillstod att han någon gång stått på ett tak vid en demonstra­tion, men inte i det där sällskapet, absolut inte. Och inte 1993. Han såg inte lik­heterna mellan pojken på skolfotot och pojken på den andra bilden, han hade på den tiden varit mycket tillbakadragen.

Vi har flera personer som är helt säkra att det är du på bilden.

” – Jag har inget minne av det. Men jag kan varken säga bu eller bä. Och om jag stått med skulle jag inte tycka att det var okej.”

När vi visat bilderna bredvid varandra har alla varit överens om att det är samma person.

” – Ja, det kan man ju… lite svårt att säga tycker jag förstås. Jag kan varken säga bu eller bä. Men jag har absolut inte sympatiserat med de åsikterna.”

Känner du igen några på den här bilden?

” – Ja, kanske. Men inte vid namn.”

Men du har inget minne av att ha varit med?

” – Nej, det här tycker jag bara är osmakligt. Om jag var med så hängde jag bara på någon bekant. Det var inget jag stod bakom. Det värsta jag vet är rasism och nazism.”

” – Jag skulle aldrig stå här eller ha blivit ordförande för SD om jag haft de här åsikterna. För då skulle jag ha förstått att det skulle komma fram.”

På tidningens webbplats, helahalsingland.se, skedde publiceringen den 7 septem­ber med rubriken SD-ledaren pekas ut på hakkors-bild – nekar till anklagelser: ”Osmaklig bild”.

På nätet publicerades även en film där Fredrik Hansson intervjuades. Innehållet i filmen speglades av artikeln.

Anmälan

Fredrik Hansson anmälde publiceringarna till Allmänhetens Pressombudsman, PO.

Han anförde att tidningen felaktigt hade gjort gällande att det var han som fanns med på bilden bredvid en nazistisk flagga. När detta dokumenterades skulle an­mälaren också bara ha varit 13 år, ett barn med dålig eller ingen insikt i vad det hela egentligen stod för.

Det första misstaget tidningen gjort var alltså att publicera en bild som inte före­ställde honom, det andra var att dra upp åsikter som en 13-årig kille skulle kunna ha haft och koppla ihop dem med honom i dag när han var 39 år gammal. Han hade inte och hade aldrig haft nazistiska åsikter.

Det var motiverat att tidningen granskade företrädare för olika partier inför valet, men granskningen skulle gälla vuxna människor, inte barn, och dessutom var det som sagt inte han på bilden.

Att bli utpekad som nazist på helt falska grunder var ett slag under bältet.

Trots att det inte var han på bilden och trots att han fått dementera uppgifterna i artikeln, blev han i läsarnas ögon dömd och uthängd som om så vore fallet.

Det hela hade tagit hårt inte bara på honom utan på hela familjen, han hade flera minderåriga barn, och alla hade mått mycket dåligt på grund av detta.

Tidningens yttrande

Tidningen svarade genom sin utgivare, Anders Ingvarsson.

Utgivaren framhöll att anmälaren var gruppledare för Sverigedemokraterna i Bollnäs och satt i kommunstyrelsen. Anmälaren var också partiets förstanamn till kommunalvalet 2018. Anmälaren var således en offentlig person som vädjade till allmänhetens förtroende. Därmed fick han också tåla en hård granskning, inte minst när det gällde hur han levde upp till den politik som partiet förespråkade.

Inför valet 2018 hade tidningen granskat samtliga lokala partier. I samband med det hade man fått fram uppgifter om att flera SD-politiker hade varit engagerade i eller rört sig kring 90-talets VAM-grupperingar.

Den skildrade motdemonstrationen hade särskilt pekats ut. Den hade hållits på ett tak vid torget, väl synlig för större delen av centrala Bollnäs. Eftersom tidningen dokumenterat händelsen fanns bilderna i arkivet.

Tidningen hade låtit ett dussintal personer, som funnits i anmälarens närhet vid den aktuella tiden, titta på bilden. Samtliga hade oberoende av varandra pekat ut personen på bilden som den då 14-årige Fredrik Hansson. Många hade också vittnat om att anmälaren ingick i VAM-kretsen vid den tiden.

Tidningen hade sökt upp anmälaren och frågat honom om hans eventuella nazis­tiska eller rasistiska åsikter, om hans tid med gänget kring VAM i Bollnäs och hur det påverkade honom i dag som politiker för ett parti med nolltolerans mot dylika strömningar. Han hade fått ett väl tilltaget utrymme för att bemöta uppgif­terna.

Förvånande nog hade anmälaren nekat till att det var han på bilden. I tv-intervjun på sajten hade han visserligen svävat lite på målet, men kontentan var att han sade att det inte var han på bilden – något han upprepat i sin anmälan till PO.

Läsarna hade ett befogat intresse av att ta del av uppgifterna. Tidningen hade också publicerat skolfotot, för att läsarna själva skulle kunna göra en jämförelse och bilda sig en egen uppfattning.

Var det då rimligt att hålla en vuxen person ansvarig för 25 år gamla händelser och att bildpublicera en då 14-årig person?

Efter noggrant övervägande hade utgivaren kommit fram till att publiceringen var relevant och rimlig. Det kunde i sammanhanget noteras att SD ville sänka straff­myndighetsåldern till 13 år.

Eftersom SD i dag hade nolltolerans mot rasism var det rimligt att ställa frågor till Fredrik Hansson om hans engagemang i VAM och hans åsikter då och i dag.

Och när han nu nekade ansåg sig tidningen tvungen att publicera bilden, för att läsarna själva skulle kunna göra en värdering av tidningens uppgifter.

Anmälarens kommentar

Som offentlig person fick man acceptera granskning i media, men granskningen skulle vara saklig och korrekt.

Pojken på bilden var lik honom, men det var inte han. Hans mor och styvfar var helt säkra på att det inte var han. Han hade också haft kontakt med andra perso­ner som visste att det inte var han och hade även fått uppgifter om vem pojken på bilden kunde vara. Det kunde vara en kille som gått på gymnasiet det året och som haft dessa kläder och sådan frisyr. Själv hade han aldrig haft en sådan jacka som pojken på fotot hade.

De som kände anmälaren väl från den tiden hade sett att det inte var han när de studerat bilden noggrant. Det stora flertalet av läsarna kände honom dock inte från den tiden. Ljusnan och helahalsingland.se byggde hela artikelns trovärdighet på en bild som visade fel person.

Vid intervjun hade han varit hemma med ett sjukt barn och han hade blivit över­rumplad när tidningen visat honom bilden tillsammans med skolfotot och slagit på kameran. Han hade blivit stressad av situationen, sett likheterna mellan poj­karna på bilderna, och svarat på ett sätt som gjorde att han framstod på ett sätt som inte stämde.

Både han och SD hade nolltolerans mot rasism och det felaktiga utpekandet av honom som rasist och för samröre med VAM var falska anklagelser och förtal.

Ytterligare skriftväxling

Tidningen vidhöll att det dussintal personer tidningen talat med alla hade pekat ut anmälaren som pojken på bilden från motdemonstrationen.

Anmälaren vidhöll att han hade ett flertal källor som kunde styrka att det inte var han på bilden.

PO:s bedömning

Det fanns ett allmänintresse som motiverade att tidningen granskade politiker som var aktuella i kommunalvalet.

Anmälaren var Sverigedemokraternas förstanamn till kommunalvalet, ledamot i kommunstyrelsen och gruppledare för partiet i Bollnäs. Hans förtroendeställning innebar att han fick tåla även en hård granskning av förhållanden av betydelse för hans politiska uppdrag.

Och om en politiker kan kopplas till nynazism och vit makt-rörelsen har detta ett allmänintresse.

Tidningens huvudsakliga och konkreta grund för uppgifterna om anmälarens på­stådda koppling var dock det aktuella fotot från demonstrationen med nazist­flaggan. Fotot var själva utgångspunkten för avslöjandena i artikeln. Publiceringen av denna bild är förenad med flera pressetiskt problematiska fråge­ställningar.

Det kan härvid konstateras att fotot är taget för 25 år sedan vid en tidpunkt då anmälaren bara var 13 eller 14 år gammal samt att han dessutom bestrider att det är han som är med på bilden. Anmälaren har också dementerat att han någonsin hyst nazistiska sympatier.

Från pressetisk utgångspunkt måste det ställas höga krav för att en 25 år gammal bild på ett barn, en bild med den här typen av skadande uppgifter, ska anses moti­verad att publicera.

Det har inte heller framkommit några påståenden om att anmälaren som vuxen eller i närtid skulle ha rört sig inom nynazistiska kretsar.

Tidningen har hänvisat till ett antal anonyma källor som säger att det är anmäla­ren som syns på bilden. Vid bedömningen beaktas dock framför allt anmälarens ringa ålder vid tidpunkten för fotot. Vidare den långa tid som förflutit sedan bilden togs och även att han nekar till att det är han på bilden. Att han gavs till­fälle att dementera uppgifterna förtog inte publicitetsskadan.

Sammantaget kan publiceringen inte anses befogad. Anmälaren har genom denna tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada och för det bör tidningen klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

DN klandras för artiklar om förre talmannen Urban Ahlin
Aftonbladet fälls för publicering om Stadsteaterns förre chef