Vi i Solna/Direktpress publicerade vintern 2018 en artikel om en idrottsförening som vänder sig till människor som lever eller har levt i hemlöshet, missbruk eller kriminalitet. Nämnden anser att tidningen brustit i hänsyn till anmälaren genom att publicera känsliga och utpekande uppgifter om honom.

Vi i Solna/Direktpress, exp. nr. 53/2019, dnr. 18593

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Vi i Solna/Direktpress för att ha brutit mot god publicis­tisk sed.

_______________

Genom beslut den 21 februari 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Vi i Solna/Direktpress till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Vi i Solna/Direktpress publicerade den 6 december 2018 en artikel på stockholmdirekt.se med rubriken Gatans lag är en väg tillbaka. Den 8 decem­ber 2018 publicerades artikeln i den tryckta utgåvan. På förstasidan stod rubriken Här regerar gatans lag.

I underrubriken stod: Kärlek till fotboll. Här samlas tidigare kriminella och missbrukare – med Goitom på träningen.

I ingressen stod att det var regnigt och blåsigt på Skytteholm. Termometern balanserade på nollstrecket. Men Gatans lag brydde sig inte. Man hade varit med om värre.

I artikeln stod det att Gatans lag vände sig till personer som levt i kriminalitet, drogmissbruk eller hemlöshet. Oavsett bakgrund hade man en sak gemensamt – kärleken till fotbollen.

– Alla här har en bakgrund. Men vi ställer inga frågor, pekpinnar är inte vår grej. Vi spelar fotboll och skapar nätverk. Alla ska ha kul och gå härifrån oska­dade”, sade Tony Karmaluoto som drog igång verksamheten våren 2017.

Då var Tony Karmaluoto precis hemkommen från en skidsemester i Norge. I backen hade han träffat ett gäng från Gatans lag i Göteborg, där verksamheten var etablerad sedan många år.

Han tände på idén och fick med sin arbetskompis Tony Stigmanslid.

– På första träningen på Gubbängsfältet var vi sju stycken”, mindes Tony Karmaluoto.

Under mellanrubriken ”Bara hjältar här ikväll” stod att ryktet hade spritt sig snabbt. Snart var man ett femtontal på träningarna. Det senaste året hade 70 spe­lare tränat minst tre gånger, tolv var tjejer.

En gång hade Gatans lag ställt in en träning – under julveckan förra året. Den här svinkalla kvällen på Skytteholm fanns det inga planer på att ställa in. Ett dussin­tal värmde upp på konstgräset.

– Det är bara hjältar här i kväll”, sade Tony Karmaluoto.

– Det här är eliten”, fick han snabbt till svar.

Gatans lag stöttades av AIK, som hade lånat ut träningstiden. Under hösten dök plötsligt AIK-ikonen Henok Goitom upp.

– En av killarna hade känt Henok som tonåring ute i Rinkeby. Han skämdes lite tror jag och ställde sig längst bak i gruppen”, berättade Tony Karmaluoto.

Plötsligt fick Henok syn på sin gamla kompis.

– Vad underbart att se dig här. Jag blir så glad”, sade Henok och gav kompi­sen en kram.

Under mellanrubriken Varit drogfri i ett år stod att X [namn angivet], från X-orten [ortsnamn angivet], var 24 år. Han hade missbrukat cannabis och kokain. Nu var han på ett stödboende och hade varit drogfri ett år.

– Det här är bra. Man får kondition och mår bättre efteråt”, sade X innan han försvann ut på planen.

Visserligen var det bara en vanlig träning – men på planen fanns det bara vinnar­skallar. Ingen klev undan men samtidigt fanns det plats för både skratt och vän­skapliga omfamningar.

– Här finns rövare, pundare, tatuerade skinnskallar och ensamkommande från Afghanistan. Men vi har inte haft ett enda bråk”, sade Tony Stigmanslid.

Just den här regniga kvällen var A [namn angivet] ensam tjej på Skytteholms konstgräs.

– En kille i behandlingsprogrammet tipsade om laget. Jag har varit med sedan i maj och har bara missat en träning. Då hade jag stukat foten”, berättade hon.

A började missbruka som 15-åring. Efter några år fanns det bara mörker, och inget ljus i slutet av tunneln.

– Jag hade bestämt mig. När jag fyllde 20 år skulle jag skjuta mig.”

Nu hade A varit nykter och drogfri sedan januari och studerade på folkhögskola. I somras fyllde hon 20 år.

– Allt har vänt. Nu är livet fantastiskt. Och det här är det bästa på hela veckan.”

Ovanför artikeltexten fanns en gruppbild. Vid sidan av gruppbilden fanns en faktaruta om Gatans lag och porträttbilder på X och A. Under bilden på X stod det: ”Tillbaka. ’Man får kondition och mår bättre’ säger X som är på väg till­baka efter flera års missbruk.”

Anmälan

NN anmälde tidningen. Han kallades X. Tidningen hade publicerat hans bild, namn och vilket område han bodde i, utan att han var medveten om det.

Det stod ”X från X-orten är 24 år. Han har missbrukat cannabis och kokain. Nu är han på ett stödboende och har varit drogfri i ett år.”

Han hade inte gett tidningen uppgifterna. Det kränkte honom och gav honom ett dåligt rykte.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom ansvarig utgivare Jukka Tuurala.

Artikeln publicerades i lokaltidningarna Vi i Solna och Vi i Kista-Rinkeby-Tensta den 8 december 2018.

Avsikten var att i positiva ordalag presentera verksamheten med bas på Skytte­holms IP i Solna.

Reportern var på plats före och under träningen under ca två timmars tid. Han pratade med flera av deltagarna. Han var också kvar en timme efter att han pratat med anmälaren, så anmälaren hade gott om tid att ångra sig.

Reportern hade en 40-årig journalistbana bakom sig och hade genom åren hante­rat många känsliga situationer. Det kunde inte ha varit någon som han pratat med eller någon som var närvarande, som inte visste att han kom från tidningen och var där för att skriva en artikel.

I samband med gruppfotograferingen informerade han också samtliga, att den som inte ville vara med på bild i tidningen kunde stiga åt sidan. Man såg på bil­den att en av deltagarna gömde sitt ansikte på bilden, dock inte anmälaren.

När reportern pratade med anmälaren fick han uppfattningen att denne pratade god svenska, och inte hade något problem att förstå vad reportern sade.

Anmälaren hade inte heller anmärkt på att han på något sätt var felciterad.

Med hänsyn till den personliga integriteten publicerade tidningen inte anmälarens hela namn, och valde också att inte publicera en del av uppgifterna han lämnade om sitt tidigare liv.

Utgivaren pratade med anmälaren kvällen den 14 december då anmälaren hade sett nätpubliceringen. Han hade blivit retad av kompisarna för publiceringen.

Utgivaren lovade att ta bort avsnittet med anmälaren och anmälarens bild på hemsidan, vilket också gjordes nästkommande arbetsdag.

Tidningen hade publicerat en positiv artikel om en viktig verksamhet som hjälpte deltagarna, som hade kommit till insikt, att ta ansvar för sina liv.

Läsaren fick genom artikeln en bild av deltagarna. Deltagarna kunde vara stolta över förändringen de hade åstadkommit i sina liv, och som Gatans lag bidrog till.

Tidningen hade hanterat intervjusituationen och publiceringen med eftertanke och hade inte ”hängt ut” någon mot sin vilja.

Samtidigt förstod utgivaren att anmälaren av olika skäl kunde ångra sig. Där hade tidningen tillmötesgått anmälarens önskemål inom det möjligas gränser.

PO:s bedömning

Inledningsvis bör det konstateras att PO inte prövar hur journalister agerar under arbetet med att införskaffa material. Det benämns yrkesetik och kan i vissa fall anmälas till Journalistförbundets yrkesetiska nämnd.

Det finns ett allmänintresse av att skriva om ideella föreningar och initiativ, som exempelvis Gatans lag. Det finns inget att invända mot att tidningen tagit upp saken.

Eftersom Gatans lag är en förening som vänder sig till människor som lever eller har levt i hemlöshet, missbruk eller kriminalitet, kan uppgifter om personerna i laget vara av mycket känslig natur. Allmänintresset för enskilda lagmedlemmars identitet är mycket begränsat. Tidningen måste alltså iaktta ett stort mått av för­siktighet för att undvika att enskilda personer tillfogas en oförsvarlig publicitets­skada.

För bedömningen om anmälaren har tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada är frågan om utpekande och uppgifternas karaktär av betydelse.

Som tidningens svar får förstås ska anmälaren vara en av personerna på gruppbil­den. Enligt PO:s bedömning är han inte med på gruppbilden. Däremot framgår hans ansikte tydligt på porträttbilden.

I artikeln har inte anmälarens hela namn skrivits ut, utan bara ”X”. Det står också att han är från X-orten och är 24 år. Sammantaget innebär uppgifterna och bilden att han är utpekad för en större krets.

Genom artikeln får läsaren reda på att anmälaren är tillbaka efter flera års miss­bruk och bor på ett stödboende. Han har varit drogfri i ett år, efter ett missbruk av cannabis och kokain.

Tidningen har i sitt svar anfört att anmälaren inte har invänt mot att han är fel­citerad. Tidningen återgav dock endast ett citat från anmälaren, om kondition och att man mår bättre efter träningen. Avseende de andra, känsliga uppgifterna, är han inte citerad.

Tidningen hänvisar vidare i sitt svar till att reportern, i samband med att grupp­bilden togs, bad den som inte ville vara med i bild att stiga åt sidan. Anmälaren är inte med på gruppbilden. Det framgår inte om anmälaren fick samma informa­tion när porträttbilden togs.

Det kvarstår alltså oklarheter kring den kommunikation som har varit mellan an­mälaren och journalisten.

Mot denna bakgrund kan PO inte bortse från att anmälaren kan ha varit omed­veten om i vilken omfattning han skulle komma att exponeras i artikeln. När det handlar om så pass känsliga uppgifter som missbruk, har tidningen ett särskilt an­svar att kontrollera att utpekade personer är införstådda med vad som kan komma att publiceras. Tidningen har också ett självständigt ansvar för att be­döma om det är motiverat att publicera känsliga uppgifter från en intervju.

Det är bra att tidningen har tagit bort vissa uppgifter. Det finns inte heller skäl att tro att tidningen avsåg att publicera något annat än en positiv och stöttande arti­kel om personer som av olika anledning har haft det svårt i livet. En god avsikt utesluter emellertid inte att en tidning oavsiktligt kan orsaka en oförsvarlig publi­citetsskada.

Vid en samlad bedömning har artikeln orsakat anmälaren en oförsvarlig publici­tetsskada. För den bör tidningen klandras.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Ledamöterna Ola Gäverth och Hans Larsson var av skiljaktig mening och anförde följande.

Anmälaren kan inte ha varit omedveten om att han blev intervjuad för en publicering i tidningen, då han dessutom ställde upp för fotografering. Att anmälaren i efterhand ångrat sin medverkan kan tidningen inte lastas för. Tidningen bör således inte klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Lokalpressen Lerum klandras för obekräftat rykte om kommunjurist
Pressens Opinionsnämnd klandrar Piteå-Tidningen