Pressens Opinionsnämnd klandrar Smålandsposten för att ha åsidosatt god publicistisk sed. I den anmälda artikeln hänvisade tidningen till tidigare publiceringar om en politiker som påstods ha brutit mot ett flertal lagar i samband med tecknandet av ett avtal. Nämnden anser att tidningen brast när den inte gav politikern tillräcklig möjlighet att bemöta de för henne misskrediterande uppgifterna.

Smålandsposten, exp. nr. 21/2019, dnr. 18185

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Smålandsposten för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 24 augusti 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Smålandsposten till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 5 maj 2018 publicerade tidningen en artikel med rubriken Exmoderaten i topp hos A-A. Artikeln publicerades samma dag på tidningens webbplats, här med rubriken Tidigare moderaten i topp med sitt nya parti.

Ett nytt namn på Alvesta Alternativets vallista var Suzanne Karlsson. Hon fanns med i partiet sedan 2016. Året innan hade hon avgått som ordförande för revisio­nen i kommunen, detta då hon av tidigare kommunchefen Kristina Kosunen Eriksson anklagats för att ha brutit mot ett flertal lagar när avtal tecknades med en ny revisionsbyrå.

Suzanne Karlsson kunde, till skillnad från partiets förstanamn Lars-Olof Franzén, inte tänka sig att samarbeta med alla partier. Det var för henne omöjligt att regera med hennes tidigare parti Moderaterna så länge Thomas Johansson (M) var i spetsen.

Anmälan

Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman, PO, av Suzanne Karlsson. Hon anförde att tidningen utmålade henne som att hon gjort något kriminellt.

Mejlkonversation

Suzanne Karlsson bifogade en mejlkonversation hon haft med tidningens ut­givare Magnus Karlsson. Av mejlen framgick bland annat följande:

Den 10 maj 2018 skrev Suzanne Karlsson i ett mejl med rubriken Insändare med rättelse av artikel:

” […] Då jag ytterligare en gång i SMP, hängs ut som om jag gjort något kriminell, fast jag är helt oskyldig, hoppas jag innerligt att ni publicerar min insändare som jag bifogar. Vill ni så kan ni väl stryka något […] men låta mig få komma till tal bör ni eftersom de som smutskastar mig får göra det! […]”

I den fortsatta konversationen begärde tidningen att Suzanne Karlsson skulle specificera vilken artikel hon avsåg och vad exakt tidningen rapporterat fel. I ett senare meddelande bad tidningen Suzanne Karlsson att redovisa vilka fel hon ville att tidningen skulle rätta.

Den 13 maj 2018 skrev därefter Suzanne Karlsson bland annat:

”[…] Till att början med begär jag inte att ni gör en rättelse, jag begär att ni publicerar min insändare. […]”

Den 14 maj 2018 svarade Magnus Karlsson:

”[…] Hela den här konversationen har av dig fått ämnesraden ’Insändare med begäran av rättelse av artikel’. Det är svårt att tolka det som något annat än att du vill rätta uppgifter i tidningen. Även i din insändare ifrågasätter du sannings­halten i vad vi skriver.

Men något fel i artikeln finns inte. […]”

Insändaren

I insändaren (som tidningen ingivit till PO) skrev Suzanne Karlsson:

Lördagen den 5 maj 2018 publicerar SMP en artikel om Exmoderaten i topp hos A-A. SMP väljer att lyfta delar av en händelse som inte bara var felaktigt utan också undviker att förklara anledning till att jag inte kan tänka mig att samarbeta med Thomas Johnsson (M).

  1. Det fanns inget fel på det avtal som tecknades, inga lagar bröts. Avtalen finns att läsa på A-A Facebooksida […].”

Därefter gav hon i insändaren fyra ytterligare skäl till varför hon inte kunde sam­arbeta med Moderaterna så länge som Thomas Johansson ledde dem i Alvesta. Hon namngav även flera personer som hon riktade kritik mot.

Tidningens svar

Tidningen svarade, genom utgivaren Magnus Karlsson, att artikeln handlade om Alvesta Alternativets vallista och att anmälaren var ett av namnen på den. I arti­keln hänvisades till en tidigare uppmärksammad konflikt med flera inblandade i kommunhuset i Alvesta. Tidningen hade skrivit flera artiklar om konflikten och alla inblandade att fått säga sitt flera gånger.

I mejlkonversationen med Suzanne Karlsson diskuterades om hennes begäran av­såg en rättelse. Tidningens uppfattning var att det tydligt framgick att det var just en rättelse som hon begärde.

Tidningen kommenterade Suzanne Karlssons insändare och påpekade samman­taget att de punkter som Suzanne Karlsson lyfte fram inte hade berörts i artikeln och att konflikten hade fått omfattande uppmärksamhet när den inträffade.

Anmälaren skulle med stor sannolikhet sitta i kommunfullmäktige efter valet. Det var inte anmärkningsvärt att tidningen skrev om detta och då upplyste om tidigare nyhetshändelser. Tidningen kunde inte vid varje publicering rekapitulera hela händelseförloppet.

Tidningens publicering kunde inte ses enskilt utan var en del i ett större samman­hang där flera artiklar låg till grund. Anmälaren hade inte pekats ut som brottslig.

Tidningen bifogade anmälarens insändare och fyra artiklar som publicerats mellan januari och maj 2016.

Anmälarens kommentar

Tidningen hade inte i någon publicering skrivit om det hon lyfte fram i sin insän­dare utan hade enbart framhållit anklagelser mot henne. Hon hade inte vid något tillfälle fått bekräftat i tidningen att hon inte hade gjort något felaktigt.

PO:s bedömning

Den som är ledamot i kommunfullmäktige har väljarnas förtroende att styra kom­munen. Det finns därför ett allmänintresse av att granska kandidaternas politiska åsikter och handlingar.

Suzanne Karlsson får därför, som kandidat till kommunfullmäktige, acceptera en ingående granskning. Detta omfattar också att tidigare händelser kan komma att återberättas om dessa har anknytning till det politiska uppdraget. Det finns därför inget att invända mot att tidningen rapporterat om att Suzanne Karlsson avgått från sitt tidigare uppdrag.

I den anmälda publiceringen skrev tidningen att Suzanne Karlsson avgick efter att ha anklagats av kommunchefen för att ha brutit mot ett flertal lagar när avtal tecknades med en ny revisionsbyrå.

Denna uppgift var klart misskrediterande för henne.

Om en tidning hänvisar till en tidigare händelse krävs inte att alla omständigheter återberättas. När misskrediterande påståenden lämnas om en utpekad person bör denne dock ges möjlighet till bemötande. Detta kan exempelvis ske genom att tidningen återberättar den omskrivnes inställning till påståendena.

Av artiklarna från vintern/våren 2016 framgår att Suzanne Karlsson nekar till de anklagelser som då riktades mot henne. I en av artiklarna berättar hon att Moderaterna uppmanade henne att avgå eftersom hon inte lydde partiet och i en annan artikel att kommunchefen hotat henne med polisanmälan om hon inte av­gick. Det framgår även att någon polisanmälan aldrig lämnades in mot henne.

Såvitt framgår råder det således delade meningar om varför Suzanne Karlsson lämnade sitt uppdrag och om hon agerat i strid med lag. Att detta framkommer i tidigare publiceringar är inte tillräckligt. Detta eftersom det finns en stor risk att turerna i ärendet, trots uppmärksamheten när det begav sig, fallit ur läsarens minne två år senare.

Om en person inte ges möjlighet till ett samtidigt bemötande, bör tidningen vara generös med att ge denne möjlighet till bemötande i en uppföljande publicering. Detta kan exempelvis ske i ett genmäle.

Tidningen har uppfattat Suzanne Karlssons insändare och mejl som en begäran om rättelse. Det finns dock, enligt tidningen, inte några fel att rätta i artikeln. Tidningen har även haft andra synpunkter på insändaren.

Det framgår av Suzanne Karlssons första mejl till tidningen att hon begär att tid­ningen ska införa hennes insändare. Hon ger också tidningen möjlighet att redi­gera den. Av inledningen till insändaren framgår också att hon vill svara på den anmälda artikeln. I senare mejl återkommer hon till att hon inte vill ha en rättelse utan att insändaren ska införas. Oavsett rubriken i mejlet borde det stått klart för tidningen att Suzanne Karlsson önskade få bemöta uppgifterna i efter­hand.

Utgivaren ansvarar för innehållet även på insändarsidan. Tidningen bestämmer därför själv vad som ska publiceras där och de pressetiska reglerna är tillämpliga även för insändare. Det innebär att tidningen inte kan publicera vad som helst om andra namngivna personer i insändaren.

Detta ställs dock mot den omskrivnes rätt till bemötande. Tidningen har därför ett visst ansvar att tillse att en omskriven person ges en adekvat möjlighet att bemöta påståenden om honom eller henne. Detta kan exempelvis innebära att tidningen redigerar genmälet eller att den upplyser vilket innehåll genmälet bör ha för att kunna publiceras. Att tidningen inte velat publicera insändarens uppgifter om andra namngivna personer kan den inte klandras för.

Såvitt framgår har dock tidningen endast återkommit med att det inte finns några sakfel att rätta i artikeln. Tidningen har därför brustit i att ge att Suzanne Karlsson tillräcklig möjlighet till bemötande. För detta bör tidningen klandras.

Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Endast anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

King Magazine klandras av Pressens Opinionsnämnd
Nyheter Idag klandras för missvisande rubrik